Som jag reflekterat om i tidigare text så verkar det som att det blir en hel del tunga avhopp från lagen inför säsongen som kommer. Coronan gör att många tänker till om de verkligen orkar satsa på en säsong som kanske inte ens blir av. Dessutom så blir det ofta andra prioriteringar när man råkar ut för en kris som faktiskt Coronan är. Men hur starkt genomslag detta har haft på trupperna kan man inte slå fast förrän nu egentligen då trupperna i stort sett är klara. Jag satte mig och gick igenom alla trupper hos de lag som gick till allettan säsongen som gick (med undantag för Väsby som inte spelar i ettan kommande säsong) för att se exakt hur mycket det innebar för respektive trupps rutin. 

Siffrorna som jag har inriktat mig på och som är de mest relevanta i mina ögon är antalet matcher de spelat för klubben. Det är den som visar hur trotjänarna valt att göra: Fortsätta trots risken för uteblivet spel och trots social osäkerhet, eller snöra av sig skridskorna alternativt söka nytt. Det visade sig vara rätt remarkabla siffror. Se min sammanställning nedan:

Alla lag har som ni kan se tappat rutin, något som jag först tänkte är naturligt då spelare alltid lämnar, men skulle det vara så att det alltid minskade så borde det innebära att alla lag till slut stod utan rutin överhuvudtaget, och så är det inte. Nu är det totalt närmare 17000 matcher i respektive klubbs tröja som valt att hitta på annat. Det betyder naturligtvis väldigt mycket för respektive lag, då det är spelarna med rutin som sätter standarden: Hur tränar vi? Hur är man i omklädningsrummet? Hur mycket krigar man för klubbmärket? Med mera, med mera.

Klubben som drabbats allra hårdast av rutinerade spelartapp är Visby, som tappat viktiga spelare som Mikael Adamsson och Adam Eriksson med stort klubbhjärta. Innebär det att klubben blir enklare att tas med? Framför allt i slutspel så har ju dessa båda herrar betytt mycket.

En annan klubb som drabbats av tunga avhopp är Mariestad. Spelare som Filip Thörnqvist, Eddie Davidsson och bröderna Engqvist finns inte med när pucken släpps i början av oktober. Det är riktigt tunga namn som både varit viktiga på isen som vid sidan av med sitt sätt att vara.

En tredje klubb som får bygga om sin kärna är Huddinge, som går ifrån att ha en både rutinerad och meriterad kärna till en betydligt yngre upplaga. Måns Krüger, Dennis Nordström, Adam Hansen och Martin Eklund är alla exempel på spelare som varit ledare i laget men som Huddinge nu måste klara sig utan.

Om vi kikar på de som lyckats bästa med att behålla sina egna spelare så kan man se att Grums är lite i en klass för sig, men också Krif, Skövde och Borlänge har klarat sig lindrigt undan.

Men för att ge en djupare bild utav vad det kan innebära så gjorde jag också en annan sammanställning, en där jag redovisar hur många procent av rutin av spel i respektive klubb som ändå finns kvar. Den ser ut så här:

Totalt sett är det alltså närmare hälften (42,4%) av all rutin från spel i respektive klubb som försvunnit!

Visby framstår då fortfarande som laget som tappat mest och tyngst, och frågan är om det är rutin som verkligen kan kompenseras genom att plocka in rutin utifrån? Tillåt mig tvivla. Jag tror att det kommer ta tid för Visby att bygga upp en stomme igen och att kommande säsong blir en liten mellansäsong.

Då ser det istället ljusare ut för Mariestad som trots tapp av mängder med rutin från matcher i klubben fortfarande har det mest rutinerade laget ur det hänseendet (34 matcher fler än tvåan Tranås). Det kommer antagligen ta ett tag att få andra spelare att kliva fram och fylla det tomrum som ”Kapten Rödskägg” med flera lämnar efter sig, men det finns fortfarande spelare, som Johan Frick och Lukas Larsson till exempel, som vet hur det ska gå till och som kan föra vidare traditionen. Men visst kommer det antagligen inte gå på en gång, det kommer kanske ta till jul innan rollerna är satta. Liknande kan sägas också om Troja som fortfarande sitter på en hel del klubbrutin.

Hudiksvall och Huddinge är tvåa och fyra på denna lista. I deras fall handlar det om medvetna val. De tycker att de kört fast på en nivå och väljer därför att satsa nytt, ett val som kan bli både fågel och fisk. Får de allting att falla på plats så finns det givetvis potential i de många unga och lovande spelare de knutit till sig, men det är inte givet att det gör det när det inte finns en trygg stomme att bygga på. Risken är stor att också dessa båda lag inte får den utväxling de hoppas på.

Det vimlar av duktiga tränare med fina meriter i hockeyettan. Tränare som kan få spelare att växa, lag att överprestera och att vara som bäst när det gäller som mest är dock ovanliga. Därför är det dessa tio som kommer med på min lista över ettans tio bästa tränare.

