Fredrik Mälberg är en legendarisk Huddingetränare med mängder av kvalserier i meritförteckningen. Men efter att ha varit från tränaruppdraget ett par år så klev han på nytt på tränarposten i Huddinge igen inför förra säsongen, och det med helt andra förutsättningar än tidigare.
Om vi börjar och kikar tillbaka lite först, vad kom ni fram till när ni utvärderade förra säsongen?
– Det var en knepig säsong. Jag blev anställd som tränare först inför förra säsongen av min gamle adept Alexander Ytterberg, men han körde sportchefsdelen fram till oktober innan han hoppade av. Visst var jag med och tyckte till en del om spelarvärvningar innan med, men det var då han hoppade som jag blev ansvarig för NIU och hela elitblocket. Så jag fick alltså laget lite i knäet, även om jag varit med på vissa värvningar. Sedan gick vi in på säsongen och vi hade en hög ambitionsnivå, men jag tycker inte laget infriade den delen, ambitionsnivån var ojämn. Och det är svårt då jag har en hög ambitionsnivå, man vill ju ta sig framåt och utvecklas, och när 1-2 femmor inte har den ambitionen så blir det en obalans i laget. Sedan tycker jag att vi avslutar ändå säsongen bra, då jag plockade in 8-9 juniorer, när vi var klara för att inte gå upp eller ramla ur. Så några av dem har jag tagit med in i denna säsong med. Så det var en konstig balans i gruppen, sedan hade vi otur med skador, vi inledde säsongen med 4-5 backar skadade de 4-5 första omgångarna. Sedan fick vi också en tuff start med stryk mot Väsby och Vallentuna. Och Huddinge är en klubb där det sitter i väggarna att man ska vara framgångsrika, och är man inte det så blir det istället en belastning, det blir krampaktigt. Så det var en konstig säsong. Men ambitionen i år är att bygga om rejält speciellt nu när jag fick bygga själv. Jag gav mig på spelare som de andra topplagen också ville ha, så jag fick se mig slagen många gånger, men jag tycker ändå att vi till slut fått ihop många duktiga ishockeyspelare och ett intressant lag. Vi lockade med en bra verksamhet och en professionell miljö, och de som nappar på det är ju också de som man vill bygga laget med.
Var det några positioner speciellt som du ville förstärka?
– Framför allt backsidan behövde vi bli starkare på, och då inte bara kilon utan fler homogena försvarsspelare. Förra säsongen hade vi många som spelade som extraforwards på backsidan. Vi var för lätta bakåt, sedan ska man som back inte bara vara stor och stark utan även kunna bidra offensivt, med, men ändå lite mer utpräglade försvarsspelare. Sedan ville jag ha in starkare centrar med, det tycker jag vi lyckats med, men framför allt var försvarsstarka backar prioriterat. Sedan gillar jag skridskostarka backar med, men det måste vara en balans, förra säsongen var backsidan alldeles för svag.
Finns det några nyckelspelare i laget, såna du bygger spelet runt?
– Det finns det så klart, några förväntar man sig givetvis mer av vad gäller poäng och andra viktiga delar, men jag vill främst bygga en grupp där alla drar åt samma håll. Sedan är målvaktssidan alltid viktig, där vill jag ha en bra konkurrenssituation mellan två målvakter som ger allt på träningen för att utvecklas och för att få stå. Så jag ville ha två jämna målvakter som slåss om det. Jag släppte fram Leo Matthiesen, en förstaårssenior och gav honom chansen, och han visade att han vill tävla om det med. Oscar Walldén har mer rutin, så de har en bra konkurrenssituation. Sedan finns det spelare man förväntar sig mer av offensivt av, men jag vill snarare hålla fram gruppen, då alla har olika roller.
Vad säger du om säsongen så här långt?
– Jag tycker inte vi nått upp i nivå ännu. Vi hade ett riktigt bottennapp mot Surahammar, sedan vann vi mot Enköping, men matchen igår (förlust mot Vallentuna med 3-1, red anm) hade ett konstigt skeende. Första perioden slutar 0-0, där känner vi på varandra, sedan får vi 1-0 och så kvitterar de direkt efter sedan vi dragit på oss en utvisning i anfallszonen. Efter det gör de 2 mål som går in 1 på 100 max och tar ledningen med 3-1. Efter det blir vi lite för runda framåt, vi måste kunna göra fler mål än ett, då blir det svårt att vinna matcher. Då var det bättre mot Surahammar där vi gör 4 framåt, men då spelar vi svagt defensivt och släpper fem. Mot Surahammar var överlag en konstig match, vi får 2 min med oss, de får 75 min. Samma igår, vi får inget powerplay alls. Så det är konstiga matcher. Domarna har fått direktiv som halsskydd och grejer och det är helt rätt, men att ge utvisningar på en felaktig tekning när de missat att en av våra spelare fått en klubba över munnen. Det är tråkigt när det ska bli momentum som kan vara matchavgörande, det blir parodi på hockey, att det blir beroende på vilket humör domarna är på vilket lag som vinner. Sedan skyller jag inte på det, vi skulle kommit bättre ut mot Surahammar och vi skulle ha gjort det bättre mot Vallentuna. Vi har tagit för lite poäng de första tre matcherna och har oss själva att skylla.
Vad saknas i spelet?
– Jag tycker vi blir lite runda. Vi har ett homogent försvarsspel och ett bra boxplay. Sedan har vi inte fått så många powerplay än, men vi gjorde mål när vi fick ett i alla fall. Sedan har det varit lite som katten runt het gröt, vi går inte in på mål, vi släpper på fel gubbe när vi har två mot ettor och tre mot tvåor, det där naturliga i spelet när det flyter på har inte kommit. Vi måste skita ner oss mer, men framför allt vara lite kyligare när lägena kommer. Vi tränar ändå bra tycker jag, kan vi komma upp i nivån vi har på träning så slår vi både Surahammar och Vallentuna.
Till sist: Hur roligt är det att träna hockey igen efter ditt uppehåll?
– Jag kände när jag fick breaket att det är det här jag vill hålla på med, och jag tycker jag har kunskapen som krävs för att leverera fortfarande. Sedan var jag nästan lite van att träna ett topplag, förut var det mer kvalserie än vårserie, men jag känner mig hemma i båset och jag brinner för hockeyn och för Huddinge, min moderklubb. Med rollen jag har så blir det mycket jobb, jag lägger många timmar, men så länge det inte känns som ett jobb utan något roligt så känns det bara bra. Så jag är glad över att jag fick chansen igen, sedan att det blev mer än tränare är bara roligt, jag gillar att bygga lag med, så jag har en bra situation just nu, jag trivs!
Omslagsbild: Skärmdump från hockeyettanplay.
