Idag såg jag ett väldigt intressant genrep mellan Kalmar och Tranås, två lag som får räknas vara allvarliga utmanare i södra respektive västra ettan. Och det blev ett väldigt intressant genrep som bekräftade lite av den bild jag fått av lagen tidigare, men också gav svar på en del undringar jag ställt.
Det var Kalmar som inledde den första perioden som man vant att se dom denna försäsong. Med ett rörligt och fantasirikt anfallsspel som fullständigt malde ner Tranås djupt ner i egen zon. Man radade upp lägen och kunde ha haft ledningen med mer än de 2-0 man nu ledde med. Tranås såg så långt stillastående ut, med ett slarvigt passningsspel och inte ett etablerat anfall på hela perioden. Man kunde nästan likna det vid kattens lek med råttan
En fråga jag dock ställt mig när jag sett Kalmar är vad händer om de får möta ett lag som ligger närmare dom, spelar mer fysiskt och får stopp på deras fart? Och det var precis det vi fick se i alla fall första halvan av period två. För då var det Tranås som med hjälp av långa uppspel lyckades förflytta spelet till Kalmars zon och där checkade hårt, låg nära, och såg till att vara på Kalmarspelarna innan de fick upp farten. Och då såg Kalmar betydligt mer mänskliga ut. De började själva sprida passningar, hamna lite fel i positioner och helt plötsligt så var det Tranås som skapade chanser och också lyckades få in en tjusig reducering i powerplay. Tranås förmådde (orkade?) sedan inte fullfölja den hårda pressen och Kalmar kunde under slutdelen av perioden jämna ut spelet, men de fick aldrig den där riktiga pressen som de haft i period ett.
Den jämna matchbilden höll sig sedan period tre ut, även om Kalmar via en riktigt snabb och läcker kombination kunde göra 3-1 som blev slutsiffrorna. Värt att notera från den tredje perioden är också en väldigt ful huvudtackling av Tranås JD Dudek, den kunde gått riktigt illa.
Sammantaget en underhållande match att se på, som spelades i högt tempo vilket kanske drabbade passningsspelet lite, det såg stundtals lite hafsigt ut. Att det är två lag som kommer slåss i toppen på sina serier visade de dock defintivt.
Bäst i de båda lagen var i mina ögon Adam Hirsch, Linus Skager och Victor Crus Rydberg för Kalmar, medan Lukas Isaksson, Pontus Eklöf och Anders Skoog gjorde bäst ifrån sig i Tranås.
