Lagens stjärnor, utropstecken och besvikelser, del 9

I en serie artiklar så tänkte jag lista lagens stjärnor, utropstecken och besvikelser så här långt. I varje artikel så presenterar jag ett lag från vardera serie, norra-östra-södra-västra, så det kommer med andra ord bli 10 delar. Vad menar jag då med stjärnor, utropstecken och besvikelser? Stjärnor är den i laget som ska sticka ut positivt och också gör det. Utropstecken är någon som överraskat positivt, som överpresterat och lyft sig till en oväntad nivå. Besvikelsen är den spelare som det finns mer att få ut av, en spelare som inte visat upp det man kan förvänta sig.

Tranås

Lagets stjärna: Pontus Eklöf, f

Pontus Eklöf är en spelare som är god för runt en poäng per match i den tuffa söderserien, trots att Tranås inte varit ett topplag i alla år. Har många bra offensiva verktyg i sin verktygslåda: Speedig, bra teknik och bra spelsinne som han utnyttjar på bästa sätt. Var vital för Tranås fina säsongsupptakt, det var när Pontus skadade sig som laget tappade.

Lagets utropstecken: Petter Eklöf, b/c

Har haft en brunkarroll under sina år i Tranås, ja under förra säsongen skolades han till och med om till back. Men när Anders Skoog skadade sig och laget behövde en center fick Petter kliva upp på centerpositionen mellan brodern Pontus och Lukas Isaksson, och som han axlade det ansvaret! Meriterade Anders Skoog saknades inte alls, utan Petter gick in och var ett alldeles utmärkt nav som både gav Lukas och Pontus det stöd de behövde samtidigt som han själv gjort 10 poäng, bara tre färre än på hela förra säsongen.

Lagets besvikelse: Filip Forsmark, b

Jag hade med Filip Forsmark som en av södra ettans allra starkaste nyförvärv. För så pass stor potential visade han upp i Karlskrona förra säsongen. I Tranås har han dock haft betydligt svårare att glänsa. Endast två poäng har det blivit för 21-åringen, och han är inte alls lika dominant på isen heller.

Teg

Lagets stjärna: Ludwig Wistén, f

En skridskostark och avig ytter som kommer från en poängstark säsong senast, och på den vägen har han fortsatt i år, kanske till och med än bättre. Är ett ständigt orosmoment och kan skapa saker på egen hand, vilket resulterat i 13 poäng och intern poängligaledning. Det är så bra att också Vita Hästen fick upp ögonen för honom och lånade in honom en match.

Lagets utropstecken: Martin Liljekvist, b

Den 197 cm långe och 102 kg tunge backen är främst en stark defensiv back. Men han har en bra blick och ett inte oävet skott, så potentialen har funnits för att också göra poäng. Det har han också visat under de inledande matcherna, 10 poäng på 11 matcher är lika många poäng som han gjorde på 27 matcher med Kalix förra säsongen.

Lagets besvikelse: Oliver Tornerefelt, mv

Tornerefelt hade en bra förra säsong där han hade höga siffror och också fick sitta bänk i allsvenskan med såväl Troja som Björklöven. Men till denna säsong så har varken han eller laget fått till samma flow i spelet. Laget har förlorat ovanligt mycket vilket också syns på Tornerefelts statistik. Bara två segrar på sju matcher spelade.

Wings

Lagets stjärna: Pontus Karlsson, f

Efter fem framgångsrika säsonger i Väsby så bestämde sig Pontus Karlsson för att prova nya jaktmarker i Arlanda. Det har gått alldeles utmärkt. Han började som ytter i andrakedjan men har nu på slutet befordrats till att centra förstafemman och har skött också den rollen utmärkt. Åtta poäng på tio matcher har det blivit.

Lagets utropstecken: Damian Szurowski, b

Damian har dubbelt medborgarskap (svenskt och polskt) och hade sex säsonger in polska ligan innan han avslutade förra säsongen i trean med Bålsta. Där blev det väl ingen jättesuccé kanske, men Wings plockade ändå upp backen och gav honom förtroende. Och det har han verkligen tagit vara på! Med sju poäng på elva matcher så har han gjort flest poäng av samtliga backar i laget.

Lagets besvikelse: Viktor Andersson, mv

Att ha 84,4 i räddningsprocent och 5,78 i GAA, är inga vidare siffror som målvakt. Speciellt inte om man är en etablerad och bra målvakt som Viktor Andersson är. Kan inte heller skylla på dålig hjälp från backarna, den andra målvakten, Isak Johansson, har 92,5 i räddningsprocent och 2,71 i GAA, och inte har han andra backar?

Karlskrona

Lagets stjärna: Filip Cruseman, f

Karlskrona har fått ordentlig fart på anfallsspelet och har gjort näst flest mål i hela den södra ettan. En stark motor i Karlskronas anfallsspel har Filip Cruseman varit. Har alltid hög fart på rören och är dessutom utrustad med bra blick Har behållit det allsvenska tempot i allt han gör, vilket gör att han ser ut att ha mer tid än andra på isen. 12 poäng på 10 matcher är bra.

Lagets utropstecken: Linus Lööf, f

Det är kanske inte poängmässigt som Linus Lööf gjort de starkaste intrycken, även om fem poäng på elva matcher är fullt godkänt. Det är sättet han spelar på. Otroligt intensiv i allt han gör på isen och en riktig pain in the ass för motståndarbackarna som aldrig får en extra sekund att behandla pucken på. Tongivande i den framgångsrika tredjelinen.

