Varje säsong så fylls hockeyettantrupperna på med unga, hungriga spelare från J20-superelit. I år mer än någonsin kanske med tanke på att så många äldre lagt av och de utländska spelarna minskat. Men det är nog få av oss som har riktig koll på förstaårsseniorerna, iaf så bra att vi vet vad kan vi förvänta oss av dom. Och då många är säkert nyfikna på detta så bestämde jag mig för att försöka få svar på vad spelarna går för genom att ta kontakt med deras före detta tränare i superelitlagen.
Brynäs J20-lag hade en tränare vid namn Mats Bäcklin.
”Victor är en riktig arbetsmyra. Väldigt fin lagspelare som ALLTID spelar för laget. En fin karaktär och väldigt väl förberedd både på barmark och isträning. En jobbig spelare att spela emot, väldigt seriös. Är inte så där wow offensivt eller defensivt utan mer en riktig lagspelare. Han hade ett år kvar som junior men valde ändå spel med Strömsbro. Han har ingen riktig spetsegenskap, utan är istället väldigt allround, han kan till exempel spela framför mål i powerplay men också spela boxplay. I juniorhockeyn går allt väldigt fort, i ettan behöver man tänka mer och inte bara tuta och köra och det kan bli en omställning för Victor, men det är en spelare jag gillar väldigt mycket och jag ser stor potential i honom. Jag tror han kan komma långt och bli SHL-spelare i en fjärdelina om han själv vill.”
”Jag har inte haft Axel så mycket med tanke på att han förrförra skadade foten och blev bort och han hann inte heller göra så många matcher i vintras innan han fick operera knäet, men det är en spelskicklig back. Bra pass och spelsinne, sätter upp spelet bra, men väldigt skadebenägen. Inte så storväxt. Han skulle behöva bli lite starkare, han spelar inte så tufft, men klarar sig bra sin skicklighet.”
”Sebastian gjorde ett par a-lagsmatcher på slutet här. Är en typisk center som inte går så bra på kanten. Var lagkapten hos oss, är en bra ledare som tar tag i saker och ting och har varit en bra länk för mig ut i laget. Duktig tekare på J20-nivå. Täcker pucken väldigt bra och sätter upp spelet väldigt bra och ligger ofta rätt i banan. En smart center helt enkelt och hos oss spelade han både boxplay och powerplay. Det han behöver förbättra är explosiviteten och skottet, det är inte så bra. Jag tror att han på sikt har verktygen för att nå SHL, men han måste förbättra skridskoåkningen och skottet.”
Ifjol tog sig Skövde till Allettan och väl där visade man under ett par matcher att man var att räkna med. Men man landade tillslut som nästjumbo. Till den kommande säsongen ersätter man tränaren Johan Hellström med Fredrik Ljunggren. Ljunggren hade den gångna säsongen ett sabbatsår från hockey och dessförinnan gjorde han ett år hos ärkerivalen Mariestad. Men nu är Fredrik Ljunggren hemma i Skövde igen och frågan är om inte det var den bästa lösningen som sportchef Anders Lundström kunde hitta.
Placering föregående säsong
femma i grundserien, nia i allettan södra.
SPELARE KLARA
Målvakter
1. Hugo Fagerblom 2.
Backar
1. Axel Abrahamsson 2. Fredrik Dahné 3. Samuel Gustavsson – ny från Malung 4. William Johansson – ny från Västerås J20 5. Max Kardevall 6. Tom Olsson 7. Adam Thilander 8.
Forwards
1. Erik Dahné 2. Jesper Emanuelsson 3. Jesper Erlandsson 4. Oscar Forsmark 5. William Frödelius 6. Alexander Henriksson 7. Lukas Johansson 8. David Lundmark 9. Erik Möller 10. Martin Olsson – ny från HA74 11. Jonathan Ström 12. Henrik Thegel 13. Anton Weiler
Spelare som lämnat
Viktor Andersson, mv till Borås Anton Brandhammar, b till Forshaga Alexander Björklund, b till Borås Ludvig Dahlqvist, fw till Tibro Jonas Nyman, fw till Vimmerby
Spelare från föregående års trupp där status är oklar
Johan Bok, b Hampus Dahlqvist, b Rasmus Gustafsson, fw Johan Planeby ,fw Dennis Santesson, fw
Bästa värvning
Martin Olsson, fw från HA74
29-åringen kommer visserligen från Division 2. Men i Martin Olsson får man en rutinerad center som bland annat har två allsvenska säsonger med Oskarshamn och sju säsonger i Nybro Vikings på meritlistan. Den senaste säsongen spelade Olsson i HA74 där han gjorde 46 poäng på 37 matcher.
