Säsongen är långt ifrån slut än, men grundserier och allettor/vårserier har ändå genomförts och några lag har genomfört dom på ett utmärkt sätt medan andra kanske inte lyckats lika bra. Idag tänkte jag ge mig i kast med att lista de fem största flipparna samt de fem största flopparna i hockeyettan så här långt.
Flippar
1. Boden
Visst förstod man att Boden skulle bli det starkaste laget i norra ettan denna säsong. De gjorde ju en stark silly season med flera väldigt meriterat nyförvärv och samtidigt tappade huvudkonkurrenterna i norr, Piteå och Östersund, en del slagstyrka. Men man inte bara vann den norra ettan, men körde över den fullständigt. Man inledde grundseriespelet med sju segrar de första åtta matcherna och när serien summerades hade man samlat ihop 50 poäng av 60 möjliga och hade en målskillnad på +71! Man gjorde i snitt alltså mer än 3½ mål mer än vad motståndarna mäktade med. Förstakedjan med Kontos, Kaijser och Pontus Johansson gjorde 105 poäng tillsammans, bara sju färre än vad alla spelare i SK Lejon gjorde sammanlagt. Framgångarna födde mersmak och Boden verkar ha bestämt sig för att det där denna säsong de ska gå upp. Man har nämligen både spetsat och breddat laget under säsongens gång och resultaten uteblev inte. Under allettan blev laget än mer överlägset, man inledde med 13 raka segrar och till slut vann man serien i överlägsen stil då man endast tappade sju poäng och segermarginalen ner till Hudiksvall blev 9 poäng. Då spelade det ingen roll att förstakedjan inte var lika överlägsen, visst är de fortfarande vassa, men nu är det mer laget som gör Boden ”omöjliga” att slå. Med en bredd, en spets, en tyngd och ett lagspel så är Boden helt klart de stora favoriterna att nå allsvenskan denna säsong.
2. Dalen
Visst såg man redan innan säsongen att Dalen hade ett bättre lag än på många säsonger. Visst trodde man att de skulle kunna ta sig till allettan. Men att de skulle vinna den västra ettan och komma två i södra allettan trodde nog inte inte ens den mest cyklopögde och inbitne Dalensupporter. Men Dalen fick en flygande start med nio raka segrar och vann den västra ettan med fyra poängs marginal. Backen Jakob Stridsberg kunde knappt sätta en skridsko fel och hade sanslösa 31-2 i mål han var inne på, alltså +29! De fem första i +/–statistiken var för övrigt Dalenspelare. Men när allettan skulle dra igång så var det fortfarande inte många som trodde på dom. Men de har som sagt var ägnat säsongen åt att överbevisa alla belackare och var med i toppracet hela vägen och slutade till sist tvåa. Då hade Jesper Thörnberg ersatts av broder Martin och dessutom anslöt SHL-meriterade Christopher Persson under slutet av grundserien, vilket innebär att laget nu har spets av yppersta kvalitet. Vem vågar underskatta dom inför playoffspelet?
3. Nybro
Nybro hade inte en så imponerande grundserie där man visserligen kom tvåa, men där framför allt målskyttet saknades. Det gjorde att man hade rätt god marginal upp till Troja på förstaplatsen (nio poäng). Men att vara tvåa var inget man fann sig i utan man bestämde sig för att öppna plånboken och värva fyra stycken meriterade finnar. Och vilken succé det blev! Laget gick från 3 gjorda mål per match i snitt under grundserien till över 4 i snitt i den tuffare allettan, mycket kan tillskrivas finnarna med Janne Väyrynen i spetsen. Väyrynen gjorde 14 mål under allettan, hela fem fler än tvåan i interna målligan (Adam Persson). Målfyrverkeriet gav en klar allettanseger och nu är man förste utmanare om allsvenska platsen.
4. Forshaga
Forshaga har varit ett lag som hållit sig strax utanför allettanplatserna de senaste åren, och gjorde ett par spännande värvningar inför säsongen, med Viktor Lennartsson och Henrik Olsén i spetsen. Så nog förstod man att de kunde bli en utmanare om en plats i finrummet. Men efter en minst sagt usel inledning av grundserien såg det allt annat än lovande ut. Men vilken avslutning på grundserien man gjorde! 10 segrar på de sista 11 matcherna gav med minimal marginal (bättre målskillnad) laget en allettanplats. Och väl där har framgångarna bara fortsatt. Man var första lag att knipa poäng av Boden bland annat och när serien summerades så återfanns man på en imponerande tredjeplats! Framför allt har man spelat med en rakhet i spelet och man har visat en lagmoral, kampvilja och spelglädje som imponerat. Visst har stjärnorna Lennartsson och Olsén levererat tillsammans med Oliver Kandergård, men det är laget som är nyckeln till framgången. En sådan lagmaskin går aldrig räkna bort, även om nog många vill göra det.