Lagets besvikelse: Alexander Bergström, f

När jag utsåg ettans starkaste värvningar så var Alexander Bergström i topp. Med de meriterna han kan visa upp, även under senare år, så trodde jag han skulle dominera isen stort i varje match. Men så har det inte alls sett ut. Det är Cruseman som fått agera motor medan Bergström nästan verkar ha varit lite vilsen. Kanske var han överraskad över klassen på ettan? På slutet har han i alla fall börjat komma igång lite, men det finns mycket mer att ta ut av honom.

Lagens stjärnor, utropstecken och besvikelser – del 8

I en serie artiklar så tänkte jag lista lagens stjärnor, utropstecken och besvikelser så här långt. I varje artikel så presenterar jag ett lag från vardera serie, norra-östra-södra-västra, så det kommer med andra ord bli 10 delar. Vad menar jag då med stjärnor, utropstecken och besvikelser? Stjärnor är den i laget som ska sticka ut positivt och också gör det. Utropstecken är någon som överraskat positivt, som överpresterat och lyft sig till en oväntad nivå. Besvikelsen är den spelare som det finns mer att få ut av, en spelare som inte visat upp det man kan förvänta sig.

Örnsköldsvik

Lagets stjärna: Simon Engström, c/f

Det är svårt att hitta någon spelare med ”star quality” i Örnsköldsvik, men Simon Engström är i alla fall en spelare med bra rutin som varit klubben trogen och han har gjort rätt ok med poäng under sina säsonger. Så också i år, då han svarat för sex poäng på elva matcher, och med det ligger han tvåa i den interna poängligan.

Lagets utropstecken: Filip Wiberg, c

Filip Wiberg spelade i tvåan förra säsongen och gjorde väl det helt ok där med strax under en halv poäng per match. Men ettan är ett steg upp, därför är det glädjande att Filip faktiskt höjt sitt poängsnitt. Tre mål och ett assist innebär ett poängsnitt på 0,67 poäng per match, och han är dessutom ensam i laget om att ha plusstatistik. Det skumma är dock att han nu på slutet spelat två matcher för Teg, om det är prat om en utlåning eller värvning går inte att hitta någonstans…

Lagets besvikelse: André Pettersson, b

Som defensiv back är det inte så konstigt att ha noll poämg på elva matcher, även om man brukar pilla in någon poäng i alla fall. Men att ha -11 som defensiv back, att ha ett insläppt mål bakåt mer än man gjort framåt varje match, det kan ingen vara nöjd med.

Strömsbro

Lagets stjärna: Adam Deutsch, b

Adam Deutsch har en fin karriär bakom sig med spel i SHL och KHL bland annat, så det är både en meriterad back och en riktig poängspruta Strömsbro har i sina bakre led. Med sitt fina spelsinne har han skrapat ihop nio assist på elva matcher och ligger med det trea i den interna poängligan, och han har dessutom bäst plusminus i laget.

Lagets utropstecken: Emil Lindgren, f

På hela förra säsongen så gjorde den då 21-årige Emil Lindgren åtta poäng på sina 41 seriematcher i Strömsbrotröjan. På 11 matcher som 22-åring så har han redan gjort 12 poäng! Snacka om att han fått det att lossna!

Lagets besvikelse: Viktor Ehn, c/f

Viktor Ehn är en riktig poängspruta! Under sina fyra tidigare säsonger i Strömsbrotröjan så har han noterats för 56, 56, 40 och 47 poäng, det ger ett snitt på 1,4 poäng per match. Har man då ”bara” gjort 6 poäng på 11 matcher så är man en besvikelse, speciellt som han dessutom har -3 i plusminus. Som sämst tidigare säsonger har han haft +8.

Skövde

Lagets stjärna: Adam Thilander, b

Har varit en av ettans poängstarkaste backar de senaste säsongerna sedan han anslöät till Skövde från Almtuna (även om han mellanlandade i Falköping några matcher emellan). Hade skadebekymmer förra säsongen vilket gjorde att han inte riktigt kom till sin rätt, men denna säsongen är han fit for fight igen och han har räddat många poäng till Skövde under serieledningen. Med 18 poäng, många av dem i avgörande lägen, så leder han inte bara den interna poängligan klart, han har också helt överlägset bäst plusminus.

Lagets utropstecken: Emil Smedberg, f

Emil Smedberg fick sitt stora genombrott redan förra säsongen med 43 poäng på 45 matcher. I år har han inte bara fortsatt på den trenden, han har spetsat den ytterligare. 11 matcher har inneburit 15 poäng, men han är så mycket mer än en poänggörare för Skövde. En slitvarg, kreatör och målskytt i ett.

Lagets besvikelse: Joel Werner, b

Joel Werner är en riktigt skicklig back, liten men stark i kroppen och med bra skridskoåkning och spelsinne. Därför är det förvånande att han efter åtta matcher bara har noterats för en ynka poäng och dessutom svagt plusminus (-3). Det finns mer att kräma ut av 26-åringen.

Kalmar

Lagets stjärna: Victor Crus Rydberg, c/f

Victor Crus Rydberg har varit Kalmar trogen ända sedan laget låg i tvåan och har varit klubbens enskilt viktigaste spelare sedan dess. Den grymt spelskicklige centern ligger konstant på över en poäng per match, så också denna säsong. En speldosa som gör sin omgivning bättre.

Lagets utropstecken: Linus Skager, c/f

En illersnabb och avig ytter som redan som 19-åring vände ut och in på SHL-backarna. Men har ändå inte riktigt fått det stora genombrottet på ettannivå. Men denna säsong så kom det till slut. Med 18 poäng på 10 matcher så har han stundtals haft lekstuga med motståndarna. Omöjlig att få tag på!

