Igår kunde vi läsa nyheten att Krifs supporterklubb White angels blivit ”ombedda” av klubben att inte sjunga ”Kallinge” i sina ramsor något mer. Något som givetvis gett upphov till en hel del upprörda känslor och supportrar som vägrade att vara med och bidra i klacken något mer.
Man undrar ju hur klubben tänker? Det borde väl ligga i klubbens intresse att ha en stark supporterklubb, inte en splittrad? Jag har mycket svårt att tänka mig att de har något att förlora på att det står folk och stöttar laget under matcherna, även om de ”råkar” ropa Kallinge istället för Krif.
Det klubben missar är att hockey är tradition. Det är trotjänarna folk ser upp till, det är dom som supportrarna ser upp till, det är dom som folk har som namn bak på sina supportertröjor. På samma sätt är det med ramsor. Som supporter har man ett förhållande till sina ramsor, man förknippar dom med situationer man upplevt, fina minnen man delat tillsammans med andra likasinnade. Bakom varje ramsa så står det både en skapare och ett kollektiv, för vilka ramsan har sin egen speciella betydelse. Att då säga åt supportrar att byta ramsa är inte ”bara”, det är att be supportrarna att avvara en del av sin supportersjäl.
Och då är man i mina ögon ute på farlig mark. För det är supportersjälen som gör att de står där, match efter match, i med- och motgång. Det är supportersjälen som brinner som får en att vilja göra sitt yttersta för laget i ens hjärta. Och utan själ, vad är då hjärtat värt?
Nu vet jag att Krif har en varumärkeschef som menar att det är viktigt. Att man måste ge ett och samma budskap i alla sammanhang för att bygga ett starkt varumärke. Men då har jag två invändningar: Måste allt vara geschäft? Det går inte i mina ögon sätta ett värde på den kraft som ett starkt supporterskap har, i mina ögon så förlorar man minst lika mycket på att urholka supportervärdet. Och den andra frågan: Hur mycket bygger en konflikt ett varumärke? Det tror jag varumärkeschefen borde fundera lite på innan han kör över det supporterkollektiv som kan vara det viktigaste en klubb har.
Skrivet av en som både är supporter i klacken och ramskompositör.