10. Thomas Engman, Mörrum

Har gjort ett kanonjobb i Strömsbro sedan han klev in som tränare och ledde dom från trean till att sånär nå playoffspel mot allsvenskan på fyra säsonger. Fick spelare att växa och laget bjöd på en underhållande ishockey. Nu tar han klivet till den södra ettan och Mörrum, det ska bli spännande att se vad han kan få för utväxling på Laxlaget. För visst finns det potential som tidigare tränare inte riktigt fått ut.

9. Per Ljusteräng, Hudiksvall

Han är inte den som gör bäst intryck i media och han kan vara rätt kontroversiell också bland egna spelare med sin tuffa tränarstil, men resultat når han bevisligen. Senaste säsongen så utmanade han hela etablissemanget genom att oväntat nog välja Nybro i playoff 2, något som fick många att ruska på huvudet, men vem stod där med lång näsa efteråt? Inte var det Ljusteräng i alla fall. Valde sedan självförtroendestinna Vimmerby i playoff 3 och där vette 17 om han varit lika glad efteråt då man åkte på en riktig överhalning i första matchen, men vem vet, de hade kanske vänt på hemmaplan?

8. Dennis Hall, Forshaga

Inledde sin seniortränarkarriär där han först var med som assisterande tränare och ledde Borlänge till kvalserien och sedan som huvudtränare så ledde han först laget till playoff 2 för att sedan den andra säsongen ta laget till kvalserien igen. Säsongen som gick fick han ta över ett tippat Forshaga som underpresterat å det grövsta men han fick efter några matcher ordning på laget och avslutade vårserien starkt även om man lämnat lite för stort handikapp för att nå hela vägen till vårserieseger. Den ambitiöse unga tränaren har nu lett en utrensning av ett rätt ålderstiget Forshaga och satsar på unga och hungriga talanger kombinerat med några rutinerade spetsar som fortfarande brinner för att träna. Något som Dennis Hall lär se till att det blir en hel del av, för Dennis vill ha ett lag med mycket skridskoåkning och fart. Jag tror att Forshaga blir vassare säsongen som kommer trots sin relativa orutin, mycket tack vare Dennis driv.  

7. Fredrik Johansson, Halmstad

Fram till säsongen som gick så hade inte Fredrik Johansson haft en chans att vara med på en sådan här lista. Han har visserligen en lång tränarkarriär, men inga anmärkningsvärda framgångar att tala om. Men med tanke på den säsong som Halmstad gjorde så måste han ändå få cred: Han fick ett lag utan stjärnor inför säsongen att överträffa sig själva och han fick verkligen spelare att utvecklas under säsongen. En målvakt som Anton Malmborg som inte gjort någon glad säsongen innan stod helt plötsligt på huvudet, Tim Bothén gick från en medioker back till en ledande back och så vidare och så vidare. Är han månne en late bloomer som tränare?

6. Robert Nordberg, Boden

Sätter som tränare en tydlig prägel på laget, densamma som han hade som spelare. Tufft, på gränsen eller till och med lite över, och intensivt. Framgångsrikt har det dock varit: Han förde upp Boden till ettan -17 och som nykomling i ettan tog sig laget till playoff två och säsongen efter det till kvalserien. Nu är han tillbaka i ett Boden som under året han var borta tappade bort sig lite, kaxigheten vid sidan av isen återspeglades inte på densamma. Det lär det bli ändring på i vinter.

5. Mikael Tisell, Nybro

En rutinerad tränare som lyckades ta sitt Nybro till serieseger i den södra ettan. I och för sig med en av seriens starkaste trupper men det är ändå starkt. Väl i en alletta var man sedan med och kampade om seriesegern hela vägen till sista matchen där Mariestad dock släckte deras förhoppningar. I playoffspelet så kom dock en dipp, man hade först fullt sjå med Nyköping i playoff 1 innan man åkte ut mot Hudik i playoff 2. Lyckas han få till formtoppen bättre kommande säsong?

4. Hans Särkijärvi, Visby

Framgångsrik tränare i Djurgården fram till 2016 då han mer eller mindre la av, men numer i Visby. Ett Visby som om man ska vara ärlig inte såg så vasst ut vare sig i grundserie eller alletta. Det tog sig visserligen till playoff, men det var med viss möda. Men väl där klev playoffspecialisterna fram och hade 1-0 i matcher mot Troja i playoff 3 när spelet avbröts. Levde dock en hel del på en framgångsrik förstafemma och var illa ute flera gånger om, så sådär jätteimponerande såg det kanske inte ut. I vinter så har man tappat en hel del rutin och vi får se om Särkijärvi kan få laget att överträffa sig själv i vinter.