Lagets besvikelse: Jonathan Stålberg, mv

Man har olika kravbilder på olika spelare. På Jonathan Stålberg kan man ha väldigt höga krav, förra säsongen så slog han svenskt rekord i minuter hållen nolla. I år ser det dock inte lika stabilt ut. Han är inte dålig, men man får inte samma känsla av att ”idag så får motståndarna vara överjävliga för att göra mål” när man ser Stålberg i målet.

Bomben: Tvillingarna Ahlström till Huddinge!

Huddinge har minst sagt varit en besvikelse så här långt i ettan, det förväntade topplaget ligger näst sist i den östra ettan. Det har spekulerats i att tränaren Peter Nylander ska få gå, men nu har man istället valt en mer offensiv väg. Man har nämligen valt att knyta till sig två mycket meriterade nyförvärv. Tvillingarna Oscar och Victor Ahlström!

Bröderna har Huddinge som moderklubb och spelade också där fram till och med säsongen 08/09. Sedan dess har de spelat i allsvenskan och elitserien/SHL med AIK bland annat, men också varit runt i olika europeiska ligor som proffs. Det är med andra ord två riktigt tunga nyförvärv, och med deras intåg så kan Huddinge börja blicka uppåt i tabellen igen.

Hockey är inte alltid rättvist

Det gamla talessättet att hockey inte alltid är rättvist fick en revival idag. För det var Segeltorp som stod för spelet och chanserna, men det var Enköping som stod för de flesta målen och det var sålunda de som vann dagens möte i den östra ettan med 2-4 (2-1,0-0,0-3).

På ett sätt syntes det inte att det var två bottenlag från den östra ettan som möttes. För det var en frejdighet snarare än ängslan som präglade matchen. Det var full fart framåt och mittzonen var mest till för att hämta fart snarare än att stänga till uppspel i. Allra mest frejdiga var Segeltorp, och deras förstakedja med Carneholm – Rommel – Finn-Olsson som rivstartade med ett jätteläge redan efter några sekunder och sedan 1-0 efter ytterligare några genom Henrik Rommel. Den kedjan hade Enköping svårt med stora delar av matchen, speciellt Finn-Olssons speed grävde djupa sår i Enköpingsförsvaret. Det i kombination med Rommels fina instick in i mitten av banan var framgångsrika, tyvärr för Segeltorps del så var inte förvaltandet av lägena som uppstod efter det av samma klass.

I Segeltorps mål så stod allsvenska lånet Claes Endre, och han såg ärligt talat rätt rostig ut. Han släppte 1-1 på skott från dålig vinkel (Tonias Smids) och såg ut att ha dålig returkontroll många gånger. I denna match överglänstes han faktiskt av Markus Ekholm Rosén i Enköpingskassen, som i och för sig hade betydligt mer att göra. Han radade upp fina parader, och utöver Rommels 2-1-mål i powerplay så stängde han igen helt, trots att han ställdes inför en hel del svåra uppgifter.

När sedan Segeltorp fick chansen i powerplay en bit in i den tredje perioden så hade man läge att skaffa sig ett än större övertag än de 2-1 de hade. Men då bjuder Elias Lustig på säsongens största indian och lägger en myra in i mitten av isen i egen zon rätt till Tobias Smids som utnyttjar friläget på bästa sätt och det var kvitterat. Enköping matchade laget hänsynslöst i den tredje perioden och lyfte väl upp spelet lite, även om det var ”Torpet” som fortsatt skapade de hetaste lägena. Men ”MER” fortsatte storspela i Enköpingskassen och när Johannes Hellsten krutar från blå så hittar han också luckan bakom en skymd Endre och Enköping var överraskande i ledning med bara drygt tre minuter kvar, och fyran kommer sedan också i tom kasse.

Ett grymt slut för Segeltorp som gjorde en bra insats. För Enköpings del var det en gratistrea som i alla fall ger dom lite häng på allettanplatsen. Men ska dom utmana i fortsättningen så måste de steppa upp spelet ett par snäpp till.

Märkligt i hockeyettan!

En klubb som har ont om pengar trots snudd på rekordpublik och en annan som har en tränare som helt plötsligt bara försvinner. Man kan inte säga annat än att det varit en händelserik dag i hockeyettan!

Mörrum har haft bra med publik på sina matcher så här långt. Med sina 858 åskådare i snitt är man bara 22 ifrån förra årets rekordnivåer de senaste åren, tidigare säsonger har man legat på mellan 250 och 500 åskådare. Det borde med andra ord ha ramlat in en hel del sköna slantar på kansliet i Mörrum.

Och visst förstår man att de kommer väl till pass. Föreningen aviserade att man hade ekonomiska problem redan innan säsongen och man halverade också spelarbudgeten för att rätta mun efter matsäcken. Men idag gick man ändå ut med håven, då man ”har dyra resor som till Vimmerby”. Dyra resor till Vimmerby?! Det är 21 mil mellan Mörrum och Vimmerby, ett avstånd som om man spelat i den norra ettan skulle betraktas som ett derby. Resor måste man väl ändå ha budgeterat för?

Jag förstår att ryktena börjar svalla. ”De har miljonskulder till skatteverket” är en av alla saker man kunnat läsa på forum idag. För det är en sak att ha betalningsproblem mellan säsongerna då intäkterna är få, men denna tid på året är den tid man borde ha det bäst beställt. Sponsorintäkterna borde inte vara uppkäkade ännu, matcherna är igång med en konstant ström in av publik- och kioskintäkter. Så hur illa är det egentligen ställt med ekonomin? Inte är det några bra signaler detta ger i alla fall.

(Jag har varit i kontakt med Mörrums ordförande Anders Gustavsson som avböjt intervju).

