Igår var jag iväg och såg mitt Mariestad spela sin första träningsmatch borta mot ettannykomlingen Grästorp. Det blev med andra ord inga fler matcher igår, men idag har jag sett igen Karlskrona-Halmstad och Huddinge-Tranås, samt sett matchen Tyringe-Växjö J20 live, så nu är det väl läge att sätta lite ord på det jag såg. Av naturliga orsaker kommer fokus bli lite på Mariestads match,, jag hoppas att ni har överseende med det.
Mariestad stod för en riktigt imponerande förstaperiod för säsongen när man formligen rivstartade mot Grästorp. Grästorp fick absolut ingen tid i ro med pucken, och Mariestad fullföljde så fort läge gavs, så Grästorpsspelarna blev manglade gång på gång. Kombinera den farten med ett koncentrerat och bra passningsspel och Mariestad stod för den kanske starkaste insatsen jag sett i en enskild period jag sett av de sexton förstaperioder jag sett av olika lag så här långt under säsongen. Och även om man inte lyckades bibehålla den skärpan och farten i tre perioder, så stod Mariestad ändå för en riktigt bra insats, och hade inte Alexander Sundstrand stått för en jätteinsats i Grästorpskassen så hade 4-1-segern varit betydligt större. Mariestads backspel imponerade också, det verkar ha blivit en rejäl uppgradering av den lagdelen jämfört med förra säsongen. Kevin Engvall (två mål), Max Wennlund (1 mål och starkt centerspel), Emil Smedberg samt Wiggo Weinö var väl de av nyförvärven som visade mest offensivt för aftonen. Matchen var överlag väldigt underhållande, för i den andra perioden och framåt försökte Grästorp svara upp i det fysiska spelet, och det blev en match full av tacklingar, heta känslor och småbråk, precis som ett derby ska vara. Och Grästorp visade sedan de spottat upp sig att de inte är så oävna ändå, Berntsson och Kivelä var riktigt bra och offensivt finns det kreativitet i laget.
***
Halmstad fick tämligen smärtfritt gå fram till en 4-0-ledning borta mot Karlskrona redan efter 6 minuter. Det var några märkliga situationer bakom ett par av målen och Karlskronas supportrar var milt sagt upprörda över domare Jim Bergkvist efter matchen. Men i två perioder så kontrollerade Halmstad matchen tämligen komfortabelt, Karlskronas passningsspel nådde inte alls upp i samma höjder som i deras första match mot Kalmar. I min text efter den matchen så frågade jag hur Karlskrona skulle klara att hålla uppe tempot i en match där man inte får hjälp med det (som Kalmar gör med sin höghastighetshockey) och i två perioder så klarade de det inte alls. För många och långa burskydd, för omständliga och oprecisa uppspel och en Halmstadsmur i mittzonen stoppade allt vad fartfyllt anfallsspel heter. Det blev något bättre i den tredje perioden, men det var för lite och för sent för att vända matchen, som alltså vanns till slut av Halmstad med 4-2. Två storspelande andremålvakter i Adam Ahnberg och Fabian Arwidsson förtjänar att lyftas fram.
***
Huddinge var det bättre laget i matchen mot Tranås i 2½ period ungefär, men det tog tid innan man gick utdelning. 2-0 kom dock i tät följd i den andra perioden, och det var helt följdriktigt. Huddinge kändes hetare, de vann insida betydligt oftare än Tranås gjorde och det var först sedan Tranås fått 2-1-målet i powerplay i mitten av den tredje perioden som de tände till och tog striden framför motståndarmålet och vann lite kamper. Men också i deras fall var det för lite och för sent. Huddinge var lite mer påkopplade, lite snabbare i tanke och i ben, och var beredda att ta lite mer stryk för att vinna matchen. Ett bra första prov för ett i stort sett helt nytt Huddinge.
***
Tyringe var det bättre laget i två perioder mot Växjös J20-lag, Man agerade med mer struktur och med en tydligare spelidé och kontrollerade matchen väl. I den tredje perioden blev det dock lite mer tuta och köra, och det passade J20-laget mycket bättre. De kvitterade Tyringes 3-2-ledning i slutsekunderna, men Tyringe drog ändå det längsta strået i sudden. Så länge Tyringe orkade hålla fokus och spela pucken istället för att tuta och köra så såg det ändå inte så illa ut.
Omslagsfoto: Sofie Alexandra Kitteröd