3. Phil Horsky, Vimmerby

Phil Horsky är en tränare med bestämd uppfattning om hur saker och ting ska vara, det är inte alltid uppskattat hos alla och den kompromisslösheten går inte hem hos alla. Det innebar att han fick sparken från Karlskrona redan innan han ens fått ha hand om laget en enda match säsongen som gick. Men då mottogs han med öppna armar i Vimmerby igen, klubben han lett fram till en playoff 3-plats säsongen innan. Och även om det blev en trög start och allettan missades, så fick han tillsammans med några starka nyförvärv till slut igång laget lagom till vårserien. Där hade laget en enkel resa och det gav bra självförtroende in i playoffspelet, något man kunde leva på hela vägen in i playoff 3 där man hade övertaget på Hudiksvall i playoff 3 innan spelet avbröts.

2. Mats Lusth, Karlskrona

Mats Lusth var lika tuff på isen som han nu är vid sidan av. En pådrivare som vet hur man spelar sina kort för att vinna psykologiska fördelar, vem minns inte hans presskonferens i matchserien mot Västerås när han ledde sitt Kristianstad till allsvenskan? Fick efter det chansen att rädda kvar Mora i SHL när han anslöt till kvalspelet och lyckades med det, men hade inte samma framgång säsongen efter. Den senaste säsongen tränade han Karlskrona, som han visserligen lyckades få att undvika kvalspel men de delegerades som alla känner till ändå på grund av ekonomiska skäl. Med tanke på den turbulens som ändå fanns runt klubben under säsongen så lyckades han ändå bra.

1. Andreas Appelgren, Mariestad

Med meriter från allsvenskt avancemang med ett väldigt otippat Mariestad Bois, med SHL-avancemang med ett otippat Leksand som han sedan förde till deras bästa säsong på många år i SHL, och sejourer i Västerås och Södertälje så förstår man att Andreas Appelgren är både välmeriterad och framgångsrik. Och på den vägen fortsatte det när han säsongen som gick återvände till det som han ser som sin moderklubb. Han ledde sitt lag till en klar seger i västra ettan och till en tredjeplats med hugg på seriesegern i allettan södra trots att laget var otroligt skadedrabbat stora delar av våren, vilket gjorde att mängder av spelare från det egna J20-laget fick slussas in. I playoffspelet fortsatte framgångarna och hade inte Coronan avbrutit spel så kändes det som att Bois hade tryggheten i spelet för att gå hela vägen, en trygghet som Appelgren gett med ett tydligt spel. Laget spelade också sin bästa hockey när det gällde som mest under hela säsongen egentligen, med en extra topp i playoffspelet. Något som Appelgren pratat om hela säsongen och också lyckades med. Det är ett tydligt tecken på en tränare som vet vad han gör.

Det har nu gått 2½ vecka sedan Karlskrona fick avslag på sitt sista överklagande och det blev definitivt att de blev degraderade till hockeyettan säsongen som kommer. Då hade klubben bara två månader till seriestart och många skulle kunna tro att det skulle vara kort om tid för att bygga ett lag som klarar det uttalade målet att ta klivet tillbaka upp i allsvenskan direkt. Men KHK:s sportkoordinator Erik Belin ser det snarare som en fördel!

– Jag tro att många lag skulle vilja ha platser lediga i sina trupper nu, menar han.

Erik Belin: Hur var reaktionerna efter beskedet om nedflyttning?

Det var klart det var bittert, vi fick samma besked i tre instanser. Oavsett om det bygger på samma grunder så har man ändå en förhoppning varje gång man skickar in ett nytt underlag. Vi har hoppats in i det sista, men nu är det surt trots att vi var förberedda på det. Så visst är man lite bitter, det är konstigt att man inte visat hänsyn till vad vi gått igenom på grund av dåligt uppsatta krav för att vi gick upp i SHL, och sedan hart vi fått slita efter det. Så bittert, men allt kan hända och det är bara att jobba vidare.

Hur är stämningen i klubben nu med lite distans till det?

Det finns alltid forskning och vetenskap som visar hur man reagerar, och hos oss var det klassiska att luften gick ur men sedan så kom revanschlusten med och vi är på banan igen och det finns energi i föreningen.

Hur ser ekonomin ut, finns det pengar att satsa på lagbygget?

Med hockeyettans mått mätt så kan vi satsa absolut. Det bygger på våra fantastiska sponsorer och partners som gjort att vi fått ett frivilligt ackord och alla gick med på att skriva ner våra skulder så det ser inte alls lika krismässigt ut som det gjorde i februari-mars. Sportsligt är målet att ta oss tillbaka och vi har förutsättningarna ekonomiskt för att göra det.

Ni fick behålla Mats Lusth, Markus Hellgren och Niklas Johansson. Vad betyder det?

Det betyder jättemycket för oss, att dom visar att dom vill vara med på det här och tror på det. Vi la ganska mycket tid på den befintliga truppen till att börja med för att få något att bygga på, så det var jätteviktigt. Det är spelare och tränare som skulle kunna vara högre upp.

