Sundsvall gav verkligen Hudiksvall en tuff match i semifinal 1, men ett sent segermål av Marcus Limpar Lantz gav till slut ändå storfavoriterna segern till slut. Hudiksvall har verkligen skaffat sig en god vana att vinna jämna matcher.
Hudiksvall imponerar inte spelmässigt, men man gör det resultatmässigt. Igår var ännu ett exempel på det, när man slingrade sig ur Sundsvalls grepp och vann med mål i slutminuten. Spelmässigt så var det annars Sundsvall som var det starkare laget, och man hade jagat ifatt ett 2-0-underläge till 2-2 och så långt hade Hudiksvall sina effektivitet i den första perioden att tacka för att man ens var med i matchen. Då hade man i en chansfattig historia kliniskt utnyttjat sina enda två chanser i en jämn period. Men från period två så var det Sundsvall för mest hela slanten. Sundsvalls förstakedja gick som vanligt i bräschen, men även kedjan med Emil Lindblom, Martin Arpe och Gustav Marnetoft ställde en hel del frågor till Hudiksvallsförsvaret. Ett försvar som höll, men det var med stor möda. Hade inte Adam Ohre storspelat så hade Sundsvall kunnat göra både ett och två mål redan i den andra perioden. Men i den tredje så kom till slut utdelningen och Sundsvall var ikapp. Fram till dess så hade Hudiksvall i princip inte kommit någonstans, de långa etablerade anfallen lyste med sin fråga och inte ens spelvändningarna fick man fått till.
Men när Sundsvall kom ifatt så reste sig ändå Hudiksvall. Man hoppade upp ur sina skyttegravar man grävt ner sig i och försökte i alla fall skapa något på egen hand. Då visade man att man också kan vara kreativa framåt. Med det sagt så var matchen fortfarande jämn spelmässigt, men Hudiksvall kom lite snabbare till anfall och det var till slut det som fällde avgörandet. En ramlande Sundsvallsspelare gav Limpar Lantz fri lejd på vänsterkanten, och med blott 44 sekunder kvar så kunde han sätta matchavgörande 3-2-målet bakom en annars starkt spelande Carl Hjälm. Åter en gång så lyckades Hudiksvall vinna. Knappast rättvist, men Hudiksvall har en otrolig förmåga att krama vatten ur en sten. Nu när man gjort det så många gånger så kan man knappast kalla det för tur längre. Hudiksvall har helt enkelt spetskompetensen som krävs för att ta vara på det som erbjuds. Inte genom att bjuda på den vackraste hockeyn, utan genom att spela otroligt tajt bakåt samtidigt som man är kliniska när lägena väl dyker upp.
För Sundsvalls del var det givetvis en sur förlust. Man var minst lika bra som Hudiksvall, men nära skjuter ingen hare. Man kanske inte har samma individuella skicklighet sett över hela truppen, men alla bidrar med det de kan, och med lite mer marginaler på sin sida så hade man ledat denna matchserie med 1-0. Kan de bita ifrån lika bra idag?
Foto Oliver Åström, Kalix