***

En annan märklig sak hände i Vännäs. Deras tränare, kanadensaren Geoff Walker, har nämligen försvunnit spårlöst. Enligt mjornberg.se så stack 34-åringen i fredags utan att säga upp sig eller något. Det var först i söndags som de upptäckte att han lämnat landet för att hoppa på ett jobb i Kanada. Ett mycket märkligt agerande och man undrar hur han tänkte egentligen? Säger man inte ens hejdå till laget och tränarkollegorna innan man lämnar? Nu sitter Vännäs i en tråkig sits då man helt plötsligt måste hitta en tränare med kort varsel. Mathias Bergsdorf kommer dock att träna laget så länge.

Lagens stjärnor, utropstecken och besvikelser – del 7

I en serie artiklar så tänkte jag lista lagens stjärnor, utropstecken och besvikelser så här långt. I varje artikel så presenterar jag ett lag från vardera serie, norra-östra-södra-västra, så det kommer med andra ord bli 10 delar. Vad menar jag då med stjärnor, utropstecken och besvikelser? Stjärnor är den i laget som ska sticka ut positivt och också gör det. Utropstecken är någon som överraskat positivt, som överpresterat och lyft sig till en oväntad nivå. Besvikelsen är den spelare som det finns mer att få ut av, en spelare som inte visat upp det man kan förvänta sig.

Mariestad

Lagets stjärna: Jesper Lindén, f

Jesper Lindén är så nära en komplett spelare du kan komma på hockeyettannivå. Han läser spelet bra, jobbar stenhårt, täcker gärna skott, gillar att spela fysiskt, är urstark, driver alltid på kassen, teknisk och stark på puck och dessutom utrustad med ett riktigt bra skott. Hans enda lilla akkilleshäl har varit skridskoåkningen. Men då han utvecklat den till denna säsong så har han denna säsong varit Mariestads överlägset bästa spelare. Han har redan gjort flest mål (10) i laget och leder den interna poängligan dessutom.

Foto: Anna Engström, Mariestad Bois

Lagets utropstecken: Simon Niska, c

18-årige Simon Niska kom till Bois från Karlskoga med tanke på att spela i lagets J20-lag. Men när Bois var korta på backar så fick han prova på a-lagsspel direkt, och som han gjort det! Har en enorm speed och kombinerar det med bra blick och läser dessutom spelet bra. Han spelar numer center i andrakedjan och får dessutom speltid i powerplay. Inte illa gjort av en 18-åring!

Lagets besvikelse: Erik Olsson, f

Erik Olsson är egentligen en spetsspelare i ettan med sin kraft, fart och arbetsmoral. Denna säsong ser egentligen inte mycket annorlunda ut med ett undantag: Han får inte in pucken. Han har säkert haft närmare tio frilägen/halvfrilägen utan att hitta rätt. Ett enda assist har det blivit och det är en besvikelse.

Troja

Lagets stjärna: Dennis Fröland, b

Dennis Fröland var en ledande back för Troja i allsvenskan men valde ändå att stanna kvar efter degraderingen, trots att han måste haft mängder med anbud från allsvenska klubbar. Den spelskicklige och rörlige backen har fortsatt imponera också i hockeyettan. Som back leder han den interna poängligan och framför allt inledningsvis var han oerhört viktig för laget.

Lagets utropstecken: Emil Ekholm, f

Att ta klivet från tvåan till ettan är inte alltid helt enkelt, men för Emil Ekholm har det gått hur bra som helst. Har varit en ledande spelare i laget med sin fart, kraft och spelsinne, i början av seriespelet drog han mer eller mindre på egen hand Trojas offensiv. Har också gjort flest mål (5) av samtliga i laget.

Lagets besvikelse: Jonathan Wikström, f

Jonathan Wikström anslöt till Troja från HV71 inför säsongen. 21-åringen anses vara en stor talang och gjorde 18 SHL-matcher redan för två säsonger sedan och var också med i JVM. Det var med andra ord med höga förväntningar som Jonathan kom till Troja, men än så länge har han svårt att leva upp till dom. Endast en poäng har det blivit och även spelmässigt har det saknats en del.

Nyköping

Lagets stjärna: Daniel Fahlström, mv

Daniel Fahlström har varit en målvakt av hög ettanklass i många år, men frågan är om han varit bättre? Han har varit näst intill omutlig på slutet med en räddningsprocent på höga 93,9%, och han har gett laget möjlighet att vinna varje match. Och det har gett en lite överraskande allettanplats så här långt.

Lagets utropstecken: Elias Jacobs, f

Han kom till Nyköping inför förra säsongen med rätt höga förväntningar på sig efter en bra säsong i Malung. Den första säsongen i Nyköpingströjan var också helt ok, men ingenting i jämförelse med denna. Den långe och puckstarke Jakobs har framför allt fått målskyttet att lossna, nio mål har det redan blivit på nio spelade matcher, bara fyra mindre än vad han gjorde på hela förra säsongen.

Lagets besvikelse: Tyler Jeanson, c

Tyler Jeanson har en diger meritlista med spel i den riktigt starka NCAA-ligan och senaste säsongen spelade han i vad som kan kallas den amerikanske tredjeligan, proffsligan ECHL. Då har man rätt att både ha höga förväntningar och krav på sig. Men det har Tyler inte riktigt levt upp till, bara tre poäng på elva matcher är långt ifrån godkänt, och han har heller inte varit dominant i spelet på det sätt som han borde vara.

Vännäs

Lagets stjärna: Norbert Hari, f

Norbert Hari är det närmaste en stjärna som Vännäs kommer. 27-åringen har spelat med i det ungerska landslaget och har gjort en hel del poäng i Erste Liga som är en helt ok liga. Förra säsongen gjorde han ungefär lika mycket poäng som exallsvenska Kevin Elgestål gjorde. Han har också levererat helt med ok i säsongsupptakten med Vännäs, sju stycken.

