Ettans tio bästa tränare

Så har turen kommit till att ranka ettans bästa tränare. Det finns en hel del rutinerade och meriterade tränare i ettan, men i topp så är det faktiskt ett par rätt färska namn.

1. Victor Tuurala, Kalmar

Viktor Tuurala har kanske fått mest uppmärksamhet för sitt sätt att vara så långt ifrån mediatränad som man kan vara. Hans uttalanden om allt ifrån motståndare till vägran att rucka en millimeter från sina principer har både väckt muntration och ilska. Men ser man förbi denna ”fasad” så kan man se en riktigt skicklig tränare. För tre säsonger sedan förde han upp skrällgänget Väsby till allsvenskan, och väl där så var laget en positiv överraskning också där. Senaste säsongen så förde han ett i stort sett helt nybyggt och väldigt ungt Kalmarlag till serieseger i södra och en andraplats i den södra allettan trots att de hade det långt ifrån mest meriterade laget. Förespråkar en frejdig och fartfylld offensiv ishockey som är rolig och titta på och verkar få alla spelare att växa inom de ramarna.

2. Dennis Hall, Hudiksvall

Dennis Hall ger verkligen Tuurala en kamp om förstaplatsen. Har fina sejourer i Borlänge, Forshaga och Hudiksvall bakom sig. Jag tycker hans starkaste säsong faktiskt var när han förde upp Forshaga till allettans femteplats med ett underdoglag. Senaste säsongen i Hudiksvall hade han en av ettans allra starkaste trupper till sitt förfogande, men han fick också ut dess fulla potential med ett frejdigt anfallsspel samtidigt som det inte tullades på defensiven. Inledde också kvalserien fint, men sedan lyckades han inte riktigt få laget att knyta till det under den andra halvan av kvalserien och laget missade därmed avancemang. Något Dennis säkert kan dra lärdom av.

3. Pelle Gustafsson, Dalen

Många tror säkert att Dalens framgångar kan stavas bröderna Thörnberg. Men hade det inte funnits ett riktigt stabilt lagbygge med därbakom dessa spetsar så hade Dalen inte alls haft såna framgångar som de haft. Men den före detta HV-spelaren har fått alla att ställa upp och spela ett kollektivt starkt försvarsspel som är svårforcerat och sedan sårar man motståndarna med snabbt omställningsspel, ett spel som förra säsongen gjorde att man tog sig hela vägen till kvalserien. Det är starkt med tanke på att man antagligen hade en av södra ettans allra minsta spelarbudgetar.

4. Andreas Appelgren, Mariestad

Andreas Appelgrens framgångssaga fick ett abrupt slut förra säsongen. Innan dess så hade han stora framgångar i såväl allsvenskan som i SHL och han hade inte förlorat en slutspelsmatchserie med Bois. Men efter klart godkänd serie och alletta, så följde förra säsongen två tämligen mediokra insatser mot ett formtoppat Halmstad vilket gjorde att hans slutspelssvit bröts och därmed tappar han på listan. Han har själv tagit på sig ansvaret för uttåget och det kan säkert bli en nyttig lärpeng för honom, det sägs ju att man lär sig mer av motgång än av medgång. Får alltid sina lag att spela otroligt tight defensivt med få insläppta mål, efter uttåget så verkar han vara inne på att utveckla också offensiven hos laget, det ska bli spännande att se hur det faller ut och om han kan hitta tillbaka på vinnarspåret.

5. Roger Forsberg, Boden

Roger Forsberg är en trygg och pålitlig tränare som bygger lag på sikt. Inget qvik fix där inte, men ändå en tränare som är bra på att bygga en enhet av individer. Bygger lag som kanske inte är så flashiga, men som håller ihop över hela isen och är svårforcerade. Lyckades med nämnda strategi föra upp Troja i allsvenskan för två säsonger sedan, i allsvenskan kanske det inte blev någon jättesuccé, men så hade han kanske inte materialet till det heller.

6. Staffan Lund, Skövde

Staffan Lundh är en tränare med gedigen erfarenhet från ettan, allsvenskan och superelit. Förra säsongen tränade han Vimmerby som hade en suverän höstserie, men en svagare vårserie. Till slut var man dock bara en match från kvalserien och det måste ändå anses som en bra säsong sammantaget. Bygger sitt spel på en trygg defensiv och snabba omställningar, det ska bli spännande att se vad han kan få ut av Skövde.

7. Mikael Tisell, Nybro

Mikael Tisell har haft kanske ettans starkaste lagbygge flera säsonger i rad utan att lyckas föra laget upp i allsvenskan, något som talar emot honom i en sådan här lista. Den stora orsaken kan vara den väl defensiva inställningen han förespråkar, där han safear nästan in absurdum. Samtidigt så har laget gått väldigt bra i seriespelet och man har varit med och slagits om allsvenska platsen ända in på mållinjen, och det är inte alltid givet bara för att man har det bästa laget på papperet.

8. Tomas Maikkula, Surahammar

Lite av Mr Surahammar som fick ta över som tränare för laget mitt under säsongen 20/21 när laget var på riktig dekis. Men han fick laget att lyfta och de gjorde en riktigt bra vår, en framgång som han sedan följde upp genom att leda laget såväl till allettan som lagets första slutspel. Har fått laget att spela ett aggressivt försvarsspel i egen zon med snabba omställningar och ett sylvasst powerplay.

9. Gunnar Persson, Borås

63-åringen har rutin så det räcker och blir över, med mängder med säsonger från toppnivåerna i Sverige. Förra säsongen så fick han ta över ett nyligen degraderat Borås, som toksatsade för att ta sig tillbaka till ettan igen, med en massa namnkunniga nyförvärv. Det är inte alltid lätt att få ett favoritlag att leverera, men Gunnar fick Borås att rätt komfortabelt gå hela vägen, och nu ska det bli spännande att se vad han kan göra med ett Boråslag som helt plötsligt får slå ur underläge.