5. Mörrum
Mörrum har en diger historia av satsningar som aldrig riktigt vill bära. Förra säsongen värvade man in storstjärnan Marcus Paulsson, och hade med honom en förstakedja som verkligen levererade storstilat. Men inte lyfte laget för det! Till denna säsong så var istället den stora värvningen Tomas Engman, Strömsbros succétränare som fick i uppgift att få laget med stjärnorna att bli ett lag. Och efter en trög start så har han verkligen lyckats. För med en suverän spurt där man hade kniven på strupen i varje match så levererade man och det räckte till slut till en alletta. I allettan var det samma sak igen: En trög start gav dom matcher med kniven mot strupen och återigen gick man samman och levererade. Och man gör det utan att ha en glimrande förstakedja. Visst fortsätter Paulsson att leverera, men nu är det fler formationer som är med och bidrar. Det stora lyftet kom också efter värvningarna av etablerade spelarna Adam Åkesson och Filip Ovesson och numer har man såväl bra bredd som spets. Men man kommer inte ha råd med en trög start också i playoffspelet, nu vill det till att leverera direkt!
Bonusflipp: Surahammar
Det eviga bottenlaget som med hjälp av tre amerikaner gick från endast en seger under grundserien till att vara en hårsmån från att få spela playin.
Floppar
1. Tranås
Laget som fortfarande hade chansen att nå kvalserien förra säsongen då man hade 1-1 i matcher mot Mariestad när spelet avslutades i förtid pga Corona. Man fick också behålla samtliga spelare man ville behålla, och förstärkte dessutom med flera klasspelare som Simon Rodling, Ludvig Martinsson och Hampus Olsson. Allting med syfte att nå sin vision: Tranås i allsvenskan säsongen 21/22. En viktig kugge hade man dock blivit av med: tränaren Karl Helmersson. Och det tappet visade sig bra mycket tyngre än alla förlängningar och nyförvärv tillsammans, för Tranås har inte varit ens en skugga av sitt fjolårsjag på hela säsongen. Först missade man allettan med hela sju poängs marginal, och i vårserien fortsatte kräftgången. Man slutade fyra i den och får nu spela i en negativ kvalserie. Det går knappast kalla detta än för hockeyettans största flopp på bra många år.
2. Krif
Krif kom förra säsongen sexa i den södra allettan, och även om man tappade några tunga namn så fick man också in några bra nyförvärv, så slagstyrkan borde inte ha försämrats nämnvärt. Men man var egentligen aldrig ens nära att nå en alletta och när vårettan summerades så hade man bara två lag bakom sig och nu får man kvala sig kvar. Och detta trots att man förstärkt laget med spelare som tvillingarna Wernersson-Libäck och Mikael Kurki under säsongen. Laget har för mycket spets i laget för att vara i den situationen man är i nu, flopp är bara förnamnet.
3. Strömsbro
Strömsbro har varit en frisk fläkt sedan de gick upp i ettan. Laget har med framgång byggt laget på före detta Brynäsfostrade spelare och fortsatte på inslagen väg denna säsong med finfina värvningar i form av Johan Eriksson, Erik Broman och Adam Deutsch. Laget tippades också enhälligt att nå en alletta. Men Strömsbro har varit på tok för offensivt balanserat vilket inte bara gjorde att laget missade allettan, man missade också segern i fortsättningsserien. Det måste betecknas som en stor flopp.
4. Skövde
Skövde fick behålla hela sin stomme och kunde dessutom värva in toppmålvakten Robin Wallin, klassbacken Joel Werner och duktige centern Martin Olsson. Det var många som trodde att Skövde skulle bli ett klart vassare lag, ja det fanns till och med dom som trodde de skulle bli bästa lag i Skaraborg. Men när vi summerar säsongen så blev det precis som vanligt. Visst gjorde man en bra första halva av grundserien, men i slutändan tog man sig med nöd och näppe till allettan och väl där så hamnade man sist med marginal. Att Skövde börjar barmarksträna tidigt är ett lika säkert vårtecken som snödroppar. Eller som Mariestads kommunalråd skrev till Skövdes:
– Varför har ni byggt en isyta till åt SIK för? Dom använder ju den de har bara halva året?!
5. Vallentuna
Ni kommer väl ihåg Vallentunas silly season? Maken till värvningar har aldrig (?) skådats tidigare på hockeyettannivå. Nicklas Lehmann, Stefan Söder, Gustav Ahnelöf, Victor Andersson, Alex Ek och Daniel Rosengren var bara några av alla stjärnvärvningar som anslöt sig till en klubb som redan säsongen innan gick till allettan. Att Vallentuna skulle bli annat än ett topplag i den östra ettan fanns inte på världskartan. Men ni vet hur det gick: Laget underpresterade å det grövsta och missade allettan med bred marginal. Visserligen fick de viss upprättelse med seriesegern i vårserien, men ett fiasko är det likväl.
