Statistisk jämförelse mellan Ettan-serierna

En ständigt återkommande diskussion i Ettan-kretsar är huruvida den södra divisionens anspråk på titeln ”Lilla Allsvenskan” är legitim eller ej, samt hur de olika serierna sportsligt står sig gentemot varandra. En diskussion som säkerligen kommer ta fart på nytt nu när HC Dalen flyttat ifrån den södra till den västra serien och när söderlaget Vimmerbys vassa importspelare Kristoff Kontos och Niklas Salo valt att lämna för Boden respektive Kiruna AIF i den norra serien. En flytt som är väldigt ovanlig inom Ettan.

Inspirerad utav Zach Ellenthals inlägg, där han jämför den danska och norska hockeyligan, har jag tänkt att jag skulle vilja göra en liknande jämförelse mellan den södra, västra, östra och norra HockeyEttan. På grund utav tid och framförallt det stora antalet spelare samt avsaknaden av ett bra filter för ändamålet har jag valt att göra det lite annorlunda. Jag har valt ut topp10 i respektive series poängliga (grundserien endast) under säsongerna 2014/2015-2018/2019 som gjort en övergång antingen inom Ettan till en konkurrerande serie eller till ett allsvenskt lag. Därefter har jag sammanställt deras poängproduktion i respektive serie och kollat till hur deras poängsnitt per match påverkats av flytten till en annan serie. Säsongerna som jämförs är således säsongerna efter varandra. Ytterligare ett krav jag satt är att spelaren ska ha spelat minst 10 matcher i respektive serie.

Exempelvis har Västervik, Södertälje och Västerås tagit med sig spelare från sina säsonger i södra, östra respektive västra serien till Allsvenskan och på så sätt bidragit till undersökningens material. Ett annat exempel som använts är exempelvis Niclas Lehmanns övergång från Huddinge i den östra serien till Troja i den södra. I något fall är det inte siffrorna från säsongerna efter varandra som jämförs utan inom samma säsong, som ex. Victor Andersson som spelade för både Huddinge i östra Ettan och Södertälje i Allsvenskan 2017/2018.

I och med mitt urval och att jag inte tar hänsyn till seriernas olika ”goal-scoring environment” är jag medveten om att detta inte är en kopia på Zachs jämförelse. Poängen är dock att ge en fingervisning.

Mitt resultat? Till en början med kan vi klargöra hur stort materialet som användes blev. Övergångar internt inom Ettan till den östra och norra serien har varit väldigt ovanligt bland toppspelarna. Faktum är att det endast var övergångar i de övriga serierna till den södra och västra som skrapade ihop någon form av material. Exempelvis, till den norra serien har endast en spelare från topp10 i de övriga serierna gått.

I tabellen nedan redovisas antalet övergångar mellan serierna i undersökningen och den procent de bibehållit av sin poängproduktion mellan säsongerna samt poängsnitt respektive säsong.

Börjar vi med att kolla på de fyra sista raderna, som jämför serierna med Allsvenskan, kan vi konstatera att den södra serien exporterat hela 22 spelare under de fem säsongerna i undersökningen. Nio fler än tvåan, den västra serien. Vi kan även konstatera att spelare från topp10 i den södra serien som gått över till Allsvenskan har såväl högst poängsnitt som högst bibehållna poängproduktion. Att den serien vars statistik är sämst är den västra förvånar mig personligen lite.

Jämförelsen internt i Ettan blir inte lika tydlig som jämförelsen gentemot Allsvenskan, i och med avsaknaden av material. Men vi kan konstatera att spelarna som gått till den västra serien från den södra klarat sig betydligt bättre än de från den östra och framförallt norra. Men underlaget är tunt med endast två övergångar per serie.

Till den östra serien har endast spelare ifrån den norra serien gått och de har i ganska stor utsträckning bibehållit en skaplig produktion, även om den varit minskade för alla individer.

Till den norra serien har endast en spelare gått, Johannes Nilsson. Vilket enligt mig är ett för tunt underlag för att dra någon slutsats, men han ökade sin produktion påtagligt. I motsatt riktning finns även bara ett fall, Tomi Mustonen, och även han behöll en tämligen god produktivitet. Övergången från den västra serien till den södra tycks varit ganska smidig med 84% bibehållen produktion för de sex aktuella spelarna. Underlaget ifrån den östra är endast två spelare, men de har båda haft det svårt att hålla uppe sin produktion på liknande nivåer.

Att döma av övergångarna till Allsvenskan tycks den södra serien vara den starkaste, sett både antal, poängsnitt och behållen produktivitet. Internt är det svårare att dra en jämförelse, i och med det tunna underlaget, men den södra och västra serien tycks av produktionen att döma vara tämligen likvärdiga internt. Åtminstone i större utsträckning gentemot den norra och östra. Likaså tycks den norra och östra vara mer likvärdiga internt än i jämförelse med den södra och västra.

Bifogar ett Excel-ark innehållande alla spelare och statistik som använts i undersökningen.