10. Mikael Aaro, Piteå

Mikael Aaro har aldrig varit huvudtränare på seniornivå, men han har ett gott rykte som assisterande ända upp på SHL-nivå. Det är givetvis lite svårt att sia om vad han går för när han nu ska stå där med huvudansvaret på egen hand, men vi tror att Aaros inträde kommer bli en succé. En nyttig nystart för ett Piteå som varit lite på dekis de senaste säsongerna.

Rutinerad center till laxarna?

Enligt källor till kmhockey.se så är 37-årige centern Niklas Johansson nära att skriva på för Mörrums GoIS. Niklas Johansson har under karriären spelat över 588 matcher i Hockeyallsvenskan inklusive playoff och kvalspel samt 364 på Hockeyettannivå. De senaste fyra säsongerna har Johansson spelat för Karlskrona HK.

Den 29/6 så gick Sydöstran ut med nyheten att Niklas Johansson inte ingår i KHKs planer för säsongen och att lokalkonkurrenterna jagar den rutinerade centerns namnteckning. En kamp som nu Mörrum ser ut att gå segrande ur.

Fakta Niklas Johansson
Född: 1985
Längd: 177 cm
Vikt: 83 kg
Skjuter: Left
Statistik: Eliteprospects.com

Ettans tio bästa unga spelare

Mats kastade fram ett förslag att vi skulle ranka de 10 bästa unga spelarna i ettan. Ett rätt svårt, men lite roligt uppdrag, för då synar man spelare som kanske inte alltid får den uppmärksamhet som äldre och mer etablerade spelare får. Men vad skulle vi sätta för maxålder? Vi bestämde oss för att ta till och med de som i år är förstaårsseniorer, med andra ord spelare födda -02 eller senare. Det blir en salig blandning mellan spelare som redan testat på spel i ettan till spelare som kommer direkt ifrån superelit. Spelare som fortfarande är väldigt unga, men med en bra chans att kunna slå igenom redan säsongen som kommer.

1. Isak Garfvé, c Borlänge

Borlänge har tappat tunga pjäser som Martin Janohls och Markus Karlberg, det är med andra ord rätt stora skor att fylla för 20-åriga centern Isak Garvé. Men att det finns hög potentian i Moravärvningen råder inget tvivel om. Han har redan 78 allsvenska matcher i benen och han har representerat Sverige i landslagsspel hela vägen upp till denna säsongs juniorlandslagsspel. Påminner lite om Borlänges succévärvning av Arvid Degerstedt, det är bara att Garfvé egentligen har ännu mer meriter.

2. Filip Barklund, c Lindlöven

Filip Barklund var ett mycket eftertraktat namn bland hockeyettans sportchefer. Dey är ändå en kille med många landskamper i junior- och ungdomslandslagen och med 29 SHL-matcher, ett antal allsvenska matcher och väldigt fint facit från de matcher han spelat i ettan (22 matcher, 27 poäng). Att han då väljer en mindre klubb som Lindlöven med mindre ekonomiska resurser överraskar, men det kan också vara ett smart val. I Lindlöven kommer han få en väldigt stor roll och vi skulle inte vara förvånade om han går Maksim Semjonovs fotspår och tar klivet upp i allsvenskan redan nästa säsong.

3. Anton Johannesson, b Dalen

Var en omtalad talang redan som 16-17-åring då tippades att gå tidigt i draften. Han draftades sedan också som nummer 133 av Winnipeg Jets och spås av flera hockeytyckare att kunna bli en toppback i ettan redan första säsongen.

4. Hugo Pettersson, fw Karlskrona

Fick göra sina första allsvenska byten som 17-åring men har kanske inte riktigt gjort något kraftigare intryck på den nivån. Har heller inte fått chansen i några landslag. Men i J20 nationell har han toklevererat och när han fått chansen i ettan har han visat att han håller bra ettanklass redan som 20-åring.

5. Oscar Tellström, fw Mariestad

17 år gammal gjorde Oscar Tellström 24 poäng på 19 matcher för ett bottenlag i ettan. Det fick Luleå att norpa honom fortare än kvickt, och han har också fått chansen i deras a.lag vid ett antal tillfällen. Mestadels har han dock sprutat in poäng i J20 Nationell, men har också varit utlånad till ettan där han noterats för 11 poäng på 16 matcher samt till allsvenskan, där han dock nollats. Men att det är en spelare som kommer leverera bra med poäng på ettannivå är mer än rimligt.

6. Martin Schreiber, fw Kalmar

Martin fick under säsongen göra sina första tre landskamper och han har också under sin juniortid fått chansen att spela 15 matcher med Linköpings SHL-lag. Det lär med andra ord vara en spelare som är full av självförtroende och vilja att toppa den säsongen som kommer till Kalmar. Detta kan bli bra!

7. Oscar Nilsson, fw Piteå

Denna säsongen har Nilssons fokus legat på spel i J20 nationell där han tillhört toppen i poängligan. Han har också fått chansen fyra matcher med Skelleteås a-lag. Men förra säsongen så provade han också spel i ettan, där han imponerade med högt poängsnitt (15 matcher, 13 poäng) och bra spel i bottenlaget Lejon.

8. Erik Hedlund, fw Mariestad

Eric har ett väldigt gott renommé i Dalarna där han varit en lovande talang i flera år med bland annat 34 landskamper från U16 till J18. Han har också fått chansen i tio SHL-matcher med Leksand. Ettanmatcherna är dock räknade på ena handens fingrar, men lyckades då hitta fram till tre poäng på de fem matcherna. Kan säkert få en stor roll i Mariestad.