Lagets utropstecken: Filiph Åström, c/f

Filiph Åström gjorde sin första seniorsäsong i Vännäs förra säsongen och gjorde då på sina 35 seriematcher 13 poäng. Att då redan ha gjort sju på nio matcher är grymt, och värt att uppmärksamma. Filiph leder hela lagets interna poängliga före Norbert Hari.

Lagets besvikelse: Kory Silveiro, f

Det finns ligor av olika klass i Kanada. En liga heter GMHL, och det var i den ligan som Kory Silveiro noterades för otroliga 145 poäng på 36 matcher. Det inger ändå en hel del respekt, och plockar man in en transatlant så kommer det också en hel del förväntningar logiskt nog på sig dessutom. Men på sina fem matcher med Vännäs så har Kory inte gjort en enda poäng och notertas för minus 3 i plusminus.

Felaktig Bodenseger?!

Under uppehållet så är det ändå några lag som lyckats snika in en match då och då, idag var det Teg som lyckats få till ett möte med Boden. Då hockeyabstinensen var stor och nyfikenheten på var de båda lagen sammalunda så passade det utmärkt att tillbringa tisdagskvällen framför denna match. En match som till slut Boden kunde vinna med 2-1 efter sudden, men gick det verkligen rätt till?

I två perioder var detta verkligen inte mycket att skriva hem om. Knappt en närkamp, knappt något ordnat anfallsspel och målchanserna var varken många eller heta. Att Teg ändå ledde med 1-0 berodde på att de utnyttjade sin vassaste, en spelvändning två mot en som en Bodenspelare sedan snällt hjälpte till att styra in när han skulle bryta passningen.

I den sista perioden så fick Teg också ett gyllene läge att ta ett än fastare grepp om matchen, men spelet 5 mot 3 var alldeles för långsamt och fantasifattigt för att vålla Boden några svårigheter. När Boden sedan också rett ut det numerära underläget så blev Teg allt mer passiva. I de första två perioderna så hade man fått stopp på farten i Bodens anfallsspel tidigt med hög press och genom att styra ut Boden på kanterna. Nu lät man Boden hämta fart genom hela egna zonen och kunde sedan skölja över Teg mer och mer. Det var också så 1-1 föll. Eller var det ens mål? Linus Hedman kommer med fart på kanten, trampar in mot sin back och skjuter… I ribban? I innerribban? Domaren Joacim Lövgren dömer i alla fall till vilda Tegproster mål. Jag är också skeptisk. Inte för att jag ser var pucken går, men för att jag ser var pucken tar vägen efter. Den åker alltså med några decimeters avstånd parallellt med förlängda mållinjen. I min värld så skulle den inte kunna göra det, för tar den i innerribban så måste pucken studsa ut längre ut för att inte fastna i bortre burgaveln. Vad tycker ni?

Klipp från hockeyettan play.

Rättvis var dock kvitteringen, och Boden hade bud att avgöra flera gånger om också under ordinarie tid då man naglade fast Teg i egen zon. Men matchen gick till sudden där Teg klarade av ett boxplay innan Viktor Sandberg kunde ta hand om en retur och lyfta över en chanslös Oliver Tornerefelt.

Sammantaget som sagt var en rättvis seger för Boden, men de kanske inte imponerade på det sätt jag trott. Jag saknade lite rakhet, lite fart, lite tryck på kassen.

I Teg så saknade jag den kreativitet jag förknippar dom med. De spelade ett utmärkt försvarsspel i två perioder, men den där förtjusande lekfullheten de kan visa upp ibland saknades. Nu var det egentligen bara en speedig Ludwig Wistén som oroade ett stabilt Boden.

Lagens stjärnor, utropstecken och besvikelser – del 6

I en serie artiklar så tänkte jag lista lagens stjärnor, utropstecken och besvikelser så här långt. I varje artikel så presenterar jag ett lag från vardera serie, norra-östra-södra-västra, så det kommer med andra ord bli 10 delar. Vad menar jag då med stjärnor, utropstecken och besvikelser? Stjärnor är den i laget som ska sticka ut positivt och också gör det. Utropstecken är någon som överraskat positivt, som överpresterat och lyft sig till en oväntad nivå. Besvikelsen är den spelare som det finns mer att få ut av, en spelare som inte visat upp det man kan förvänta sig.

Kiruna IF

Lagets stjärna: Jacob Hansson Geidon, f

När Jacob Hansson Geidon för två säsonger sedan valde att gå från Kiruna AIF till lokalrivalen Kiruna IF så sa sportchefen Henrik Törmä något i stil med att ”Jacob Hansson Geidon är den bästa värvningen vi kan göra.” Och visst fick han rätt! Jacob vann interna poängligan direkt och var tungan på vågen att laget kvalade sig kvar. Denna säsong har han också inlett starkt. Återigen leder han den interna poängligan med 7 poäng på 11 matcher, och utan honom hade nog laget inte legat på en lite överraskande allettanplats.

Foto: Oliver Åström, Kalix

Lagets utropstecken: Nico Joki, b

Visserligen gjorde Nico Joki en hel del poäng från sin backposition i Borås förra säsongen, men det är en sak att producera i tvåan, en annan sak att göra det i hockeyettan. Men den välväxte finnen ha klarat steget galant och ligger just nu på en fin tredjeplats i lagets poängliga och dessutom med lagets bästa plusminus (+-0).

