Serierna börjar närma sig sitt slut och då kan det vara intressant att se framåt och försöka sia om vilka lag som, utifrån det dom visat så här långt på säsongen, ser ut att ha störst möjlighet att gå hela vägen. Jag kommer i detta inlägg lista vilka jag håller som de tre stora favoriterna, vilka som är de tre största outsiderna, men också utse tre långskott som om allt faller på plats kan vara laget som nästa säsong spelar allsvenskt.
Favoriter
Boden
De allra största favoriterna i hela ettan är Boden. De vann den norra allettan klart och har visat upp en imponerande svit i den norra allettan med tolv raka segrar. Laget har det välbeställt på målvaktssidan med tre kompetenta målvakter med Kevin Lindskoug som den givna toppen. Backsidan är också riktigt bred, 10 backar som alla håller bra klass och med en mix av defensiva och offensiva skills. Framåt finns det också både bredd och spets, spelare som Kontos och Kaijser är med i toppen av poängligan för hela ettan men det finns också mer ”gritters” som Christian Nyman. Boden är med andra ord ett komplett lag som kommer in i slutspelet med ett riktigt bra självförtroende och ett fungerande spel med mycket tyngd och rakhet. Det enda egentligen som talar emot Boden är att det också finns andra bra lag.
Nybro
Nybro är den stora suveränen i den södra ettan med 9 segrar på 10 matcher. Försvarsmässigt har laget stått starkt hela säsongen, men offensivt hade man problem under stora delar av grundserien. Men med värvningen av fyra stycken meriterade finnar så har man fått det att lossna också offensivt och i allettan så har man sett väldigt starka ut. I mål så har man Robin Johansson som av många anses vara den bästa målvakten i ettan och backupen Albin Andersson har inte gjort bort sig när han fått chansen. Backsidan är också bred och vass, där Viktor Bolin fått sitt definitiva genombrott men även finnen Sameli Ventelä och Erik Lindström är spets på hockeyettannivå. Offensivt så finns det många vassa spelare med finnarna Janne Väyrynen och Eero Savilahti som spetsar som kan såra alla lag. Man är duktiga på att hålla ihop laget över hela banan och är oerhört disciplinerade vilket gör att de ger ytterst få luckor och misstag för motståndarna att kapitalisera på. Också Nybro är väldigt kompletta och är den andra stora favoriten att kunna ta sig igenom nyckelhålet upp till allsvenskan.
Vimmerby
Vimmerby har först på slutet seglat upp som favoriter i mina ögon. De har inte samma bredd och spets som mina andra två favoriter, men de spelar oerhört tight som lag. Att se på en match med Vimmerby kan vara som att se på målarfärg torka, det händer inte mycket. De kväver motståndarnas anfallsspel på ett oerhört effektivt sätt och även om man själva kanske inte briljerar offensivt så skapar man ändå chanser nog för att vinna. Det har man nu gjort sju matcher i rad på ett imponerande sätt. Spelare jag vill lyfta fram i laget är målvakterna med Tomas Rydén som den kanske främste, men även Gustav Bågenvik håller hög klass. Också backen Oscar Karlsson tillhör toppen av backar i ettan, även Linus Ljung och Pelle Ström är starka. Offensivt så har Mattias Wigley fått sitt stora genombrott, viktiga pjäser är också Jonas Nyman och Jakob Karlsson. Men det är som sagt var inte samma namn som de andra två favoriterna riktigt, men de har en stark defensiv och som alla vet så är det starka defensiver som vinner titlar.
Outsiders
Troja
Det må se illa ut just nu för seriesegrarna i den södra ettan, men man kan aldrig räkna ut Troja. Troja är av tradition alltid en utmanare till allsvenskan, och de två senaste avancemangerna har kommit efter tre år i ettan. I år är det just tre år sedan man hade sin senaste allsvenska sejour, så historien pekar också på att det kan vara Trojas år i år. Man har också ett lag som på det berömda papperet mycket väl skulle kunna utmana favoriterna. Laget har kanske inte riktigt samma bredd och spets på målvaktssidan, men Ragnewall är en riktigt bra målvakt som kan spika igen fullkomligt. Backsidan är riktigt stark med sju bra backar med mycket rutin och innehåller en bra mix mellan tuffa backar och mer spelskickliga. Den är dock tunnare jämfört med Boden och Nybro. Forwardssidan har bättre bredd och är också spetsig. Alexander Bjurström, bröderna Romfors och genombrottsmannen Jesper Emanuelsson är spelare med mycket skills, Carl-Johan Sjögren och Viktor Gagic är skickliga spelare som också är grovjobbare. Hittar Troja tillbaka till det fartfyllda anfallsspel man hade i grundserien så kan man definitivt gå hela vägen.
Östersund
Östersund har varit med och spelat playoffspel sex gånger på de senaste sju säsongerna utan att gå riktigt hela vägen till en kvalserie. Men i år har man kanske en starkare trupp än man haft på flera år, det känns som att man verkligen går för det denna gång. För man har under säsongens lopp förstärkt en redan bra trupp med flera riktiga spetsar och står nu med en riktigt bred trupp. På målvaktssidan har man två bra målvakter, med Carl Hjälm som den som visat upp bäst takter under säsongen. Backsidan är en av ettans allra bästa, där man redan från start hade David Westlund, som tillhör den absoluta toppen på nivån, men där man också plockat in Jonas Emmerdahl och Linus Rotbakken. Båda har tidigare visat att de håller för spel också på allsvensk nivå. Offensivt så saknade man kanske lite spets till att börja med, men där har man också vässat under säsongen. Lukas Sandström, Janne Kivilahti och Kasper Elo är spelare som kommer kunna producera också när matcherna blir tuffare och tätare. Hur bra de lyckas med det kommer bli avgörande för Östersunds möjligheter, för defensivt håller de riktigt bra klass. Och levereras det på hög nivå kanske det inte bara blir en första kvalserie, då kanske man kan gå hela vägen.