9. Lucas Torstensson, b Väsby

Den första spelaren på listan som inte spelat i J20 Nationell någon gång, utan vara Regional. Men där har han å andra sidan sprutat in poäng (över 2p/match senaste säsongen från backposition!). Han gjorde under förra säsongen också 24 matcher i allsvenskan med Almtuna innan han lånades ut först till Vallentuna och sedan till Väsby med stor succé som följd: 21 poäng på 34 matcher!

10. Rasmus Similä, c Piteå

Rasmus har trots sin ungdom redan två hela säsonger i ettan i ryggsäcken. Och även om den första säsongen var bra, så kom det definitiva genombrottet förra säsongen då han han gjorde hela 35 poäng på 41 matcher.

Meriterad amerikan aktuell för Tranås

Enligt trovärdiga källor till kmhockey.se så är den 26-årige amerikanske forwarden J.D. Dudek, med förflutet i Boden Hockey, aktuell för Tranås AIF i Hockeyettan Västra. Dudek spelade den gångna säsongen i ECHL där han gjorde 16 poäng på 43 matcher för Allen Americans och en poänglös match i Worchester Railers.

Dudek har tidigare spelat collegehockey för Boston College i NCAA och han har även även fått chansen i AHL-laget Binghampton Devils under säsongen 18-19.

Foto: Mats Tjernström

Fakta J.D. Dudek
Född: 1996
Längd: 180 cm
Vikt: 84 kg
Skjuter: Right
Meriter: NHL draftad av New Jersey Devils 2014 (#152 overall), NCAA Hockey East Champion 17-18.

Text: Mats Tjernström

Ettans tio bästa forwards

Vi har insett att det blir bara svårare att plocka ut våra tio favoriter ju längre upp i banan vi kommer. Speciellt som vi valde att ranka både yttrar och centrar i en och samma lista, forwardslistan. Det vimlar av spets, och det betyder att spelare som Magnus Isaksson och Marcus Paulsson inte ens platsar, men så kan man inte heller leva på gamla meriter. Till slut så har jag och Mats enats om en topp 10-lista med följande utseende.

1. Alexander Bergström, Karlskrona

Det är en ruggigt stark värvnings Karlskrona gjort i Alexander Bergström. Spelade OS för Sverige 2018 efter att ha gjort starka 41 poäng i KHL för Sibir Novosibirsk. Så sent som för två säsonger sedan gjorde han 31 poäng för HV i SHL, och förra säsongen snittade han en poäng per match i den tyska högstaligan, en liga som inte ska föraktas. Den starkaste värvningen på många många år i ettan och den klarast lysande stjärnan. Kommer äga rinken i vinter.

2. Joakim Hillding, Troja

Att Troja fick behålla Joakim Hillding trots degraderingen är givetvis en riktig fjäder i hatten för föreningen. Hillding har sju års rutin från spel i SHL/elitserien där han faktiskt gjorde hela 41 poäng säsongen 13/14. Sedan dess har väl karriären tappat lite fart, men förra säsongen lyfte han igen då han gjorde starka 40 poäng i allsvenskan för bottenlaget. Kommer betyda massor för ett allsvenskat jagande Troja som kanske saknar lite offensiv spets om man jämför med en del andra ettanlag.

3. Filip Cruseman, Karlskrona

Ännu ett KHK-nyförvärv med flera säsonger i SHL. De senaste fyra säsongerna har det dock varit spel i allsvenskan som gällt, och där har han verkligen inte gjort bort sig utan har snittat närmare en halv poäng per match. Kommer tillsammans med Bergström leda KHK i en allvarligt menad attack mot allsvenskan.

4. Nikolai Skladnichenko, Nybro

En spektakulär värvning som säkert sticker en del i ögonen, speciellt sedan flera sportchefer valt att inte ens diskutera med honom, trots att han sökt sig dit. Men visst är det en riktig klasspelare Nybro får in, en lirare och målskytt i ett med meriter från spel i KHL. Senaste säsongen gjorde han succé i allsvenskan med Kristianstad, fortsätter succén i Nybro?

5. Henrik Olsén, Hudiksvall

Gjorde en grym säsong för Hudiksvall och vann den interna poängligan i seriespelet trots att han gjorde 11 matcher färre än tvåan och trean. Var den som drev det offensiva spelet, med sin styrka på puck och förmåga att hitta avgörande passningar. Hade stundtals lekstuga med motståndarförsvaren då de hängde som klasar på honom men ändå inte lyckades ta pucken ifrån honom, vilket öppnade ytor för medspelarna.

6. Lukas Söderlund, Surahammar

Vilken makalös säsong Lukas Söderlund stod för! Den lite trulige liraren med en svajig säsong i Mariestad säsongen innan, fick det att lossna direkt och sedan var han magisk hela säsongen. Med sina 33 mål vann han hela ettans skytteliga i överlägsen stil, men han gjorde så mycket mer. Han vann puck, han täckte skott, han var ett ständigt hot och sysselsatte hela motståndarförsvar på egen hand. Den enskilt klart största anledningen till Surahammars framgångar.

7. Adam Persson, Nybro

En slitvarg och attitydspelare som denna säsong fick ett genombrott också som poängspelare. Vann under seriespelet den interna poängligan i stenhård konkurrens, och Adam lär inte ha saknat anbud från allsvenskan.

8. Eero Savilahti, Nybro

Många snackar om Janne Väyrynen, men i mina ögon är det Eero Savilahti som är den bäste finnen i Nybro. En otroligt nyttig spelare som kan allt: Spela fram, göra mål själv, tacklas och ändå jobba hårt och åka mycket skridskor. Levererade speciellt i slutspelet, 20 poäng på 13 matcher var tillsammans med klubbkompisen Juho Liuksiala bäst av alla.

9. Carl Wassenius, Väsby

Väsbys ledande offensiva spelare säsongen som gick. En ung spelare med utvecklingspotential men redan på en mycket hög nivå. En vass målskytt som också gör jobbet som krävs, en dröm att ha i laget som tränare.

