Han är bara 26 år, men har kommenterat Surahammars matcher ända sedan säsongen 18/19. Och det är väl vackert så, men Simon Mälbergs kommentatorsgärning sträcker sig längre än moderklubben. För varje gång Mariestad spelar hemmamatch, så reser han 20 mil enkel väg för att kommentera deras matcher med! Jag blev nyfiken på varför och bestämde mig för att göra en intervju med den pratglade yngligen.
Att resa 20 mil enkel väg för att kommentera en hockeymatch, hur får man för sig det?
– Ska man se rent själviskt så har jag en dröm om att bli kommentator professionellt, så vill någon ha en kommentator så gör jag det. Och när Mariestad sökte kommentator så är det en av ettans mest prenumererade ettanklubbar, så det är ett bra skyltfönster, och syns man inte så finns man inte. Jag har ändå pluggat i Vara och jobbat lite för Radio Skaraborg med, så jag trivs gött i den delen av landet.
Men att pendla så långt!
Det är inget nytt för mig, när jag började kommentera för Surahammar så bodde jag i Karlskoga, så då pendlade två timmar enkel resa till varje match. Och när jag pluggade i Vara så var det fyra timmar enkel resa, men då gjorde jag inte alla matcher. Det finns tre ställen jag är oövervinnerlig på, där jag har min friplats, det är när jag sänder,, står på scenen och när jag kör bil, jag tycker det är härligt att köra bil, skriksjunga och allt vad det är, då är två immar inte så farligt.
Hur länge har du kommenterat för Surahammar?
– Sedan säsongen 18/19 hart jag hållit på, och det tog mig fram till 20/21 innan jag började tänka att jag kunde bli något inom kommentering. Då sökte jag journalistutbildningen, men har ändå blivit kvar. Det är också Sura som går först när matcher krockar, det är ändå min moderklubb, jag är född och uppväxt i bygden och har svårt att släppa taget.
Du har under dina år haft en riktigt vass bisittare i sändningen med, gamle förbundskaptenen ”Kurre” Lundmark!
– Ja bisittare har det varit dåligt med i Mariestad ännu, men jag har ändå ha fått kommentera med ”Kurre” och det är få förunnat. Det är en jävla ära rent ut sagt, jag har lärt mig en hel del av honom. Som det är där med att man ska snacka med tränare inför matcherna, jag är med honom nere och pratar och de blir mycket snack om styrspel och annat som jag inte förstår, men det är roligt och lärorikt att vara med. Men han är också en riktigt härlig människa. Han skulle vara med i Surahammars sändning som jippo en gång, men sedan blev han kvar för han tyckte vi var ett härligt gäng. Han är 80 år och åker ut till Surahammar varje match för att få kommentera, det är stort ändå.
Vad har han lärt dig?
– Både hur man ska se på hockey, och att jag inte var så påläst som man jag trodde att jag var. Så jag drar in saker som en svamp av det han berättar. Men också om hur man kan bolla snacket med varandra, samtidigt som jag ska försöka korta ner honom, för han är väldigt bra på att prata, hehe. Sedan har man fått lära sig en massa hockeyhistoria, och han är dessutom makalös på att känna alla tränare. Han vet precis alla tränare och vet var de har varit, vad de har för släktingar och så vidare. En enda gång så kände han inte tränaren och det var så ovanligt att vi var tvunga att ta kort på dme båda tillsammans. Sedan vill jag göra en stor shoutout till Mattias Forsberg med, han var min bisittare i flera år och har jobbat för Radio Västmanland och gjort en massa ideellt arbete i föreningen. Det var han som gjorde att jag blev kommentator, sedan dess har det flutit på.
Är det samma sak att kommentera i Mariestad eller är det någon skillnad gentemot i Surahammar?
