Det bjöds på en riktig prestigekamp i inledningen av den norra allettan när Piteå tog emot Boden i en kamp som är den allra hetaste som finns i den norra allettan. Matchen slutade med en tredje raka seger för Piteå då man vann efter straffar, innebär det att Piteå är storebror nu? Jag har sett matchen och här är mina tankar om den!
För det första: Vilken härlig kamp! Speciellt inledningsvis smällde det i sargerna så det sjöng om det, och det var kamp, kamp, kamp om varje millimeter på isen. Det kom att prägla matchen mycket tycker jag, just kampen. Alla slet stenhårt på isen, ingen fuskade i hemjobbet och alla offrade sig för att täcka skott, vinna en lös puck eller i alla fall hindra motståndarna så gott man bara kunde. Det gjorde att det också blev en tillknäppt historia till stora delar. Båda lagen hade väldigt svårt att komma till så rena mållägen, då det nästan alltid var något ben eller klubba som kom i vägen vid de avgörande passningarna. Det bjöds inte på några frilägen eller två mot ettor, då alla verkligen var påkopplade och räknade in.
För det andra: Vad jämnt det var! Lagen turades om att ha sina perioder av övertag i matchen, och att den slutade oavgjort efter 60 minuter var helt i sin ordning. Piteå hade lite mer första halvan av matchen, medan Boden hade lite mer övertag den andra, men även under dessa halvor så svängde det fram och tillbaka. Sedan var något lag tvunget att vinna efter straffar, och denna gång så blev det Piteå. Men det hade lika gärna kunnat bli Boden, så pass jämnt var det.
Nu lite spelarkritik: I Piteå gillade jag det jag såg av Linus Hedman (vilket självförtroende han utstrålade!) men även Carl Holmner-Härgestam var ruskigt bra. En riktig naturkraft som var stark och spelskicklig i ett. I Boden så var firma Christian Nyman och Pontus Johansson lika bra som vanligt. De driver verkligen Boden. Jag gillade även Isak Pantzares resoluta spel och härliga skridskoåkning. Men jag måste sätta ett stort frågetecken för Emil Lindblom. Var han ens med i matchen? Han som var så otroligt dominant i Kalix gjorde en otroligt blek figur.
Vad tror jag då om lagen framöver till sist? Att det var två lag som kommer vara med och bråka i toppen råder det inget tvivel om. Lagen stod för en verkligt solid insats där man inte bjöd på någonting, och sånt vinner matcher över tid. Men visst finns det ändå lite mer att få ut av anfallsspelet? Viljan fanns där absolut, man var på plats framför kassarna, men den där sista kreativiteten kanske jag saknade. Nu kanske den försvann i och med inställningen var mer på kriga än finlir, så den kanske är på plats redan idag då lagen spelar igen.