10. Victor Crus Rydberg, Kalmar

Liraren med stort L. Levererar säsong efter säsong över en poäng per match, och är viktig för lagets fartfyllda offensiv då han kan sätta de viktiga passen på spelare i fart.

Ettans tio bästa backar

Om det var svårt att utse ettans tio bästa målvakter, så var det näst intill mission impossible att utse de tio backarna. Men Efter att Mats och jag bollat namn, våra intryck av dom, och statistik fram och tillbaka så har vi i alla fall kommit fram till våra favoriter. Trevlig läsning!

1. Dennis Fröland, Troja

Dennis Fröland har fyra säsonger i rad levererat bra på allsvensk nivå, så att den 30-åriga rightbacken nu väljer att följa med Troja ner i ettan är väldigt goda nyheter för alla supportrar. Inte så stor och fysisk, men otroligt skicklig med pucken och med en excellent skridskoåkning, samtidigt som han har bra blick.

2. Fredrik Eriksson, Borås

Han må ha nått den aktningsvärda åldern av 39 år, men han har fyra säsonger på högsta nivån i Sverige och nio säsonger i den tyska högstaligan som håller hög klass. Det är med andra ord ingen duvunge som ska leda Borås bakre led säsongen som kommer. Bra med pucken, bra blick och går inte bort sig någonstans på isen. Kommer bli otroligt viktig för laget.

3. Jesper Solomon Frisell, Karlskrona

Hade problem med skador förra säsongen, men när Jesper var hel så var det en klassback på nivån. Rörlig och spelskicklig back med sina största förtjänster i offensiven, även om han inte är dålig defensivt heller.

4. Tobias Aronsson, Mariestad

Kom till Mariestad som en utpräglat offensiv back, men Tobias Aronsson har behållit den styrkan samtidigt som han utvecklat sin defensiv ordentligt. Stark på puck med väldigt bra pass. Följer gärna med i anfallen, men är så skridskostark att han ändå är först hemåt. Har dessutom ett giftigt och dolt handledsskott.

5. Rasmus Sörgardt, Väsby

När ledande backar som Jakob Spångberg och Richard Blidstrand lämnar Väsby så kommer Rasmus Sörgardt att få axla ett stort ansvar. Det kommer den välväxte 27-åringen kunna göra på ett bra sätt. Backar inte för att smälla på, men kan också leverera bra pass och är helt ok på rören dessutom.

6. William Eckmyhl, Hudiksvall

Hudiksvalls spel förra säsongen byggde mycket på rörliga och spelskickliga backar. Den beskrivningen passar bra in på William, som var ett ständigt hot för motståndarna när han följde med i anfallen.

7. Alexander Popovic, Hudiksvall

Alexander Popovic är ännu en back i samma anda som Eckmyhl, och passar därför perfekt in i Hudiksvalls spelsätt. Inte så stor, men mjuk på blålinjen och med fin skridskoåkning och utrustad med bra spelsinne. Kommer leverera massor med poäng i vinter.

Foto: Oliver Åström, eminent fotograf för Kalix

8. Johan Pettersson, Kalix

Han börjar bli till åren nu Johan Pettersson (33), och nog börjar det märkas. Den vassa skridskoåkningen blir allt segare, och hans defensiv blir på det sättet lidande, speciellt som han får så mycket istid att han blir trött. Men man kan inte ta ifrån honom hans enorma spelsinne och förmåga att göra poäng.

9. Edvin Hammarlund, Tyresö/Hanviken

Jag imponerades av Edvin Hammarlund under den förra säsongen. Fick massor med istid och tog tillvara på den på bästa sätt. I stort sett omöjlig att ta pucken från med sin rörlighet och räckvidd. Dessutom en bra passningsspelare och därmed väldigt viktig för T/H:s uppspel.

10. Carl Ernberg, Troja

Hans stats kanske inte imponerar, men Carl Ernberg är en riktig talang. Framför allt spelet med puck, både hur han hanterar den och hur han levererar den imponerar. Är inte så storvuxen men backar inte för att spela fysiskt.

Sportchefskollen – Tranås

Efter två kanske mindre lyckade säsonger så tar Tranås ny sats. Nu i den västra ettan, en serie som ser vassare ut än någonsin. Tranås sportchef Stefan Fransson duckar inte för att sikta högt:

– Får vi ihop gruppen och lite marginaler med oss så kan vi gå hela vägen!

Förra säsongen fick ni spela vårettan där ni kom trea och sedan åkte ni ut mot Halmstad i en stenhård matchserie i playoff 1. Vad säger du om säsongen?

– Säsongen var ganska strulig hela hösten. Vi gick in i säsongen positivt men vi blev otroligt skadeskjutna. Det var en konstig höst, där vi fick leta efter spelare för att få ihop lag för att kunna spela matcherna. Vi kunde inte heller träna så bra, hösten blev inte skitdålig, men väldigt konstig. Vi fyllde på truppen till fortsättningsserien och var optimistiska, och vi fick också en bra start, sedan förlorade vi två matcher mot lag vi skulle vunnit emot, men så kom en ny skada och det var spelare som lämnade. Sedan tog vi oss samman och gjorde ett jäkligt bra avslut och gick in i playin med gott självförtroende. Vi var väl lite slitna då vi gått tufft på materialet. Det blev en spännande matchserie mot Halmstad, där vi gjorde det bra hemma, det gick till förlängning där vi var det bättre, men de fick ett slumpmål och vinner. Sedan gjorde vi en heroisk insats där vi vann i sudden i returen, men vi fick tre tunga skador och fick lappa lite till den avgörande matchen. Vi fick ihop ett lag ändå, men så fick vi ett tidigt mål i röven och orken tröt. Halmstad gick vidare, och de gick ju hela vägen till kvalserien sedan. Sammantaget är jag nöjd med våren och jag är stolt över grabbarna. Vi spelade bra och kämpade tillsammans och gjorde bra insatser, så det blev positivt till slut.