Men i stort sett fick ni starta om lagbygget väldigt sent. Hur ser du på det? Hinner ni? Finns det spelare på marknaden?

Marknaden har aldrig varit som den är nu, och det var vår strategi från början att vänta så här länge med att skaffa spelare. Vi hade inte ekonomi för att vara med från början utan tänkte vänta och se på de billigare spelare som fanns kvar även om vi spelat allsvenskt. Och i hockeyettan så finns det så pass många bra spelare kvar så vi kände vi skulle få bra spelare. Sedan har vi haft en bra dialog redan tidigare när vi varit i kontakt med spelare, men vi gjorde klart att vi inte ville skriva kontrakt förrän sent i juli-augusti, men vi har ändå haft en bra dialog och kan nu knyta till oss spelare. Så det var ett bra val av oss. Dom lag som tillsatt sina trupper hade säkert velat ha platser kvar i nuläget, då de ser hur tyska ligan agerar och en del andra ligor, så det finns en hel del ledigt.

Då det kanske till och med blev en fördel att börja lagbygget så sent?

Ja det skulle jag kunna säga.

Hur vill du att lagbygget ska se ut? Ungt/rutinerat, etablerat/lovande, allsvenska/ettan/superelit..?

Framför allt vill vi bygga ett skridskostarkt lag då vi tror att vi kommer få vara ett spelförande lag. Vi ska åka mycket skridskor och äga matcherna. Sedan är det också viktigt med rutin och även en del unga talanger och det tycker jag vi fått ihop väl. Men framför allt vill vi vara skridskostarka.

Du var inne på det förut att ni siktar mot allsvenskan, men är det också ert uttalade mål?

Vi ska tillbaka till allsvenskan! Vi blev degraderade av ekonomiska orsaker och inte sportsliga, så det ska ske direkt.

Hur ser ni på konkurrensen i ettan?

Den är hård, det är ingen serie man kan gå igenom bara för att man har en relativt bra spelarbudget, så det är inte självklart. Det finns många bra lag och spelare i den södra ettan, så det kommer bli tufft, en utmaning.

Är ni storebror?

Njae, storebror vet jag inte, men vi har har färsk allsvensk rutin och bygger på samma sätt som vi gjorde i allsvenskan även om några fler jobbar. Men vi har förmiddagsträningar och annat, vi ville inte så stora förändringar med tanke på att vi har en del allsvenska spelare som blir kvar.

När vill ni vara klara med truppbygget?

Vi tänker att till uppstarten den förste september och till dess vill vi ha en trupp som har tre forwardsplatser för juniorer, vi vill testa några och ha plats för att värva längre fram och så vill vi ha en juniorplats på backsidan, men allt annat ska vara klart.

Då är det det klassiska med åtta backar och fjorton forwards som, gäller, era juniorer inkluderade?

Ja precis!

Till sist: Hur ska det bli spela i hockeyettan?

Jag säger som alla andra att det ska bli skitkul och vi ser fram emot den här säsongen. Förhoppningsvis kanske vi kan ha lite publik på matcherna också, det vore roligt för vår publik att se laget. Jagtror på en rolig serie att följa.

Målvakter, backar och centrar är redan avklarade i Krister Holms listning av de främsta aktörerna i hockeyettan. Då blir det rätt naturligt att yttrar står näst på tur. Då det finns två positioner för dom att slåss om i en femma så utsåg han sina 15 favoriter denna gång. Och för att vår nye medarbetare Kristoffer Bennemyr ska få bekänna färg så kommer ni också få ta del av hans favoriter denna gång. Trevlig läsning!

15. Henrik Eriksson Borås HC

Eriksson har förvisso hunnit fylla 32 år men det tycks inte stoppa honom när det kommer till att leverera för sitt Borås. Nya tränaren Johan Hellström har en självklar ledare med näsa för mål här och Eriksson kan bli tungan på vågen för Borås i den tuffa söderserien i vinter. Gjorde förra säsongen 47 poäng på 36 matcher och säsongen innan i Hockeytvåan var produktionen 42 på 25 matcher.

14. Alexander Henriksson Skövde IK

Skövdes bästa spelare de senaste åren bör vara en självklarhet för en Skövdesupporter att skicka in på listan. Och om sanningen ska fram så var det här ett av de enklaste valen på listan. Henriksson har blommat ut till en riktig poängspruta och gjorde förra säsongen 34 poäng på 36 matcher och utsågs till Årets spelare i klubben av supportrarna. Hade anbud från så väl ligakonkurrenter som från Allsvenskan men valde att stanna kvar i moderklubben för att ta laget i sitt hjärta tillbaka till den absoluta toppen av Hockeyettan.

