Jag råkade ju missa en ettanhall när jag gjorde min genomgång av de hallar jag besökt. Väsbys ishall, Renew arena, ska ju givetvis också få både ett betyg och minnen förknippade med hallen berättade. Och som bonus får ni en del minnen från en gammal ettanhall, Skövdes Billingehov.
Renew arena (Väsby)
Byggd: 1976
Publikkapacitet: 3650
Minne:
Här har jag varit två gånger, båda med rätt bittra förluster i bagaget på hemvägen. Den första var en kvalserie till allsvenskan för många år sedan. Bois hämtade upp ett 0-2-underläge till 2-2 när en av Bois stora stjärnor, Fredrik Johnsson, bjöd på en riktig indian fram till 2-3. Felet var väl att han då befann sig i egen zon, där hade han väl aldrig varit tidigare på hela säsongen… En målskytt av rang, satte den alltid klockrent i krysset, men låg alltid och tjuvade istället för att jobba hemåt. Sedan blev det allsvenskan till slut ändå, men just där och då var det surt. Den andra förlusten var betydligt mer nyligen, det var kvartsfinalen säsongen som gick. Bois hade varit det klart vassare laget i match 3 och 4 hemma, men lyckades ändå förlora match 4. Men det var ändå med en god känsla man åkte till Väsby för en femte avgörande, speciellt som bussresan sponsrades helt av Bois a-lag. Det innebar att jag fick neka ett helt gäng som inte kom med bussen, då den var fylld till bredden med 51 supporters. Dilemmat var bara att det inte alls fanns 51 platser i bussen som jag blivit utlovad, utan bara 47. Eftersom jag var bussansvarig och inte kunde lämna bussen, fick jag snabbt övertala ett gäng kompisar att ta min bil och köra den på egen hand upp för att alla skulle få plats. Väl där så blev vi väl mottagna, fick en egen vip där vi kunde beställa öl och hade därmed alla förutsättningar för en höjdarmatch. Fram till pucken släpptes alltså. För sedan var det bara ett lag på isen, och inte var det mitt Bois. Redan efter två minuter stod det 3-0 och efter 7,28 var det 4-0. Hemska 7-1 skrevs segersiffrorna för Väsbys del till slut, och den under säsongen så magiska förstakedjan stod och grät tillsammans med armarna om varandra på isen, länge, länge efter slutsignalen. De visste det var sista matchen tillsammans och det sved givetvis. Tellström och Wistén spelar numer i allsvenskan, medan Lindén personifierar klubbkänsla när han blir klubben trogen trots att han i mina ögon var den bäste av de tre.
Betyg på hall: 4
En rätt fräsch hall, lite trång kafeteria kanske, men lyx med egen stor lokal till oss bortasupporters. Störande dock med nät framför bortasektionen, det skymde sikten.
BONUSHALL
Billingehov (Skövde)
Byggd: 1984
Publikkapacitet: 3400
Minne:
Mariestads stora rivals ishall, belägen mindre än fyra mil bort. Det är klart att man varit där dussintals gånger och varje match har inneburit nya minnen, oftast glada, men vid några tillfällen även smärtsamma. För visst är det så, att derbyn innebär alltid högre insatser i form av känslor, så man blir extra glad när man vinner, men också extra sur när man förlorar. Som tur är har Bois haft ett rätt rejält grepp om Skövde så antalet lyckliga hemresor har varit betydligt fler. Det är nästan omöjligt att skriva om minnen, för det finns så många så det är omöjligt att välja vilka man ska plocka ut. Men ett är när den gamle Boiskaptenen, Filip Törnqvist, efter ännu en seger kommer ut på isen med en T-shirt med texten ”Tillsammans är vi bäst i Skaraborg!” Filip ratades ju av Skövde som 18-åring och gick då till Bois där han var tungan på vågen till Bois fördel i många derbyn. Efter varje derbyseger så är det tradition att ropa in laget på isen igen, och väl där så ska kaptenen dra igång en ramsa. Vi står på läktaren som kallas apberget, med magnifik översikt över isen. Ettans bästa bortasektion. Eller var det iaf fram till sista derbyt denna säsong. Då var den tydligen efter 100 år (typ) för farlig att stå på av utrymingsskäl. Så då fick man en tårtbit som avskärmats torftigt på kortsidan, precis bredvid hemmaklacken. Hur det skulle vara säkrare kan jag inte förstå? Som tur var kanske, så bojkottade många Boissupporters matchen med anledning av just placeringen, så det var lättare att undvika konfrontationer. Det var många förlorade kronor för Skövde som hade behövt alla kronor de kunde fått in. Ett annat minne handlar just om konfrontationer. Det har varit en hel del såna under åren, stämningen mellan lagens supporters har varit minst sagt hätsk. Men vid ett tillfälle så bröts den. Det var när Örebro fortfarande var nere i ettan och deras supportrar åkte runt på bärsärkartåg runt ettanhallarna. Det var slagsmål och annat var de än dök upp. Då kom jag som ordförande i Oxarna och Skövdes supporterklubb Rebellernas ordförande överens om att göra en antivåldsmanifestationn. Så i nästkommande derby i Billingehov så tågade vi Oxar till Rebellerna innan matchstart och tillsammans skanderade vi ramsan ”Alltid älska, aldrig hata – Inget våld!”. Sedan tågade vi tillbaka till vår plats och tävlade i läktarkampen. Och som vanligt så vann vi den. Till sist ett minne som har med ekonomi att göra. Skövde har alltid haft det tufft ekonomiskt, så när vi arrangerade en invasionsresa till Skövde med fem välfyllda bussar så var det givetvis ett välkommet tillskott i Skövdes kassa. Dilemmat var bara att Skövde ville ha entrén i kontanter (undrar varför? Svart, host host). Oxarnas kassör blev då så sur att det måste vara kontant att han växlade entrépengarna till enkronor och lämnade över i en tung kasse. Hoppas verkligen det snart blir derbyn i Billingehov snart igen!
Betyg på hall: 4
En stor och fin hall med bra akustik som gör att det är en rolig hall som klack. Ettans bästa bortastå.