Lagets besvikelse: Sebastian Kauppila, b

Säsongen 20/21 var Sebastian Kauppila en stor bidragande orsak till Bodens dominans under säsongen, då han med ett superstabilt försvarsspel som grund också kombinerade det med en fin produktion framåt. Med 21 poäng och +33 i plusminus så var han en riktig maktfaktor. Därför var det lite udda att han inte spelade på hela förra säsongen, men han sågs ändå som en riktig klassvärvning när Kiruna IF presenterade honom. Ringrosten verkar dock ha suttit djupare än man kunnat tro, för så här långt så har 28-åringen inte gjort en människa glad. En assist och -7 är långt under förväntan,

Tyringe

Lagets stjärna: Ludvig Jansson, c

Ludvig Jansson är något av ett mysterium. Han är en riktigt stark center som borde ha en hel del anbud från toppklubbar i ettan, men likt förbenat så nöjer han sig med att harva in mindre bemedlade klubbar. Helsingborg, Borås och Tyringe är ju inte klubbar som brukar husera långt upp i tabellerna de senaste åren. Men han kanske går efter devisen att ”Bättre vara stjärna i soplaget, än sopa i stjärnlaget”? För levererat har han gjort, säsong efter säsong. Så också denna, där han gjort tio assist på de elva första matcherna, och med det ligger han som vanligt med i toppen (tvåa) av interna poängligan.

Lagets utropstecken: Heikki Harju, f

Heikki Harju kom inför säsongen från finska Mestis, där han snittat runt en halv poäng per match, rätt bra men inte topp ändå. Därför så är hans 11 poäng så här långt, och framför allt hans +4 i plusminus imponerande. Framför allt +4 sticker ut, spelar man i ett bottenlag så brukar den statistiken vara rätt mycket minus, speciellt för de som spelar mycket, vilket Heiiki får göra.

Lagets besvikelse: Hugo Wirell, f

Jag var grymt imponerad av Hugo Wirells framfart i Borlänge förra säsongen. Med sin storlek, fränhet, fart och räckvidd så gjorde han inte bara ett hårt jobb, han gjorde också en hel del poäng i en undanskymd roll. Därför trodde jag att steget till Tyringe där han skulle kunna få en större och mer producerande roll skulle få honom att ta ännu ett kliv. Men av det ser man inte mycket så här långt, visst jobbar han hårt, men offensivt har han inte fått ut mycket. Tre ynka poäng är allt.

Lindlöven

Lagets stjärna: Tobias Sjökvist, c/f

Lindlövens sportchef Tomas ”Osten” Östlund gillar att bygga sitt lag kring starka centrar. Därför var värvningen av Tobias Sjökvist logisk, det är en center som varit runt i lite mindre klubbar och gjort det väldigt bra säsong efter säsong. Så också i år, då han varit den som det mesta av det kreativa anfallsspelet kretsat kring. Med 13 poäng är han också poänstarkast i laget och han har också starka +8 i plusminus. Jag kan säga att utan honom så hade inte Linden legat på en allettanplats, så pass monumental har han varit.

Lagets utropstecken: Isak Johnsson, f

Den Örebrofostrade junioren Isak Johnsson har ett par säsonger på seniornivå i Kumla med helt ok facit, men att han skulle få den starka utveckling han fått trodde nog inte många. Med åtta matcher spelade så har han inte bara gjort många poäng (10) utan också bidragit med välbehövlig fart och irrationalitet.

Lagets besvikelse: Alexander Sunnefors, f

Ett poäng på elva matcher kan inte ses som godkänt från en spelare som normalt snittar runt 0,67 poäng per match. Med sin goda skridskoåkning och sitt fina skott så borde han hitta rätt både med passen och skotten betydligt oftare.

Visby

Lagets stjärna: Filip Lindblad, mv

Det har varit rätt stor omsättning på spelare i Visby de senaste åren, men Filip Lindblad har nu varit klubben trogen i fyra säsonger. Och det är säkert alla Visbyanhängare glada över, för han blir bara bättre och bättre för varje säsong. Denna säsong har han inlett fullständigt lysande, hans räddningsprocent på skyhöga 95,1 är bäst av alla ettanmålvakter (som gjort mer än en match). Där har ni den största hemligheten bakom Visbys starka säsongsinledning.

Lagets utropstecken: Elias Lindström, f

Förra säsongen i ett stjärnfyllt Väsby så noterades Elias för helt ok 21 poäng på sina 43 matcher. Men till denna säsong så har den hårt jobbande och skridskostarke yttern nästan redan kommit upp i den noteringen. På elva matcher saknar han bara fem poäng, snacka om kalasstart i den nya klubben!

Lagets besvikelse: Justus Mikkonen, f

Jag ska villigt erkänna att detta är en liten nödlösning, för det finns ingen given besvikelse i ett Visby där samtliga så här långt egentligen gått bra. Men nog kan man ändå kräva lite mer av finska tilltänkta spetsvärvningen Justus Mikkonen? 25-åringen har ju flera poängstarka säsonger i finska Mestis och har också fått chansen så sent som förra säsongen i finska högstaligan Liiga. Nu ligger finnen på en niondeplats i interna poängligan, en dyr import ska ligga högre än så.

Lagens stjärnor, utropstecken och besvikelser – del 5

I en serie artiklar så tänkte jag lista lagens stjärnor, utropstecken och besvikelser så här långt. I varje artikel så presenterar jag ett lag från vardera serie, norra-östra-södra-västra, så det kommer med andra ord bli 10 delar. Vad menar jag då med stjärnor, utropstecken och besvikelser? Stjärnor är den i laget som ska sticka ut positivt och också gör det. Utropstecken är någon som överraskat positivt, som överpresterat och lyft sig till en oväntad nivå. Besvikelsen är den spelare som det finns mer att få ut av, en spelare som inte visat upp det man kan förvänta sig.