13. Victor Romfors IF Troja/Ljungby

Victor Romfors är en personlig favorit att se på en ishockeyrink. Romfors kan göra det oväntade och kan utmana vilken motståndarback som helst när han är på rätt humör. Poängproduktionen har inte alltid kommit upp i den nivå som finns inom honom men i rätt omgivning i Troja/Ljungby så kan det mycket väl bli mer än 29 poäng den kommande säsongen.

12. Martin Pärna Halmstad Hammers

Martin Pärna var en del av den fruktade kedjan Pärna-Borg-Berling säsongen 17/18. Då gjorde Pärna 49 poäng på 33 matcher. Säsongen efter blev dock ingen succé. Pärna hade svårt att hitta rätt i omgivningarna och provade på spel i både Vimmerby och Mariestad innan han vände tillbaka till Halmstad där poängen började trilla in på nytt. Förra säsongen höll han sig i Halmstad och visade att det är där han är som bäst. 39 poäng på 42 matcher och en starkt bidragande orsak till att Halmstad tog sig hela vägen till Hockeyettanfinalen.

11. Pelle Hedlund Grums IK

Grums poängkung Pelle Hedlund är fortfarande bara 23 år men har redan fått gott om ögon på sig från andra klubbar, under några timmar var han rent av klar för en seriekonkurrent under sommaren. Men till slut konstaterade alla parter att ett gällande kontrakt fanns och det kommer bli oerhört spännande att se hur det påverkar både Grums som Hedlund själv under säsongen. Förra säsongen fick Hedlund sitt riktiga genombrott i klubben och gjorde 34 poäng på lika många matcher för sin klubb. Han hann dessutom med en utlåning till så väl Karlskoga (sju matcher) och Karlskrona (sju matcher) under säsongen.

10. Anton Tano Bodens HF

Den lille snabbskrinnaren från Kiruna har under flera år varit en producerande spelare i alla klubbar han representerat. De senaste två har klubben hetat Teg och där har Tano levererat 80 poäng fördelat på 45 mål och 35 assist. Till kommande säsong har dock den snabbskrinnande forwarden lämnat Umeå för Boden och där kommer han med all säkerhet fortsätta ösa in poäng i vinter.

9. Adam Hirsch HC Dalen

Adam Hirsch har varit en flyttfågel sedan han lämnade juniorhockeyn och Brynäs organisation. Innan han lämnade hann han med tio SHL-matcher och gjorde 49 poäng på 45 juniormatcher. Därefter väntade Blekinge och Kallinge/Ronneby. Hirsch stod för 18 poäng under sin första säsong som senior men kände sig ändå inte nöjd. Flyttlasset gick till Södermanland och Nyköping där Hirsch var en av lagets absolut bästa spelare förra säsongen. 29 poäng på 40 matcher blev det. Nu har flyttlasset gått ännu en gång och nästa destination är HC Dalen i de småländska skogarna. Det kan vara ett bra steg för Hirsch där han kommer bli en ledande spelare och få mycket speltid.

8. Max Lalander Lindlövens IF

En annan personlig favorit tar sig in på listan över Hockeyettans bästa forwards. Lindlövens viktigaste spelare de senaste åren. Tyvärr tvingades han avbryta förra säsongen på grund av en elakartad huvudskada. Men nu är Lalander tack och lov på benen igen och kommer att inleda säsongen i Lindlöven för sjunde säsongen i rad, och går in på sin åttonde säsong i klubben. De tre senaste har han varit assisterande kapten och han kommer göra sitt yttersta för att ta sitt Lindlöven till Allettan även kommande säsong.

7. Petter Mäkitalo Piteå IF

En av Piteås bästa spelare förra säsongen var Petter Mäkitalo. Karriären inleddes i Skellefteå AIK och han hann med juniorlandskamper för både U16 och U17 landslaget innan han reste över pölen för att testa på livet i USA. Där blev det bara en säsong och när han kom hem till Sverige hamnade han i Piteå. Där har han levererat poäng i en stadig ström under tre av de senaste fyra säsongerna. Han har dessutom hunnit med en i Borlänge. Men förra säsongen var det Piteå som gällde på nytt och då blev det 33 poäng på 30 matcher från Mäkitalo. Nu siktar både han och Piteå på en bättre säsong och Mäkitalo har potential att stänka in över 40 poäng under en säsong om han får vara skadefri.

6. Ryker Leer Nybro Vikings

Kanadensaren Leer kom till ö-laget Visby förra säsongen och presenterade sig omgående. Han visade att han visste var målet fanns och gjorde 45 poäng på 47 matcher för Visby/Roma. Nu har han flyttat till fastlandet och ska den här vintern försöka göra avtryck i Liljas Arena. Något han med all säkerhet kommer att lyckas med. Leer är en typisk sniper som vet hur man gör för att avgöra matcher. I rätt omgivning kommer Leer producera en mängd poäng och se till att Nybro tar sig längre än förra säsongen.