Ni värvade tre finska spelare som var tänkta att vara lite spets, men ni fick dålig utväxling på dom…

– Så var det, förväntningarna var höga både från oss och medspelare och fans och alla runt laget, men det tog tid för dom att komma in i det. Man kan inte klaga på dom efter jul, någon blev omskolad från forward till back också, men vi fick inte ut det vi önskade riktigt. Samtidigt var jag inte missnöjd, det var en som gick sönder också, förhoppningarna var högre, men ena finske backen kom aldrig och den som ersatte blev skadad en vecka in i seriespelet. Men de höjde sig, liksom hela laget, under våren.

Ni har en målsättning att nå allsvenskan, men känslan är ändå att ni är en bit därifrån de senaste säsongerna. Har du någon förklaring?

– När vi satte målet att nå allsvenskan på tre år, så första året spelade vi kvalserien och andra spelade vi playoff 3 mot Mariestad när säsongen bröts. Jag tror vi vunnit avgörande match då, då var vi bäst när det gällde. Så vi hade två bra år med Helmersson. Sedan blev det ett sämre tredje året, vi tappade Karl som gick uppåt, och det året blev inte alls bra. Vi fick en massa skador och fick inte till det, så vi fick kvala oss kvar, det var en säsong jag helst vill glömma, men vi lyckades ändå hänga kvar. All heder till spelarna som gick samman, så med lite tur klarade vi oss. Så var det då förra säsongen som vi var optimistiska inför, men hösten kantades som sagt var av skador, och vi hade fått in två nya tränare, jag tycker ändå förra året blev bra efter förutsättningarna. Så klart jag vet att vi är ett topplag i ettan, det ska vi vara, men det är små marginaler, det finns andra lag som ser att de har en bra chans att gå upp, men vi ska också vara med och kriga där.

Om vi kikar på årets trupp och börjar bakifrån så behåller ni Viktor Johnsson medan Emil Jidskog lägger av och Viggo Andrén kommer in istället. Vad säger du om er målvaktssida?

– Det är en mycket spännande målvaktssida, den känns riktigt bra. Viktor är rutinerad men vill fortfarande mycket, sedan har vi fått in en ung kille i Viggo, som redan är bra och vill framåt. Den kombinationen känns bra. De har varit och tränat med Frölunda nu, så jag är mycket nöjd med dom två.

På backsidan så har ni breddat, och startar nu säsongen med nio backar. Filip Forsmark från Karlskrona känner vi till, en bra värvning, men vad kan du säga i övrigt om er backsida?

– Jag känner mig väldigt tillfreds med den. Vi ville vara nio backar för att om någon är borta ska vi klara oss ändå. Sedan har vi föryngrat oss, Samuli Rahikainen och ”Linkan” (Fredrik Lindström) och Wennström har rutin, men i övrigt är det ungt. Så vi har en bra mix mellan hunger och rutin, men också en bra mix mellan defensiva och offensiva och kreativa backar, det känns spännande. De har varit tillsammans i två veckor nu men inte gått på is ännu, men detta kommer bli jäkligt bra. Nu när vi har nio backar så vet truppen att konkurrensen är knivskarp, det gäller att ta i för att ta platsa. Men mixen mellan ålder, unga, hungriga och kreativa och defensiva backar, känns jättebra.

Offensivt så ser det fortfarande ut att saknas en del, stämmer det?

– Vi ska ha in en center och två forwards till, det är inget offentligt ännu, sedan om det är klart eller inte vill jag inte säga. Vi ska vara 14 forwards så det blir en konkurrenssituation, det känns bra. Det vill till att få till det sista, jag vet hur jag har det och är jättenöjd. Tittar jag där, så har jag några äldre och några yngre, några 02:or som var en bra hockeykull, såna som jobbar hårt och driver på, men också målskyttar och kreativitet och finess. Vi har även rutin med Skoog i spetsen. Vi kommer landa på en medelålder på runt 24,5 år när vi är färdiga, så jag är tillfreds, även om inte allt är offentligt ännu, så känns det inspirerande. Tränarna är klara och killarna har bra testvärden, så vi är väl förberedda.

Är det spets som ska in?

– Spets kan vara olika saker, men vi tittar på någon målskytt och en klasscenter, sedan vad den andra forwarden har för spetsegenskaper får vi se, det kan vara av olika slag. Men vi ska sätta in dom i rätt roll, det kommer bli bra. Det dröjer inte länge innan vi är i hamn, det fattas inte mycket. Vi kommer vara rustade.

Arto Miettinen blir kvar, var ni nöjda med hans första säsong?

– Absolut, jag var nöjd med båda nya tränarna, det känns bra att få jobba vidare med dom. Det var en jobbig säsong för dom, de visste inte vilka spelare de hade från match till match, det kom skador hela tiden, det var ingen rolig säsong. Men vi kom samman och hittade vägar att ta oss ur det. Nu ska vi justera lite i vårt spel, det känns väldigt bra, och som Arto sa:

– Jag ser verkligen fram emot säsongen, nu är vi hela och har en färdig trupp och bra värden, så det ska bli spännande att se vad vi kan få ut av det.

Men visst är det lite av upp till bevis för dom, ni ska de visa att de kan leda och utveckla laget, så lite press får jag sätta på dom.

Till denna säsong flyttas ni över till den västra ettan, vad tycker ni om det?

– Nu blir det ganska naturligt när lagen blev som det blev. Men jag tycker serien ser jäkligt spännande lag! Det är många lag med kvalitet, jag kan inte säga att den är sämre än den södra, tittar man på lagen med Mariestad, Surahammar, Borlänge, det är många lag som gick långt i playoff. Det ska bli roligt och vi kan få se det kanske lite som en nystart efter debaclet för två år sedan. Det blir roliga men inga lätta motståndare, det ska bli spännande. Så det ska bli kul, standarden på västra är väldigt hög och det lär bli ett riktigt getingbo.