Vimmerby

Lagets stjärna: Jakob Karlsson, c

För två säsonger sedan såg det länge ut som att trotjänaren Jakob Karlsson inte skulle få något mer kontrakt med Vimmerby, men till slut gav den sportsliga ledningen med sig och förlängde. Det ska de vara glada över, för 33-åringen är den stora motorn i Vimmerbys spel även denna säsong. Pådrivare och poängspelare i ett.

Lagets utropstecken: Oskar Lindgren, b

När många i laget underpresterat så har nye backen Oskar Lindgren varit en stor positiv överraskning. Nyförvärvet från Troja är normalt en defensiv tuffing, och det är han fortfarande, men till denna säsong har han adderat en offensiv dimension han inte haft tidigare med sex poäng på 11 matcher. Har dessutom bäst plusminus i laget.

Lagets besvikelse: Robin Christoffersson, mv

En av orsakerna till att Vimmerby gått klart sämre än förväntat är att man släppt in mer mål än normalt. Det är förstemålvakten Robin Christoffersson medskyldig till. Den normalt så stabile keepern har en räddningsprocent på låga 89,1%, en bra bit lägre än vad han visat upp de senaste säsongerna.

Kiruna AIF

Lagets stjärna: Marcus Runnkvist, f/c

Det finns få riktiga stjärnor i Kiruna AIF och när de få som ändå finns underpresterar så får vi lyfta fram Marcus Runnkvist som stjärnan. 25-åringen har pendlat mellan bottenlaget Vännäs och Kiruna AIF och har alltid gjort bra med poäng med tanke på omgivningen. Det har han fortsatt med också i år, med sju poäng, varav fyra mål, så leder han såväl den interna poängligan som målligan.

Lagets utropstecken: Viktor Burman, f

Efter ett par säsonger i söder så återvände Viktor Burman till norr, och det ska Kiruna AIF vara glada över. 22-åringen har nämligen överraskat stort med fem poäng på sju matcher så här långt, förra säsongen gjorde han en assist på hela säsongen i Mörrum, och är med det den i laget med högst poängsnitt.

Lagets besvikelse: Oskar Fredriksson, f

På 232 hockeyettanmatcher så har Oskar Fredriksson noterats för hela 256 poäng. Man kan med andra ord ställa höga krav på den rutinerade 29-åringen, men det har han inte alls kunnat leva upp till. När laget gått hackigt har han inte klivit fram och lett laget, bara fem poäng på tio matcher så här långt är inget annat än en besvikelse.

Linden

Lagets stjärna: Atte Mäkinen, f

En stjärna med attityd, det gillar jag. 26-åringen har meriter från KHL, Liiga och Mestis och är med andra ord ingen duvunge. Atte har spelat längre ner i hierarkin i sina klubbar och där fått en roll som lite grinder, en som jobbar hårt och inte är rädd för att smälla på. Det har han tagit med sig till hockeyettan, där han är riktigt jobbig för motståndarna, han backar inte för att smälla på och ta striden framför kassen. Men han har också fått det att lossna poängmässigt, med nio poäng leder han den interna poängligan och han leder också den kedjan som oftast får bäst tryck på motståndarna.

Lagets utropstecken: Lucas Ekholm, f

Lucas Ekholm är en förstaårssenior som verkligen tagit för sig direkt bland seniorerna. Har den märkliga statistiken sju mål och ingen assist, med sju mål så har han gjort tre fler än den med näst flest mål i laget. Det är en överraskning, speciellt som han snarare var en passningsläggare än en målskytt som junior.

Lagets besvikelse: Thom Flodqvist, f

Thom Flodqvist är en spelare man kan ställa höga krav på. Han snittar 1,12 poäng per match i hockeyettansammanhang och spelar också i lagets förstakedja tillsammans med bröderna Atte och Miro Mäkinen. Men trots det så har produktionen uteblivit denna säsong. Bara fyra assist är långt under vad man kan kräva, och man kan dessutom addera att han har lagets överlägset sämsta plusminus, -11 (näst sämst har -5). Då spelar det mindre roll att han ändå sett helt ok ut spelmässigt det jag sett, man måste kunna kräva mer.

Tyresö/Hanviken

Lagets stjärna: Edvin Hammarlund, b

Edvin Hammarlund är en av östra ettans allra bästa backar. Stor, rörlig, stark på puck och med bra blick och därtill utrustad med ett bra skott. Har så här långt gjort nio poäng, varav sex mål, vilket är mest av samtliga backar i hockeyettan.

Lagets utropstecken: Fredrik Schlyter, f/c

Flera av lagets offensiva stjärnor lämnade och då behövde andra kliva fram från skuggorna. Det har Fredrik Schlyter verkligen tagit fasta på. Redan efter 11 matcher har han gjort nästan lika många poäng som på hela förra säsongen, 10 stycken (11 förra). Han har dessutom näst bäst plusminus i laget, inte illa av en 20-åring!

Lagets besvikelse: Viktor Lundahl, mv

Målvakten Viktor Lundahl anslöt till Tyresö/Hanviken som junior och har sedan tagit en allt större roll i a-laget. Nu är det femte säsongen han får chansen att stå i a-laget och han har stått hälften av matcherna. Men det har i ärlighetens namn inte gått något vidare, förra säsongen hade han en räddningsprocent på 91, i år är han nere på 87%. Jag tror både han och laget förväntade sig mer, och det kanske är därför man idag plockade in ytterligare en målvakt, Carl Lidö.

