Det är mycket nu! Både på jobb och i övrigt i livet, därför blev det inget skrivet igår och det tog tid innan jag kunde skriva idag med. Men nu har jag i alla fall ögnat igenom några matcher så att jag kan komma med lite reflektioner från de sexton kvartsfinalmatcher som har spelats. Och det har fortsatt på samma spår som det varit hela säsongen egentligen, med en hel del skrällar.
För vi börjar väl där, med skrällarna. Jag tycker nämligen det är de som är roligast i all sport, när saker inte alltid går som förväntat utan där David slår Goliat och skapar nerv i en matchserie som annars kanske känts rätt given och förutsägbar. Och i mina ögon så är det framför allt tre matchserier som bjudit på överraskningar.
Först ut var Visby, ett formsvagt lag som med möda lyckades kravla sig över slutspelsstrecket, och då mycket på grund av Skövdes förmåga att alltid misslyckas i allettanspelet. Nu ställdes de mot ett Karlskrona, som visserligen spelat rätt mediokert i stora delar av allettan, men som på slutet såg ut att ha hittat ordentligt rätt och avslutade den med fem raka segrar. Att denna matchserie skulle sluta 3-0 i Karlskronafavör var det fler än jag som räknade med. Men redan i match ett så lyckades Visby spräcka det tipset, för efter underläge i den andra perioden med 3-2 så gjorde man fyra raka mål och vann alltså matchen med 6-3. Och man gjorde det tack vare att man spelade klassisk slutspelshockey. Man smällde på, man var jobbiga att möta i varje situation och man utnyttjade lägena när de dök upp. Karlskrona verkade närmast chockat över intensiteten som Visby kom ut med. Till match två så var man dock bättre förberedda, där lät man sig inte stressas på samma sätt och när Visby drog på sig utvisningar så kunde Karlskrona utnyttja det*2 och man vann sedan med 5-2 (sista målet i tom kasse). Känslan är att när nu Karlskrona kopplat vad som krävs så kommer de att kunna reda ut detta trots skrällen i match 1.
***
Den andra skrällen stod Strömsbro för. Halmstad fick välja först av alla lag och valet föll på fortsättningsserielaget Strömsbro, just för att man tyckte det var det enklaste motståndet. Och med tanke på den styrka som Halmstad visat upp hela säsongen så trodde jag och andra med mig att Strömsbro skulle få det svårt, speciellt som Halmstad avfärdade dem enkelt förra säsongen trots att de då var något av underdogs.
Och visst vann Halmstad med klara siffror den första kvartsfinalen, 4-0 var siffror som inte går att snacka bort och Halmstad kändes som ett nummer större. Därför var onsdagens 1-0-seger för Strömsbro desto mer överraskande. Strömsbro spelade precis som jag rekommenderat dem inför, snålt och tajt och sedan kontraslå. På så vis lyckades man nolla Halmstad samtidigt som det räckte med ett mål framåt med knappa 4 minuter kvar för att säkra överraskningen. Orkar man spela lika tråkigt gediget uppe i Gävle när matchserien fortsätter, eller kommer man känna sig tvingade att försöka skapa mer på egen hand och på så vis öppna upp sig för Halmstads vassa omställningar? Jag tror det blir tufft, Halmstad kommer säkert vara ännu mer taggade och spelar faktiskt ofta bättre på bortaplan än hemmaplan.
***
Den tredje skrällen var Borås seger över Sundsvall i match tre. Den kanske inte var av riktigt samma ”magnitud” som de övriga två, Sundsvall ÄR ojämna i prestation och kan bland lysande insatser med rena plattmatcher. Och det var denna match ett tydligt exempel på. Sundsvall spelar väldigt frejdigt offensivt, med lite huvudet under armen i anfallsspelet. Klaffar det så är man hypervassa, men när man mötte ett rutinerat och smart spelande Borås så blev de obönhörligt straffade i match två. För Borås lät Sundsvall komma och så ställde man om i mängder med två mot ettor och kunde på så vis vinna matchen med 4-1. Då spelade det ingen roll att Sundsvall vann skotten med 17-2 i den första perioden, man behöver spela smartare så att man inte drar på sig så mycket spelvändningar. Kan man hitta rätt balans så tror jag ändå att man löser denna kvartsfinalserie, men gör man det inte så kommer Borås fortsätta utnyttja Sundsvalls svaghet och då kan de mycket väl skrälla sig till en semifinal.
***
Då var skrällarna avklarade, då riktar vi blickarna mot övriga fem matchserier.
Det lag som imponerat mest av alla är Lindlöven. De har avfärdat Vallentuna med 2*4-1 och Vallentuna har inte haft något motmedel mot Lindlövens fartfyllda spel där laget hänger samman såväl offensivt som defensivt. Lindlöven spelar med ett härligt självförtroende just nu och litar på varandra över hela isen, och de spelar ett finurligt spel med platsbyten och släpper hela tiden pucken på spelare i fart, det är just det som bygger deras fart. Vallentuna har spelat starkt försvarsspel hela säsongen egentligen, men de hinner inte alls med när Lindlöven sätter fart. Jag har svårt att se Lindlöven tappa detta.
Även Boden har 2-0 i sin matchserie. Men det är mer enligt plan, de har slutspelets svagaste motstånd emot sig och 3-1 och 4-2 är kanske inga stora siffror men visar väl ungefär skillnaden i klass på de båda kombattanterna. Kalix måste upp minst ett snäpp till för att kunna utmana, kan hemmaplansfördelen ge det lyftet? Kanske, men Boden lär ändå ta hem detta.
Troja har även de 2-0 i sin matchserie mot Dalen. Dalen kom in i slutspelet extremt formsvaga och av det jag sett har man sett energilösa ut med svagt passningsspel. De har enkelt blivit uppkäkade av ett Troja som bara behövt spela sådär solitt som de med många rutinerade spelare kan och har på så vis enkelt avfärdat allt vad anfallsspel hetat från Dalens sida. Detta tar Troja redan på lördag.
Tranås valde lite överraskande Tyresö/Hanviken som sin motståndare. Och kanske man ångrade sitt val efter match ett där Tyresö/Hanviken efter en svag förstaperiod kunde göra både 0-1 och 0-2 i den andra och sedan spela av matchen på ett imponerande sätt. Carl Lidö storspelade i 4-1-segern för gästerna och man undrade om han skulle bli ett spöke för Tranås. Men i den andra matchen var det en mer mänsklig Lidö och Tranås sköljde över Tyresö/Hanviken och kunde vinna med hela 6-1. Tranås är ett målglatt lag, innebär segern att man hittat nycklarna förbi ett av ettans allra tätaste försvarsspel? Jag skulle tro det.
Till sist den matchserie jag följt allra mest noggrant givetvis, Väsby-Mariestad. Att det står 1-1 i matchserien efter de båda matcherna i Väsby var kanske både väntat och rättvist. Det har varit två jämna matcher, där Väsby hade lite medstuds i match 1, medan Mariestad hade det i match 2. Men det var också en annan skillnad mellan matcherna, för medan Väsby spelet ungefär på samma nivå båda matcherna, så vässade Mariestad sin defensiv rätt klart till match 2. Det finns fortfarande saker att slipa på, men just att man kunde lyfta ett spelmoment under en serie talar lite för Mariestad. Samtidigt är lagen så jämna så detta kan sluta hur som helst.
Foto: Halland i fokus