5. Björn Jonasson Huddinge IK

När det pratas poängspelare i Hockeyettan är Björn Jonasson ett ständigt återkommande namn. Den lille snipern har näsa för mål och har under alla sina år i Hockeyettan levererat gott om poäng för sina klubbar. Totalt har Jonasson gjort 514 poäng på 468 matcher i division ett. Sedan säsongen 16/17 har Jonasson varit en av Huddinges bästa attraktioner och vissa matcher har han själv gjort entrépengen värd. Jonasson kommer även i år vara en ledande spelare i Huddinge och han har gott om tricks i sin repertoar för att lura motståndare och målvakter.

4. Eric Gustafsson Nybro Vikings

Att Eric Gustafsson skulle lämna Tranås för en seriekonkurrent var det nog ingen som räknade med. Men till den här säsongen har han gjort just det. Istället för den svart/vit/gula tröjan så blir det svart/rött och Nybro. Efter 410 matcher i Tranås tröja så har Gustafsson valt att testa vingarna i Nybro Vikings och han kommer med all säkerhet göra avtryck i Liljas Arena i vinter. Gustafsson har en bra blick för spelet och är skicklig på att hålla undan motståndare. Han är tuff att ta pucken ifrån och han kommer göra Nybro till ett bättre hockeylag i vinter.

3. Marcus Paulsson Mörrums GoIS

Lika självskriven på listan som flera andra spelare. Mörrums assisterande lagkapten klev in i laxarnas lag förra säsongen och stänkte in 40 pinnar på 28 matcher. Inte illa för en ”gubbe” på 36 år. Han avslutade säsongen två serier högre upp i SHL med Växjö Lakers. Där blev det 17 matcher och fem poäng. Paulsson har gott om erfarenhet och har bland annat över 400 SHL matcher, slutspel inräknat, plus knappt 200 matcher i Allsvenskan. Marcus Paulsson kommer att få dra ett tungt lass i Mörrum i vinter också men är det någon som kan göra det så är det Paulsson.

2. Victor Andersson Vallentuna IF

Att inte ha med Victor Andersson på den här listan vore naturligtvis tjänstefel. Han har under hela sin karriär sprutat in poäng i parti och minut och han kommer med all säkerhet göra det även i vinter för nya klubben Vallentuna. Förra säsongen spenderade Andersson i Huddinge och gjorde 49 poäng på 42 matcher. Han kommer vara viktig för att Vallentuna ska ta sig långt i vinter och får han vara hel och skadefri så kan det mycket väl bli han som skjuter Vallentuna till Allettan i vinter.

1. Markus Persson Borlänge HF

Hela Hockeyettans poängkung de senaste säsongerna är självskriven på en lista över de 15 vassaste yttrarna i ligan. Markus Persson har under de senaste två säsongerna i Borlänge stänkt dit 129 poäng på 78 matcher. Ett helt okej facit och Markus Persson bär sitt Borlänge under de tuffa matcherna.

Kristoffer Bennemyr

Boden hockey har varit på tapeten de senaste dagarna av flera orsaker och då inte bara sportsliga sådana. I måndags så bildade man ett aktiebolag för att kunna driva A-lagets satsningar mot hockeyallsvenskan mer effektivt och på lördag så är de en av deltagarna på Hockeyettans årsmöte, en för stunden av vissa väldigt ifrågasatt sådan. Boden har ju valt att inte skriva på Hockeyettans samarbetsavtal och är nu dragen inför skiljedomstol av sin egen ligaförening. Det finns med andra ord en del att prata om med Joakim Svensson, före detta ordförande i klubben, numera marknadsansvarig.

Om vi börjar med att prata om att ni bildat ett aktiebolag för tävlingsverksamheten, hur kom ni fram till det beslutet?

Vi har en utvecklingsplan som innehåller många delar men en del i den är att oavsett vår långsiktiga satsning på elitverksamhet för representationslaget skall, oavsett vad som händer, inte våra ungdomar kunna påverkas på annat sätt än genom positiva effekter om bolaget skulle gå bra. Den ekonomiska delen i vår plan är att när vi närmar oss 15 mkr i omsättning ska vi bilda ett separat bolag för den delen av verksamheten. På samma sätt som föreningarna i SHL och de flesta klubbar i Hockeyallsvenskan. Vi har gjort en analys och kommit fram till att fördelarna överväger nackdelarna. Vi köper varor och tjänster idag för stora belopp med full moms medan vi i huvudsak säljer entréer och livsmedel som har lägre moms. Vårt överslag på föregående säsong gav vid handen att vi skulle ha minskat våra kostnader med ca 1 mkr om vi varit ett bolag. Vi har valt att starta aktiebolag nu trots att vi inte riktig nått 15 mkr i omsättning ännu av främst tre olika anledningar. Det främsta motivet är att vi vill värna ungdomsverksamheten, för man vet aldrig med en offensiv satsning, det kan räcka med att vi sladdar i serien och några stora sponsorer hoppar av så kan det gå snabbt utför. Vilket vi nu har sett prov på under tiden med Covid-19. De andra motiven är som SAGTS ovan att vi kommer att minska kostnaderna på momsen samt att vi kommer att kunna göra affärer inom flera områden i vinstsyfte. Pengarna vi sparar in inledningsvis är planerade att gå till att utöka personalstyrkan samt att så snart möjligt börja träna på eftermiddagar.