Visby
Nu kanske jag överraskar många, men jag ser faktiskt Visby som en klar outsider. Laget såg ovanligt mediokert ut under grundserien, men plockade in ett antal spelare under säsongen och har då fått alla bitar att falla på plats. Nu står man på tre raka segrar och ser bara bättre och bättre ut. Man är framför allt oerhört starka i egen zon och har dessutom bra målvakter vilket gör att man är svåra att få hål på. Just målvaktsspelet har imponerat mest där man har två riktigt bra målvakter i Filip Lindblad och Anton Malmborg. Backarna är som sagt var stora och tunga, och trots att man saknat sin bäste back Erik Palm har man varit svåra att göra mål. Två av förstärkningarna, Niko Mikola och Sebastian Walfridsson har tillför mycket i det offensiva backspelet. Framåt så har Alex Ek och Calle Heikkinen tillfört kvalitet och sedan tidigare så har Sami Tamminen och Albin Kedbrant visat att de kan producera. Sammantaget så har laget kanske inte riktigt samma spets som tidigare lag, men under tränare Hans Särkijärvi så spelar man tillräckligt tight för att vinna de flesta matcher man ställer upp i ändå.
Långskott
Hudiksvall
Om man ska vara ärlig så ser det kanske inte så där jätteimponerande ut just nu. Visst har man fyra raka segrar, men under de två matcher jag sett med laget under denna period så har man haft fullt sjå att besegra Hanviken och Forshaga. Man spelar alldeles för runt med för lite driv mot mål och även för lite folk på kassen för att bli effektiva. Men det finns absolut potential i laget för det finns många skillade spelare i laget. I Bosson och Tornerefelt har man två bra målvakter, även om de inte håller absolut toppklass. Andreas Söderberg har allsvenska ögon på sig och har även fått chansen i Almtuna två matcher, också Filip Lander är en back som håller allsvensk klass. Hugo Enock är en ruggigt stark skridskoåkare och gillar att smälla på. Offensivt ser det lite tunnare ut, men Christoffer Jansson gör sin bästa säsong i karriären och leder laget, och även Adam Byström Johansson och Jesper Wiberg är pålitliga poängproducenter. Överlag har man ett helt gäng stabila pjäser både offensivt och defensivt, och får man bara till mer rakhet i spelet och en hunger framför kassarna så kan man bli en obehaglig överraskning för alla lag.
Mariestad
Det har varit lite upp och ner för Mariestad under allettan, delvis beroende på stor skadefrånvaro, men toppkapaciteten är onekligen hög. Man har som enda lag i allettan pluspoäng på Nybro, och man är också enda laget som tagit poäng av Vimmerby på slutet. På målvaktssidan har man Tobias Sandberg, en målvakt som alltid spelar som bäst när matcherna gäller som mest. Förra säsongen var han bäst av alla i slutspelet. Nu har man också skaffat en intressant backup till honom sedan man plockat in tvåans bästa målvakt, Simon Zurawski. På backsidan har man en bra bredd och även en bra mix med offensiva Tobias Aronsson (stort backlöfte) och Tobias Björklund, och defensiva i Johan Frick och Adam Samuelsson. Offensivt har man nu fått tillbaka viktiga Douglas Lögdal som är en center av hög klass, och Erik Olsson och Jesper Lindén är två tunga forwards som alltid driver på kassen och är väldigt jobbiga att stå emot. Viktigast för lagets framgångar är dock att man kan spela det tighta försvarsspel man visat upp under långa perioder i allettan. Andreas Appelgren är en smart och rutinerad coach som vet hur man får ett lag att vinna matcher, kan han få laget att nå upp till högsta kapacitet över tid kan man nå väldigt långt.
Dalen
Dalen var en av mina outsiders fram till helt nyligen. Men efter en lysande grundserie och första halva av allettan så verkar bensinen ha tagit slut helt och nu har man tre raka förluster. Spelmässigt stämmer det inte heller lika bra längre. Men att laget har en hög kapacitet har man visat och kan man hitta tillbaka till spelet man hade fram till för några omgångar sedan så kan man bli den stora överraskningen, långskottet som går hela vägen. Oscar Malm i målet måste då dock spela på sin toppnivå, för bakom honom känns det tunt. På backsidan är Jakob Stridsberg en jätte, antagligen ettans bästa back så här långt. Christoffer Persson sitter på viktig rutin från många SHL-säsonger och det finns några kompetenta backar ytterligare, även om bredden kanske inte är den bästa. Martin Thörnberg är den stora härföraren offensivt, tillsammans med Adam Hirsch och Oliver Neubauer utgör det en fruktad trio som måste stoppas om man vill vinna över Norrahammarlaget. Utöver nämnda trio så finns det ett antal goda hockeyarbetare, men kanske inte den riktiga spetsen, även om Jacob Grönhagen är en spännande talang. Så sammanfattningsvis: Spetsen finns verkligen i Dalen, kan dom orka leverera i match efter match samtidigt som de mer anonyma krigarna spelarna fortsätter gnugga helhjärtat så kan man bli att räkna med. Speciellt om man kan fortsätta spela det effektiva omställningsspel man visat upp under stora delar av säsongen.