Vad är er målsättning?

– Det var som innan förra säsongen, vi skrev mål på två år sedan vi gjort om målet. Så målet är först och främst att vi ska vi vara topp 5 och spela allettan. Sedan ska vi spela playoff och helst till en kvalserie till allsvenskan. Behöver vi göra förändringar under säsong så är vi inte främmande för det, vi har fortfarande möjligheter, vi vill spela så länge som möjligt och helst gå upp. Det är många lag som vill dit, men får man ihop gruppen och lite marginaler med sig så är inget omöjligt. Vi ska ha ett sportsligt bra år, det skulle vara skönt för hjärtat att få det.

Till sist: Vilka lag går till allettan från den västra ettan?

– Tranås är ett av lagen, men också Mariestad, Surahammar, Lindlöven, Skövde.

Ettans tio bästa målvakter

Vilka är egentligen ettans bästa målvakter? Det är verkligen ingen enkel fråga att svara på, för det vimlar av högklassiga sista utposter i hockeyettan, och det är egentligen konstigt att inte fler får chansen ett steg upp. Men jag och Mats (Tjernström) har nu slagit våra kloka huvuden ihop och rankat topp målvakterna topp 10 denna säsong.

1. Robin Johansson, Nybro

Robin Johansson har varit en av ettans bästa målvakter i flera år nu, men den förra säsongen var faktiskt hans statistiskt bästa. Agerar hela tiden med ett lugn och en pondus som ingjuter trygghet till det egna laget och osäkerhet till motståndarna. Gör aldrig själv första draget och håller hela tiden ihop grejorna så att inga luckor öppnas. Hade såväl bäst GAA som räddningsprocent i hela ettan förra säsongen.

2. Konstantin Barulin, Borås

Ettans mest meriterade målvakt med 16 säsonger i ryska högstaligan och fyra VM-turneringar för Ryssland. Är lite till åren kommen, men håller fortfarande hög klass, och han var starkt bidragande till att Borås kunde ta sig upp i ettan igen. Agerar också han med lugn och pondus, inte så spektakulär, även om han också kan göra såna räddningar (se film).

3. Oscar Fröberg, Karlskrona

Karlskrona var länge på jakt efter Oscar Fröberg och fick till slut fast honom på kroken. Det ska man vara glada över, för Oscar är en högklassig målvakt med ett par säsonger i allsvenskan och flera i den norska högstaligan. Senast kommer han dock från alpligan AlpsHl, där han utsågs till hela ligans bästa målvakt. En lite mindre målvakt, men läser spelet bra och är väldigt rörlig.

4. Wictor Ragnewall, Troja

Wictor har fyra allsvenska säsonger i ryggen, den senaste var den förra då han försökte rädda kvar Troja utan att lyckas. Nu följer han dock med ner i ettan igen och det är givetvis en stark förlängning för Ljungbylaget. En välväxt målvakt som lämnar få luckor att skjuta på.

5. Linus Ryttar, Väsby

Vem kommer inte ihåg Väsbys magiska säsong för ett par säsonger sedan då man gick hela vägen upp i allsvenskan via den allsvenska finalen? Då stod Linus Ryttar på huvudet hela säsongen och han stannade också i Väsby deras säsong i allsvenskan innan han förra säsongen lämnade för det allsvenska topplaget Västerås. Nu är han dock tillbaka igen, och kommer med sin stundtals spektakulära spelstil både rädda sitt lag och kanske reta gallfeber på motståndarna (och flytta en och annan målbur).

6. Jonathan Stålberg, Kalmar

Foto: Mats Tjernström

297 minuter och 6 sekunder är ett svenskt rekord som innehas av Viktor Stålberg. Så länge höll han nämligen nollan i ett enda streck under en magisk förra säsong. Han fick då ett stort genombrott efter ”lång och trogen tjänst” i ettan med spel i ett antal klubbar, med ok, men inte lysande facit. Också han är en rätt stor målvakt med modern målvaktsstil där han täcker mycket av målet.

7. Pontus Eltonius, Nybro

Storvuxen målvakt som lite överraskande lämnade Huddinge för Nybro inför förra säsongen. Få trodde att han skulle få så många matcher. i och med den hårda konkurrensen av Robin Johansson, men Robin hade lite problem med skada/or vilket gav Eltonius chansen, och med ett solitt försvarsspel framför sig så kunde Eltonius briljera.

8. David Otter, Surahammar

Surahammar hade en magisk förra säsongen, där man förbättrade sig rejält. Den kanske viktigaste orsaker var att man blev bättre på att hålla tätt bakåt, och det hade nyförvärvet David Otter en stor del i. Kan upplevas lite ”fladdrig”, men han räddar puckarna och det är ändå det som är det viktiga.

9. Jacob Karlsson, Boden

Foto: Oliver Åström, Kalix

Bodens försvarsspel lämnade förra säsongen en hel del i övrigt att önska, vilket gjorde att det blev en otacksam uppgift att agera sista utpost. Jakob Karlsson gjorde det dock bra, han konkurrerade ut tilltänkta stjärnmålvakten Antti Karjalainen och visade att han är en riktigt bra målvakt. Är framför allt en duktig närspelsmålvakt.

10. Filip Lindblad, Visby

Visby har en tradition av att ha bra målvakter, och så även förra säsongen. Trots att han inte spelade i ett topplag så placerade han sig på en finfin fjärdeplats vad gäller räddningsprocent i hela ettan. En mindre, men reaktionssnabb målvakt med bra spelförståelse.

Sportchefskollen – Borlänge

Förra säsongen gav Borlänge Nybro en tuff match i sista slutspelssteget till kvalserien, detta trots tre tunga tapp till allsvenskan under säsongen. Nu har man drabbats av ännu fler spelartapp, men Borlänges sportchef och tränare Stefan Gustafsson tror ändå på en alletta i en starkt vässad västra alletta.

