Historiekollen rullar vidare, nu riktas strålkastarljuset mot Ljungby och laget Troja. Intervjuobjekt är Trojalegendaren Jerry Andersson.
Ni är många som hört historien om hur Troja bildades. Det var 1948 som en samling hockeyintresserade samlades i en kemikalieaffär för att bilda en hockeyförening. När de sedan funderade på namn och logga så ramlade en tapetrulle ner, med namnet Troja och en stegrande häst som logga. Och då copyrightskyddet inte var så hårt på den tiden så kunde man ta namnet och loggan rakt av.
Man började spela i trean, men 1950 gick man upp i tvåan. Redan 1957 fick man en konstfrusen isbana, som en av de första i landet. Man var också tidig med att ha en utländsk tränare när man 1961 anställde kanadensaren Moe Fife.
59/60 så satte man ett Barracudatält över isen, men det blåste ner 1979. Året efter så byggdes första riktiga ishallen, Sunnerbohov, en ishall som man sedan byggde om till Ljungby arena under 2015. En evenemangsarena som håller även för allsvenskan och den har även möjlighet att byggas ut om det skulle behövas.
1977 ramlade man ur tvåan för första gången sedan man gick upp.
Annars var storhetstiden för föreningen under 80- och 90-talet. Tack vara stark stöttning från ett gäng företag, med Strålfors i spetsen, så kunde man hålla allsvensk toppnivå på lönerna och ställa starka lag på benen, och man var vid ett flertal tillfällen ytterst nära att kvala upp till elitserien. Man blev kända som laget som alltid snubblade på mållinjen. Men i början av 00-talet så kunde man inte hänga med lönemässigt längre och man ramlade ur allsvenskan. Sedan hade man ytterligare sex raka allsvenska säsonger mellan 08/09 och 13/14, men sedan dess så har man pendlat lite mellan ettan och allsvenskan.
2016 startade man även ett damlag.
Troja har ett helt koppel spelare som figurerar i finare sammanhang, till exempel NHL-spelarna Pierre Engvall, Mattias Weinhandl, Jacob Larsson, Roger Johansson, Oscar Fantenberg och Arvid Holm.
Till sist några citat från Trojalegendaren:
”Jag har tränat Troja i tre omgångar, när pengarna inte riktigt räckt till.”
” I början spelade många inte bara hockey, utan många spelade både bandy och fotboll dessutom.”
”I en viktig kvalmatch mot Husqvarna så såg alla att en puck gick i mål, men den åkte ut under målburen så domaren dömde bort målet. Folk blev som galna och sparkade in plankorna i sargen så de åkte in på isen, så man fick bryta matchen för att laga sargen. Bakom målet så fanns en måldomarkur, den plockade folk ut och bar bort och slängde i en snödriva.”
”Vi hade en spelare, Kenneth ”Sutarn” Andersson som kom till laget och fick frågan av materialaren: Skjuter du left eller skjuter du right? Jag skjuter stenhårt! Han vann sedan interna skytteligan i många år.”
”Vi var ett år på cup i Moskva och mötte CSKA Moskva, Djurgården och Sovjets vingar. Vi fick spela om tredjeplatsen mot Sovjets vingar och ledde med ett mål när domaren helt från ingenstans blåste en straff. Vår målvakt, Robert Nilsson, hade haft en minst sagt jobbig match så han fick kramp och ramlade ihop vid sidan av målet Så deras straffskytt, Priashin (som senare gick till NHL), kunde åka och lägga in pucken i tom kasse”.