Du ser inga nackdelar med att gå in i ett aktiebolag?

Taxor för träning i hallen är dyrare för företag än föreningar, det är dock i sammanhanget mindre summor. En annan sak är att vinst i ett företag innebär vinstskatt som inte finns i en förening.

På lördag är det dags för Hockeyettans årsmöte. Vad har du för förväntningar på det?

Det har jag inga större förväntningar på om jag ska vara ärlig. Vi har försökt förmedla hur vi bedriver vår verksamhet och vilka behov vi har till Hockeyettans ledning i flera år nu men inte fått något som helst gehör. Så att det skulle förändras till lördag under samma ledning är inte sannolikt. Vi fick årsmöteshandlingarna igår tisdag via posten i brev vid 15-tiden på eftermiddagen och det är typiskt Hockeyettan att inte följa sina egna stadgar och skicka ut handlingarna i tid. Nu när de skjutit fram årsmötet torde de kunnat skicka ut handlingarna i juni. Det är en massa sidor i inbundet pappersformat som inte går att distribuera utan handpåläggning till berörda så det finns inte någon rimlig eller reell möjlighet för våra ideella styrelsemedlemmar att sätta sig in i materialet på ett bra sätt.

Ni har ju en konflikt med Hockeyettan, vad grundar sig den i enligt dig?

Den grundar sig i att vi anser att avtalet som de vill att vi ska skriva på inskränker för mycket på våra möjligheter att sköta och utveckla vår förening som vi önskar.

Fast är ni inte svåra att samarbeta med bara, de andra klubbarna skriver ju under?!

Nej, verkligen inte, vi är för samarbete så länge tanken är att alla inblandade ska ha ut något av samarbete och att parterna är lyhörda för ingående parters behov. Vi har under årens lopp skickat många förslag på ändringar vi vill göra i avtalen, små ändringar anser vi men de tillåts inte. Vi har träffat Hockeyettans ledning i februari och då var vi överens om att skriva över sändningsrättigheterna om vi fick samma som övriga men när Hockeyettan skickade tillbaka avtalet efter mötet så skulle Boden få avdrag för skadestånd?? Vi har inte gjort något fel. Vi har valt att inte skriva under ett med oss icke förankrat affärsavtal vilket står varje organisation fritt att göra. Vi meddelade Hockeyettan att vi inte acceptera något skadestånd. I slutet på juni hade vi möte med Hockeyettans ledning tillsammans med ombud och då erbjöd vi igen att vi skriver över rättigheterna om vi får samma som alla andra men inget intresse för att komma överens fanns, vi uppfattade då att Hockeyettans ledning behöver någon att skylla ATG:s besvikelse över dem på. Vi blev övertygade när vi förstod att Visby tillåts göra ändringar i avtalet. Något som de hela tiden hävdat vara omöjligt för oss.

Fast krävde ni inte en hel del pengar också?

Nej, vi ville bara ha 1/46-del av intäkterna minus overheadkostnaderna. I senare skede i sommar har vi såklart sagt att vi vill ha betalt för våra advokatkostnader som helt orsakats av Hockeyettans ledning genom deras val att påkalla skiljenämnd över ett gammalt och utgånget avtal som de själva inte kan leverera enligt.

Fast ni bytte ju sändningsplattform också?!

Vi hade en dialog med Staylive om att vi gärna ville fortsätta sända via dom. Men StayLive svarade att de inte kunde låta oss sända vidare på Staylive eftersom Hockeyettans ledning inte tillät det. Vi bytte plattform efter upprepade mail till Hockeyettans ledning där vi klargjorde att om de inte betalar ut våra pengar för sändningar vi gjort/gör enligt gällande avtal så ser vi inte dem som en seriös organisation och kommer att byta plattform. Vi ser inte att vi kunde ha gjort på något annat sätt i den situationen. Dessutom hade ju Hockeyettan vid denna tidpunkt inte några egna sändningsrättigheter eftersom deras avtal med SIF hade löpt ut och de inte hade kommit överens med SIF.

Men har inte Hockeyettan sändningsrättigheterna egentligen, i så fall bryter ni ju mot dom?

