Boden har under många år varit på kant med hockeyettan och hockeyförbundet. Men med en ny styrelse har attityden förändrats radikalt, och när kmhockey.se ringer upp ordförande Markus Sammeli så är han överväldigande positiv både till det nya serieförslaget som till förslaget på ändrade licenskrav. Han ser stora fördelar med det och menar att det finns vinster intressemässigt och framför allt att det blir enklare för alla.
Hur är era tankar kring serieförslaget?
– VI är positiva till det här, vi har sedan Jocke Fagervall var här pratat om utmaningarna för föreningen, hur får man upp intresset för laget? De närmast sörjande kommer alltid, men hur utvecklar man det för att inte locka bara hockeynördarna? Där är grundserien ett stort problem här uppe i norr, då alla förväntade lag går till en alletta, de så kallade experterna har rätt varje gång då det är rätt givet vilka som ska gå dit. Sedan finns det ändå lag som är nöjda bara de gått dit och kanske inte utvecklar den så mycket. Vi vill ha en intressantare liga med bättre kvalitet på matcherna och då tror vi att detta är rätt väg att gå.
En kritik mot förslaget är kostnadsbiten, att det blir fler resor och därmed dyrare att spela. Hur ser du på det?
– Vi har gjort våran läxa där och räknat på det, och för oss blir det en extra resa längre söderut, och jag är helt övertygad om att vi kan få lägre pris på resor när vi kan ha bättre framförhållning. Med kort varsel som det ofta är i en alletta så blir det både svårare att hitta billiga resor och hotell. Visst måste man jobba med större framförhållning, men det vill vi göra så vi tycker det är en bra lösning.
Hur ser du på faran med att det blir en serie som tidigt är avgjord och därmed en risk för serielunk, när det inte startas om mitt på säsongen?
– Det håller jag med om att det kan vara en fara, men ska vi gå ända till mellandagarna innan ettan blir intressant som det är för oss? Det blir för kort tid med intressanta matcher, jag vill ha en längre period där det gäller något. Sedan är detta inte någon generallösning, och det finns säkert problem som jag inte ser som kan behöva skruvas på i framtiden. Men nu har vi kört med fyra serier ett tag, vilket ger rätt lokala matcher, och ändå finns det inte lag som har råd. Till och med i östra, som inte har långa resor alls. Klarar man inte ens den nivån är frågan om man ska vara med och spela i ettan? Se på oss i norr, nu är vi bara åtta lag, men vad är alternativet? Att Vännäs och Teg går upp igen? De har så små medel att lägga på a-laget så de kanske skulle behöva spela i en serie med bara Västerbottenlag för att få det att gå runt, och hur intressant blir en sådan liga? Det kanske är bättre att de spelar i tvåan, och att vi höjer statusen på den serien istället? Visst, det är ett stort jobb att göra på alla nivåer, men det är för många lag som är nöjda med att ha näsan över vattenytan i hockeyettan, vi behöver höja statusen på serien. Resa måste man alltid göra och den kostnaden måste man vara beredd att ta om man vill uppåt. Sedan blir systemet dopat, om några har resekostnader och andra inte. Visst alla har olika förutsättningar, och vi i norr kommer alltid ha dyrast resor, men med detta systemet jämnar det ut sig lite grann. Före min tid så var det prat om reseutjämningssystem, men då är ju frågan var de pengarna ska komma ifrån? Centralt finns inga pengar och jag är helt emot att ta från andra klubbar, alla måste sköta sin egen ekonomi. Så visst finns det problem att lösa på det sättet, men detta blir mer neutralt, och framför allt så blir det lättare att budgetera, då man vet vad det kommer att kosta. Jag tror också att de nya licenskraven är fördelaktiga, dels att det räcker med att ha ett positivt eget kapital, dels att man måste redovisa en 12 månaders budget för att få licens, istället för fyra månader som det är nu.
Sedan är en annan fråga om man ska ha heltidsproffs i ettan? Nej jag tycker det ska vara en utvecklingsliga med unga spelare, med en ryggrad av spelare med mer erfarenhet, men det är fel att ha en heltidstrupp i ettan, då kan man inte klaga på resekostnader! Får vi behålla det här seriesystemet över tid så kommer det vara mycket enklare att beräkna kostnader och intäkter, det är en stor vinst. Sedan måste vi hjälpa varandra, när nya lag kommer upp eller när det blir nya styrelser, många har ju ett kansli som är skrivet hemma hos en ordförande, då måste det finnas en handbok för föreningarna, vad ska in och när ska det in. Där har hockeyettan en uppgift med att ge den stöttning som behövs.
Sedan blir det en annan vinst med detta systemet med, att man får regelbundna matcher och inte går två veckor utan att spela. Det utvecklar inte svensk hockey och vi blir inte attraktiva att låna ut till, när de får spela en match bara på två veckor kanske, med mer kontinuitet så blir det enklare.
Hur ser du på risken att lag kanske tvingas kasta in handduken om detta förslag blir verklighet?
– Jag har förståelse för att detta system kanske blir tufft för de mindre klubbarna, men ska hockeyettan ha den kvaliteten som krävs för att utvecklas så måste klubbarna ha bättre förutsättningar än att leva ur hand i mun som många av de mindre klubbarna gör. Jag tror att man måste ha en viss omsättning för att kunna spela på ettannivå. Sedan hur många lag som håller den nivån som krävs vet jag inte, om det är 30 eller 40 lag, men de som inte klarar nivån får spela i division två och så får vi hjälpas åt att höja tvåans status. Det är ju inte så att vi inte vill att klubbarna och spelarna inte ska få spela hockey, men de kanske inte ska vara i hockeyettan.