Jag tänkte vi ska börja med att summera förra säsongen då ni kom trea i den västra ettan, sexa i allettan norra och sedan slog ut Visby i slutspelet innan ni föll mot Nybro i ett tufft playoff 3. Vad har du att säga om säsongen?

– Summa summarum så är vi väldigt nöjda med den utvecklingen vi fick av ett ungt lag, vi var bara en match från att gå till kvalserien. Det var en rolig resa vi gjorde, sedan tycker jag att vi startade västra ettan dåligt, med fyra raka torsk. Men vi behöll lugnet och trodde på det vi börjat på och sedan fick vi lite ketchupeffekt. Allettan var inte bra i 17-18 matcher, men vi hittade saker i vårt sätt att spela de sista 10 matcherna som gav oss full effekt, det gjorde att vi blev svårslagna. Mot Nybro i playoff 3 vann vi sedan hemma, vår chans var att nypa match två sedan, vi förstod att Nybro skulle bli starkare ju längre det skulle gå. Vi hade ett bra slagläge och hade kunnat ta det till förlängning, vi missade öppet mål och hade många chanser och hade det gått till sudden vet man inte hur det skulle ha gått. Sedan var bensinen lite slut när det gick emot i match tre, det blev lite stora siffror, men det speglade inte matchen.

Så en bra säsong, trots att ni blev av med så långt poängligaledande Arvid Degerstedt efter bara 12 matcher…

– Vi visste vad vi gav oss in på med Arvid, han hade en klausul att lämna för spel högre upp, samtidigt var det det vi ville, att han skulle få utveckling. Men det är klart det var ett tapp, men vi hittade ett sätt att vinna matcher utan honom ändå. Men vi tappade även Ludvig Östman till Västerås och även Olle Strandell, som gick till Mora, så vi tappade tre spelare till allsvenskan, det var tungt givetvis men ändå ett tecken på att vi gör något bra också.

Jag tänkte vi ska gå igenom lagdel för lagdel. Om vi börjar med målvaktssidan så lämnar Viktor Eriksson, men Oliver Norgen är kvar och in har istället Emil Ranehamn kommit. Vad säger du om er målvaktssida?

– Den känns intressant, förra året kanske Oliver blev tvungen att ta ett större ansvar än vi tänkt, men Viktor hade otur med skador. Oliver visade i slutet att han är en målvakt av hög klass och vi hoppas att han ska ta ytterligare steg och visa vilken bra målvakt han är i vinter. Emil kommer in lite på samma premisser som Oliver gjorde förra, han behöver ha tålamod och ta chansen när han får den. Han har en enorm uppsida, jag tror på en fin karriär för honom. Så vi har en ung, men intressant målvaktssida, jag tror den är hållbar i längden.

På backsidan blir ni av med två tunga pjäser i Viktor Bemström och Markus Björk, och ni saknar ännu signatur från en annan, André Dahlqvist. På plussidan kan man hitta Henning Rothsten från Moras J20 och Oliver Rooth som ansluter från Universitetshockey i USA. Just nu har ni bara sex namn i truppen, finns det hopp om att André ska fortsätta och vad säger du om er backsida?

– I dagsläget fortsätter inte André, det är nej från honom, vi får se om han ändra sig, men i dagsläget är det nej. Det är ett stort tapp för oss, han gjorde sin bästa säsong, han och Viktor Bemström var ett starkt par som gjorde det bra tillsammans. Björk, kände han vill prova något annat, det är ett tungt tapp, det är en rutinerad kille som står för bra saker. Så tuffa tapp absolut. Bemström är vi glada över att han får spela i en högstaliga i Europa. Rothsten hade vi på lån förra säsongen och jag har haft honom i juniorerna i Mora. Det är en skridskoskicklig back som det finns mer att hämta från. En rolig kille att få in i laget. Tim Björkman och Emil Danerhag är två juniorer som är med på sex backar, vi vill att de ska kunna vara där. Sedan ska vi titta på bredden, vi är sårbara med bara sex backar, det går åt backar på juniorsidan med, så vi söker nytt på backsidan.

Offensivt så lämnar Martin Janohls, som vann hela ettans poängliga, och även Marcus Karlberg, som verkligen levererade förra säsongen. Ni blir också av med några nyttiga forwards i Hugo Wirell, Alexander Pettersson och Adam Helldén. In kommer Emil Lothström, Joel Myrberg Andersson och Ludvig Westerlund. Ni saknar ännu besked från skicklige Jakob Thor och har bara 10 forwards i truppen. Hur ser du på er forwardssida?

– Vi kommer inte få kontrakt med Thor, han har flyttat från Borlänge, han funderar på om han ska fortsätta spela. Det har jag full respekt för, han har gjort stora insatser för Borlänge och är en superbra kille. Jag är egentligen nöjd med forwardssidan, vi söker inte aktivt utan kommer att använda oss av juniorer på de sista platserna, vi har 5-6 stycken som slåss om platserna. Det är så vi hade upplägget förra året med, det blev bra då. Sedan fick vi in Isak Garfvé, det tror jag blir bra. Vi har också kvar Patrik Elfsberg,, Emil Lind, William Danielsen och Charles Eklund, och vi ser stor potential i Kasper Östberg, hans kurva går bara uppåt. Sedan har vi fått in en riktig motor i nya Ludvig Westerlund, Joel Myrberg och Emil Lothström, en hårt arbetande kedja med mycket hockey i, de kommer att vara motorn i laget, där vet vi vad vi får.

Patrik Elfsberg blir kvar och kommer få en stor roll i laget.

Den västra ettan lär bli tuffare kommande säsong då Dalen och Tranås ansluter. Vad tycker du om det?