– Det jag skulle säga är att det blir lite mer nyhetens behag av att dyka upp i Mariestad, isura är man en del av tapeten, i Mariestad när jag snackar med Ronny (Helander, tränare), så skiner de upp som solar, för de gillar jobbet jag gör och gillar att kommentatorn kommer och snackar hockey. Sedan även om Surahammar har en välberest klack och kan göra en hel del ljud, så är det en väldigt, väldigt bra ljudvolym på klacken i Mariestad, även om Fredrik Josefsson sagt att det kan vara ännu bättre. Sedan får man höra lite nya ramsor som man får lära sig referenserna till. En annan skillnad är att man märker man att man kommer till en förening där grundförutsättningarna är mycket bättre, det är mer folk och ekonomisk bättre. Sedan kan tycka att det är lite kul med alla jippon de har runt matcherna, men oktoberfest och allt vad det är. Sedan är det väldigt rolig hockey också, det är verkligen som Ronny beskriver att han vill se hockey spelas. Det är en fartfylld och teknisk hockey, sedan har de haft det svårt i Surahammar, men Mariestad är ett helt annat monster. Jag har kommenterat en allsvensk match mellan Södertälje och Västerås, jag skulle vilja påstå att tempot ligger på samma nivå i Mariestad, och då är det ju underhållande att både se och kommentera.
Är det ishockey du kommenterar eller kommenterar du annat med?
– Egentligen vill jag kommentera fotboll faktiskt, men i Surahammar är hockeyn stört, farsan var kanslichef där under flera år och jag spelade själv ishockey där, så jag har vuxit upp i hallen. Men jag kommenterar vad som helst, men fotboll kanske är högst upp ändå. Sedan samlar jag på tröjor med, men jag är så besatt att jag fått begränsa mig till att köpa matchtröjor från lag jag besökt, så nu har jag en Boiströja med! Så jag har nog en 50 matchtröjor från olika klubbar.
Häromdagen kunde vi läsa att Mörrums kommentatorer fått motta hatmail, har du varit med om det?
– Nej inte på det viset som kommentator, det var värre på radion faktiskt. Den enda kritiken är att bilden kunde vara skarpare eller så, och att jag tar det väldigt seriöst.
Får man någon cred?
– Ja, i alla fall så jag känner att det är gott nog. Man måste ändå ha klart för sig att det är en massa olika sändningsteam i etan som gör detta på hobbynivå, då kan det hända saker som med Mörrums trasiga capture-kort. Då får man lösa det så gott det går, det finns ett talessätt att man ska gå några mil i samma skor innan man dömer någon, det tycker jag man ska tänka på.
Är du öppen för fler lag?
– Skulle jag jobba heltid så får vi ta det då, men jag kommenterar vilket lag som helst, det är bara att säga till så löser jag det så gott det går, det är inga problem att resa och hockey är kul.
Vad är dina ledord som kommentator, vad är viktigt för dig?
– Mina råd till andra som vill prova detta är att ta det inte så seriöst, nu gör jag det som vill nå proffsnivån, men glöm inte att man är sig själv. Det är det som är fint med ettan, att det är lokala kommentatorer som hittat sin nisch. Ta det inte för allvarligt.
– Sedan att göra så gott man kan för att hålla det rättvist, att kunna kritisera men också ha koll på båda lagen, så gott det går. Sedan kommer jag alltid hitta namnen på Surahammarspelarna snabbare, men gör din research så du vet vad du snackar om. För gör du en ordentlig research så blir det enklare, så kommentera schysst och ha kul!
Har du själv någon favoritkommentator?
– I Hockeyettan är det enkelt att säga de två som varit professionella med Lasse Kinch och Magnus i Gripen, men jag tycker om han i Tranås, för där har man ändå hittat sin nisch. Sedan kan det bli lite för internt ibland, men han har hittat sin grej, det hörs att han tycker det är kul att hålla på.
– Överlag så är det Henrik Strömblad, den rösten är så inprintad i mitt huvud. Hade jag kunnat byta röst med någon så är det han jag skulle byta med. Oavsett om han går upp i register eller har vanlig röst, så är han så skön att lyssna på. Sedan Niklas Holmgren som jag skrev till innan jag sökte journalistik, om det var bra att ha utbildningen, så sa han ja och att tålamod är en dygd.
Omslagsbild: Skärmdump från hockeyettan play