Nej, sändningsrättigheterna har den som genomför verksamheten. Eftersom det är en förbundsserie krävs dessutom tillstånd från SIF. Vi har haft ett eget sändningstillstånd från SIF. Det fick vi långt före Hockeyettan lyckats komma i mål med SIF för egen del.

Så ni är inte giriga bara?

Nej, vi är inte giriga! Vi försöker sköta vår förening och vår verksamhet på bästa sätt för våra medlemmar. Vi behöver fungerande serier, vi behöver motståndare, vi kan absolut tänka oss att omfördela intäkter från webbsändningar mellan föreningarna men då behöver vi ha ett tydligt system eller ett regelverk för hur det ska gå till, ha möjlighet att påverka, ha insyn, veta hur pengarna fördelas samt hur det utvecklas från år till år. Det svar vi hitintills fått när vi ställt frågor runt detta är alltid det kommer att bli jättebra, ni kommer att tjäna stora pengar och när vi frågat igen efter de stora pengarna så har svaret varit att någon måste förlora för att det ska bli bra för många. Inte några bra svar tycker vi, ska bli bra eller att förlora betalar inte våra räkningar!

Nu är det hela draget inför skiljedomstol, när kommer besked därifrån?

Det vet jag faktiskt inte, Hockeyettan ska komma in med något i slutet av augusti hörde jag igår, men när det ska vara klart vet jag inte.

Du är inte orolig över att ni blir uteslutna ur föreningen Hockeyettan och inte får spela i hockeyettan? 

Nej, det är jag inte. Det känns inte som att det skulle gagna någon part och såvitt jag vet är vi kvalificerade och har erhållit licensen för spel i förbundsserien Hockeyettan säsongen 20/21.

Det är ungefär en och en halv månad kvar till seriepremiär i Hockeyettanserierna, men trots det så vet vi fortfarande inte hur det blir med eventuell publik på läktarna.

KM Hockey ringde upp ligachefen Mats ”Horndal” Johansson för att höra om de fått några besked från det mötet Svenska Ishockeyförbundet hade med Kultur- och demokratiminister samt minister med ansvar för idrottsfrågorna Amanda Lind.

– Vi har fått vara med i dialogen hela vägen men vi var inte med på mötet som Hockeyförbundet hade, sen har vi inte fått speciellt mycket information av vad som framkom på mötet, men det är klart att vi vill spela inför publik under säsongen, säger Mats ”Horndal” Johansson.

För många av klubbarna i Hockeyettan kommer det bli stora hål i plånboken om man inte får ta in publik på matcherna, det är det nog ingen som betvivlar. Men när ett besked kan komma i just den frågan är det bara Amanda Lind och regeringen som har vetskap om.

– Vi har fortfarande ett samarbete med ATG och Kanal 75 så alla klubbar kommer att webbsända sina matcher, berättar Mats ”Horndal” Johansson.

Hur stor är risken att klubbar kommer gå omkull om de inte får släppa in publik under säsongen?

– Det är klart att den risken finns, det handlar inte bara om biljetter utan att försäljning i diverse caféer och souvenirshopar under matcherna som klubbarna blir av med också, så det är klart att alla är beroende av publik på läktarna, säger Mats ”Horndal” Johansson.

Att det pågår en pandemi har givetvis inte undgått någon och Svenska Hockeyförbundet tillsammans med de olika ligorna har tagit fram ett protokoll med diverse punkter på som alla lag ska följa under säsongen, där både spelare, ledare och publik finns med. Det protokollet är överlämnat till både polis och regeringen i hopp om att publikrestriktionerna ska lättas.

– Det är en mängd olika punkter, men vi har inte satt något antal utan det kan bli en viss procent som lagen får släppa in, beroende på arenans kapacitet, berättar Mats ”Horndal” Johansson som ändå låter positiv när han pratar om det.

Vad händer om några lag får sjuka spelare under säsongen?

– Det är en fråga vi jobbar stenhårt med att hitta en lösning på, vad händer om spelare insjuknar på morgonen? Vill motståndarna spela om de vet att det finns sjukdomsfall i motståndarlaget? Vill domarna döma om de vet att det finns smitta i något av lagen? Det är en hel del vi har att jobba med, men jag är optimistisk och tror vi hittar lösningar om det skulle bli så, säger Mats ”Horndal” Johansson.

På lördag håller Hockeyettan sitt uppskjutna årsmöte och ligachefen räknar med att det blir ett lugnt årsmöte.

– Ja det har varit ”städat” alla andra år så det blir nog inga större diskussioner i år heller, säger Mats ”Horndal” Johansson.

Till den här säsongen har dessutom ett nytt slutspel röstats fram och det är ”Horndal” väldigt nöjd med.

– Ja det är jag, det känns som ett spännande upplägg med ett slutspelsträd och att vi som enda liga har kvar kvalserien. Sen får vi se om det blir en succé eller ett fiasko men jag tror mycket på det här upplägget, avslutar Mats ”Horndal” Johansson.