Lagens stjärnor, utropstecken och besvikelser – del 4

I en serie artiklar så tänkte jag lista lagens stjärnor, utropstecken och besvikelser så här långt. I varje artikel så presenterar jag ett lag från vardera serie, norra-östra-södra-västra, så det kommer med andra ord bli 10 delar. Vad menar jag då med stjärnor, utropstecken och besvikelser? Stjärnor är den i laget som ska sticka ut positivt och också gör det. Utropstecken är någon som överraskat positivt, som överpresterat och lyft sig till en oväntad nivå. Besvikelsen är den spelare som det finns mer att få ut av, en spelare som inte visat upp det man kan förvänta sig.

Hudiksvall

Lagets stjärna: Henrik Olsén, c/f

Henrik Olsén är en av ettans allra vassaste spelare och har varit det några år nu. En riktig tung center som är otroligt stark på puck och med bra spelsinne. I år levererar han som vanligt en massa poäng, 15 stycken på 10 matcher och leder lagets tongivande förstakedja.

Foto: Oliver Åström, Kalix

Lagets utropstecken: Samuel Eriksson, c/f

Leder den interna poängligan gör dock inte Henrik Olsén, utan det gör istället Samuel Eriksson. Samuel som bara går från klarhet till klarhet och ståtar nu med 18 poäng på 10 matcher, och bevisar att han verkligen är the real deal och inte bara en spelare som levererar i småklubbar.

Lagets besvikelse: Andreas Bosson, mv

Hudiksvall har gått betydligt knackligare än vad många förväntade sig inför säsongen och framför allt har man släppt in många fler mål än förväntat. Och lagets sista utpost, Andreas Bosson, som stått allt så här långt i stort sett, har inte alls visat upp samma trygga och självsäkra spel som tidigare säsonger. 89,5 i räddningsprocent i ett topplag är väldigt lågt.

Krif

Lagets stjärna: Noa Lindqvist Muci, c

Laget må ha underpresterat, men det kan man inte säga om Noa Lindqvist Muci. Den normalt så pudelkloke tvåvägscentern är normalt ingen större poängspruta, men med sina åtta poäng på 11 matcher så delar han poängligaledningen med Martin Pärna. Och det samtidigt som han sköter jobbet över hela isen med den äran.

Lagets utropstecken: Hugo Lindman Gustavsson, b

Hugo vem?! Ja jag ska erkänna att jag hade noll koll på den 21-årige Hugo Lindman Pettersson inför säsongen. Han har heller inga större meriter att falla tillbaka på från juniortiden. Men när han nu tagit steget upp på seniornivå på allvar så har han verkligen visat framfötterna! Med sex poäng på elva matcher så leder han den interna poängligan för backar och han är dessutom en av blott två spelare med plus (+2) i plusminusstatistiken, den andre är veteranen Sebastian Magnusson (också +2).

Lagets besvikelse: Lucas Jidenius, f

Jag har följt Lucas noga sedan hans tid i Mariestad och vet vilken vass och framför allt skridskostark forward han är och vilken hög kapacitet han besitter. Därför är det med stor förvåning jag konstaterar att han ännu inte varit delaktig i ett enda mål så här långt på säsongen. Och inte nog med det, den normalt så uppoffrande försvarsarbetande forwarden har varit inne på sex mål mer bakåt än framåt. Nej detta är långt ifrån godkänt.

Köping

Lagets stjärna: Markus Viitanen, c/f

Den lille, snabbe och väldigt spelskicklige centern Markus Viitanen har varit Köping trogen i sex år nu. Och som alltid är han med i toppen av den interna poängligan.

Lagets utropstecken: Isak Wallén, b

Isak Wallén är en stor (i dubbel bemärkelse) överraskning i Köpings backuppsättning. Med sina 190 centimeter så är han ändå hyfsat rörlig och har ett bra spelsinne, och trots att han inte visat speciellt mycket i junioråldern har han verkligen visat framfötterna sin första säsong som senior. Med sex poäng på elva matcher så leder han interna poängligan för backar och han borde vara intressant för betydligt större klubbar till nästa säsong. Speciellt som han har lagets bästa plusminus.

Lagets besvikelse: Jonas Eneroth, mv

Jonas Eneroth har varit en av västra ettans allra bästa målvakter i flera år. Men till denna säsong så har han inte lyckats leva upp till det epitetet. Med en räddningsprocent på låga 86,8% så har han inte lyckats rädda lika många poäng till laget som han brukar göra.

Vallentuna

Lagets stjärna: Gustav Jansson, f

Gustav Jansson återvände till Vallentuna inför denna säsong efter en ett par mindre lyckade säsonger i Vimmerby. Och väl tillbaka i den östra ettan så är han nu tillbaka till de fina poängskördarna han hade innan han lämnade.

Lagets utropstecken: Hugo Haas, mv

Förra säsongen inledde tjeckiske målvakten Hugo Haas i amerkianska Fargo Force i USHL, men han lämnade tidigt för Vallentuna. Där visade han snabbt att han var en bra målvakt och fick stort förtroende. Men till denna säsong så har han tagit ett stort steg framåt ytterligare och har vunnit flera matcher åt Vallentuna, speciellt under inledningen av seriespelet. Med en räddningsprocent på 93,3 så har han i princip samma räddninsgprocent som stormålvakten Linus Ryttar. Och då spelar han ändå i ett mittenlag medan Ryttar står i överlägsna serieledarna Väsby.

Lagets besvikelse: Matt Gould, f

Plockar man in en transatlant i laget så förväntar man sig spets. Och Matt Gould kommer från en bra säsong i finska Suomisarja (finska div 1) där han snittade över en poäng per match. Men så här långt denna säsong så är det enda som syns i statistiken för amerikanen en väldig massa utvisningsminuter.