I eftermiddag har det spelats fyra matcher, jag har sett de tre som sändes, eller nåja, iaf en hel match, merparten av en annan och dessutom den period som spelades av den tredje. Och det blev favoritsegrar i alla tre, även om den tredje bara blev en period av matchen Surahammar-Tyresö/Hanviken.
Vi börjar väl med matchen Surahammar-Tyresö/Hanviken, en match där gästerna kom ut i ett virvlande tempo och tog tag i taktpinnen direkt. Tyresö/Hanviken har ett fint passningsspel och byter mycket positioner i anfallszonen vilket gör att de kan få långa anfall, och det var precis det man fick. Första 7-8 minuterna fick Surahammar ägna sig åt att försvara sig i stort sett och gästerna gjorde också följdriktigt 1-0 genom Visbyvärvningen Erik Palm. Men sedan började Surahammar äta sig in i matchen mer och mer, och i egen zon kanske gästerna hade lite mer problem, även om Surahammar inte fick samma längd på sina anfallsförsök. I slutet av perioden så kunde sedan Tyresö/Hanviken utöka till 2-0 i powerplay. Inte orättvist ändå, då man hade varit det starkare laget. Tyvärr fick matchen avbrytas efter detta på grund av isproblem.
***
Förut idag skrev jag en text om Faluns underhållande match mot Linden. Idag var det dags för match för dem igen, då man tog emot Sundsvall. En match som Sundsvall kom att vinna med 3-0, men där jag återigen tycker att Falun stod upp riktigt bra. De dominerade visserligen inte som mot Linden, men de hade långa stunder av matchen väl så mycket spel och chanser som det topptippade norrlaget. Men man var lite för tama i avsluten, och blev därmed nollade. En annan sak man kunde se var att Sundsvall var det lite tyngre laget, de vann fler närkamper och kunde på så sätt etablera anfallsspel. Men Falun ska som sagt var inte skämmas för sin insats, de spelade bra ishockey och försökte verkligen spela och inte bara försvara sig. Återigen kom spelvändningarna dock att fälla dem, när man blir lite för offensiva så kunde Sundsvall ställa om och göra två av sina tre mål.
Sundsvall då? Jo tunga och med bra linjer även i sitt spel. De är nog där de vill vara i sina förberedelser.
***
Trojas match mot Mörrum såg jag stora delar av. Det var en match med två olika matchbilder. Under första halvan så var Troja det klart starkare laget, man satte hög press på ett Mörrum som hade svårt att hitta vägar ur egen zon. Att det stod 4-2 så långt i matchen var helt i sin ordning. Men sedan tummade Troja lite på det hårda jobbet, gav Mörrum mer tid och vips så var Mörrum med i matchen igen. 4-3 i powerplay och Mörrum hade ordentligt hugg på Troja. Men så drabbas man av en utvisning i slutminuterna och 5-3 kommer i tom kasse.
Troja måste vara nöjda med första halvan av matchen, mindre nöjda med den andra. På samma vis så tror jag att Mörrum helst kommer ihåg den andra halvan, där man verkligen visade att man kan stå upp väl emot ett Troja som går ner det allra minsta.
***
Till sist matchen som inte sändes. Och det kanske man kan förstå när man hört rapport från matchen. För enligt folk på plats så var 1-5-segern i sin ordning, Hudiksvall var snabbare ur egen zon, man etablerade längre anfall, man skapade mer och siffrorna kunde varit ännu större. Väsby var alldeles för slarviga i passningsspelet och man kanske är glada över att fler slapp se överkörningen. I och med segern så måste Hudiksvall ha satt sig ordentligt i respekt hos storfavoriten Väsby. Under försäsongen så är det Hudiksvall och inte Väsby som är tungviktsmästare. Men nu väntar en lång grundserie innan lagen kan råka på varandra igen, kan Väsby ha hittat mer rätt i sitt spel till dess?
