Idag fyller jag år! Då tänkte jag unna mig själv att få lite ledigt och bara skriva en kort artikel. En lite ovanlig artikel dessutom, för det är en artikel som handlar om mitt jobb på kmhockey.se. Men jag hoppas att ni orkar läsa den ändå
Till att börja med så får jag rätta mig själv. Kmhockey.se är inget jobb, det är en fritidssysselsättning. En fritidssysselsättning som jag lägger ner alldeles för mycket tid på om man frågar min fru, men alldeles för lite om man ser till allting som det finns att skriva om i hockeyettans underbara värld. För hockeyettan är rock´n roll, det är hängivenhet och glädje. En serie där nästan alla spelare jobbar heltid, men tränar lika mycket som SHL-spelare. Där passionen till hockeyn inte bara finns bland supportrarna utan också bland spelarna. Annars skulle de aldrig orka!
Det är också en serie det skrivs alldeles för lite om. Visst blir det någon pliktskyldig rad i en lokalblaska någon gång, men inte de stora reportagen, rankingarna, inpå livet-intervjuerna. Inga krönikor skrivs om förväntan inför seriestarten eller om nervdallret inför avgörande matcher.
Det är synd och skam. För utan rapportering så kommer hockeyettan aldrig bli något annat än en marginell tredjeliga som få bryr sig om. Därför har jag startat kmhockey.se, för att göra det jag kan för att lyfta fram en serie som förtjänar det. Under de 1½ år jag drivit sajten så har jag lagt ner flera tusen timmar på att skriva närmare 500 artiklar, reportage och krönikor. Och jag har gjort det utan att begära en enda krona i ersättning. Tvärtom lägger jag ner rätt stora pengar på att ge er läsare läsvärt innehåll. Jag prenumererar på flera tidningar för att kunna få veta så mycket som bara går om lagen i hockeyettan och jag betalar 1200 kr per år för att ha sajten igång.
Folk har ofta frågat om jag inte ska börja ta betalt för mitt skrivande. Men jag gör inte detta för att tjäna pengar, jag gör det för att jag vill att alla lags fans ska få läsa om sina lag, för att öka intresset för världens bästa serie där allting inte är kommersialiserat, där passionen och skrällarna lever. Jag gör det för att det ger mig en känsla av att göra nytta, av att fylla ett tomrum som behöver fyllas.
Jag får ofta skit för det jag skriver. ”Hur kan du tycka så?”. ”Du behöver korrekturläsa, det är två stavfel!”. Men framför allt får jag en massa cred där folk både håller med och gillar det jag skriver. Uppskattning som gör att jag orkar driva detta vidare. Så avslutningsvis ett stort tack till er!
Om ni mot förmodan skulle vilja ge mig en klapp på axeln så ska jag för första gången ge er som vill ge en slant som tack för det jag skriver en chans att göra det. Mitt swishnummer är 0735056131. Känn inget krav, jag kommer fortsätta att skriva ändå så länge jag känner att folk uppskattar det jobb jag lägger ner, men visst vore det uppskattat!