– Resorna blir lite längre, men annars har jag inte reflekterat över saken, men det ärtvå bra lag som kommer in. Dalen var med för två år sedan, det är roligt med nya lag, men konkurrensen hårdnar. Det hade den gjort utan dom med, det kommer vara 8-9 lag som slåss om allettanplatserna, så det kommer inte vara någon dans på rosor att gå dit.

Vad är er målsättning med säsongen?

– Första målet är att ta sig till en alletta, därifrån får vi se hur processen går sedan, men allettan är det vi strävar efter i första hand, sedan får vi se vad vi sätter för mål.

Vilka fem lag når allettan?

– Jag tror på Skövde, Mariestad, Dalen, Borlänge och Linden.

Sportchefskollen – Dalen

Sportchefskollen fortsätter sin resa. Denna gång hamnar vi i den lilla orten Norrahammar, en liten bit utanför Jönköping. Pelle Gustavsson gjorde med sitt Dalen en riktigt bra säsong då man tog sig hela vägen till kvalserien till allsvenskan. Men till kommande säsong blir man av med den suveräna förstakedjan, hur ska de lyckas utan dem?

Ni kommer senast från en kanonsäsong där ni tog er hela vägen till kvalserien. Vad kan du säga om säsongen?

– Ja det var en rolig resa förra året, där vi lärde oss mycket under resan. Det var fantastiskt sportsligt, ekonomiskt var det kanske lite värre, men det har vi lärt oss av, men sportsligt var det jätteroligt.

Vad var det som föll på plats?

– Föll på plats… Vi gick till allettan i sista omgången, vi hade spelat bra men inte fått med oss poängen. Sedan i playoffet så svetsade Bodenmatchen samma oss väldigt bra som lag och vi hittade ett spel som passade oss.

De som bar laget var er förstakedja med bröderna Thörnberg och Adam Hirsch, var det ettans bästa enhet i dina ögon?

– Ja en av dom i alla fall. De var fantastiskt duktiga, men vi spelade på fyra kedjor och var beroende av alla, så det var en styrka att vi spelade på så många.

Till denna säsong så har alla dessa tre lämnat er, är det ens möjligt att täcka upp för tre så tunga tapp?

– Det tycker jag vi gjort, sedan var det lite olyckligt, vi hade hoppats på Jesper. Men vi har plockat in några unga killar och Salmi, Lidgren, Kalecic och Bergkvist. Jag tycker det ser bra ut.

Jag tänkte vi ska gå igenom lagbygget lagdel för lagdel. Om vi börjar bakifrån så har ni lyckats behålla Oscar Malm och Hampus Hedman, det måste kännas bra?!

– På målvaktssidan är vi i topp i ettan. Malm är rutinerad och bra, Hedman är yngre men gjorde det jättebra. Två bra målvakter som sporrar varandra jättebra.

På backsidan tappar ni Jaeden Martin men får istället in lovande Kalle Holm och Anton Johannesson. Är det en plusaffär som du ser det?

– Det tycker jag, det är lite annorlunda backar. Förra året hade vi mer defensiva backar, med dessa får vi in två mer offensiva backar.

Ni har en väldigt fysisk backsida med många välväxta backar som gillar att smälla på, är det ett medvetet val?

– Jag gillar såna backar, vi vill spela med aggressiva backar och sätta press på motståndarna vid deras ingångar. Så vi har några resliga backar och nu får vi in några spelande, det blir en bra mix.

Hur står sig er backsida tycker du?

– Jag tycker det är samma som med målvaktssidan, att vi ligger i topp. Med starka defensiva backar och så får vi in två unga offensiva backar som har det lilla extra.

Om vi fortsätter till forwardssidan så har ni som sagt var tappat förstakedjan och har ni bland annat fått in Felix Lidgren från Hudiksvall och Gustav Salmi Lilja från HV:s J20. Gustav var ett rejält utropstecken i slutspelet för er del. Vad kommer dessa två betyda för er?

– Felix har jag haft koll på i flera år, och har pratat med honom i tre år, han kommer vara en ledande spelare som täcker upp för Adam Hirsch. Colton Kalezic har också offensiva kvaliteter, så vi har en spännande trupp. Vi har föryngrat laget, sedan har vi Alex Ek också som var skadad nästan hela förra säsongen, han känns som ett nyförvärv, han är helt spelklar nu.

Du nämner Colton Kalezic från HA74, vad kan du berätta om honom?

– Det är en rightcenter med bra skott, och han har offensiva kvaliteter. Sedan får vi se om han får spela center eller ytter, men han ska bli intressant att se.

Ni har just nu 12 forwards i truppen, jagar ni fortfarande något? Är Emil Larsson fortfarande aktuell?

– Emil är inte aktuell, utan vi har tagit in Viggo Olsson på try out, vi kanske tar in en transatlant på try out med. Vi letar lite fortfarande, men har 13 forwards, så vi är nöjda.

Känslan är ändå att ni tappat lite spets, vad tycker du om er forwardssida?

– Spetsen har vi tappat med Jesper och Martin, men det ser ändå intressant ut. I slutet på förra säsongen tog Felix Wermelin och Kalle Hult steg framåt, även Hugo Rostedt, så det finns många som kan blomma ut och jag hoppas de kan göra det.

Ni får denna säsong åter spela i västra ettan. Vad tycker du om det?

– Det är både nackdelar och fördelar. Det blir lite längre resor, men det är också nya lag att möta, det ska bli roligt.

Hur tycker du att den västra ettan ser ut i år?

– Nu har jag inte så jättekoll, men det finns många bra lag med Mariestad, Skövde, Borlänge, Lindlöven, Tranås och Surahammar som gjorde det jättebra förra säsongen, så det blir en bra serie.

Vilka fem lag når allettan tror du?

– Det blir Mariestad, Dalen, Tranås, Surahammar och Borlänge.