Tyngsta tapp
Jonas Nyman, fw till Vimmerby
I mitt tycke var centern Jonas Nyman en av den västra seriens absolut bästa centrar. Den 22-årige värmlänningen provar nu lyckan i Vimmerby HC i Hockeyettan södra. Nyman är en center som bidrar såväl i offensive som i defensiven. På två säsonger i Skövde IK blev det 63 poäng på 78 matcher.
Tre nyckelspelare
Adam Thilander, b
Adam Thilander är en av ettans bästa backar. Han lämnade Almtuna på grund av personliga skäl mitt under säsongen 18-19. Och sedan återkomsten till har den skicklige tvåvägsbacken gjort 47 poäng på 59 matcher. Skövdefansen får passa på att njuta av Thilanders spel för fortsätter han leverera så lär det inte dröja innan han lämnar för spel i en högre serie.
Alexander Henriksson, fw
Alexander har ett riktigt stort Skövdehjärta vilket han visar med sin oömma spelstil. Den senaste säsongen var dessutom 25-åringens poängbästa med 34 poäng på 36 matcher.
Henrik Thegel, fw
Henrik Thegel går in på sin sjätte säsong i Skövde. 30-åringen med Gävle Godtemplare som moderklubb återfinns alltid högt upp i poängligan. Den senaste säsongen gjorde veteranen 42 poäng på 39 matcher.
Kommentar om sillyn så här långt
Skövde har idag 1 målvakt, 7 backar och 13 forwards. På pluskontot återfinns center Martin Olsson från HA74 samt backarna Samuel Gustavsson från Malung och William Johansson som återvänder från Västerås J20. Martin Olsson är en intressant ersättare till Jonas Nyman som går till Vimmerby. William Johansson gjorde en bra säsong i Skövde innan han förra sommaren gick till Västerås J20-lag. I Västerås gjorde William 22 poäng på 40 matcher i J20 SuperElit, han hann dessutom med att göra två matcher i VIKs A-lag i Hockeyallsvenskan. I nuläget saknas en målvakt och en back och kanske en forward. Under den senaste veckan har det ryktats att Robin Wallin är aktuell för återkomst till Skövde. Wallin drogs den gångna säsongen med skador men hann med sju matcher i Kristianstad och två matcher i AIK. Sammanfattningsvis så känns Skövde absolut som en Allettankandidat.
Efter ett längre uppehåll så tar vi idag upp tråden igen där vi kollar lagen i den västra ettans silly. Grums är så gott som klara med sitt lagbygge, det saknas dock ännu en back och en center åtminstone innan man är helt nöjda. Med rätt pusselbitar in så talar mycket för att laget kommer att vara med och strida om en allettanplats också denna säsong, den tredje i rad i så fall.
Placering föregående säsong
Trea i grundserien, tia i allettan södra.
SPELARE KLARA
Målvakter
1. Elias Olofsson – Ny från Västerås J20
2. Martin Svedberg
Backar
1. Ludwig Danielsson
2. William Eriksson
3. Martin Nilsson
4. Emil Persson
5. Jerker Vestberg
6. Wilhelm Wassberg – Ny från Minot Manotauros
7. Jonathan Widén
8.
Forwards
1. Felix Brådtner, fw
2. Philip Gustafsson, fw
3. Pelle Hedlund, c/fw
4. Robin Johannesson, fw – Ny från Forshaga IF
5. Eric Karlsson,fw – Ny från Karlskrona HK J20
6. Filip Karlsson, c/fw
7. August Lundquist, fw
8. Axel Lundquist, fw
9. Viktor Magnusson, c
10. Johan Mörnsjö, c/fw – Ny från Nyköpings SK
11. Linus Nilsson, c/fw
12. Fredrik Thörner, fw/c – Ny från BIK Karlskoga J20
13.
Spelare som lämnat
Gustav Bågenvik, mv till Vimmerby HC
David Karlsson, b/c BIK Karlskoga J20
Noa Lindquist Muci, c till IF Troja-Ljungby
Simon Sjöberg, c/fw till IF Sundsvall Hockey
Axel Ivarsson, c/fw Hammarö HC
Jesper Norbäck, fw till Almtuna IS
Spelare från föregående års trupp där status är oklar
Jesper Appel, b
Joshua Berger, c/fw
Filip Norbäck, c
Bästa värvning
Johan Mörnsjö, fw från Nyköpings SK
En liten men otroligt speedig ytter som hade sitt stora genombrott på hockeyettannivå säsongen som gick. Kom tvåa i den interna poängligan i Nyköping med sina 48 poäng, men då ska man ha klart för sig att han endast gjorde 33 matcher då han missade över halva grundserien på grund av skada. Han hade alltså ett poängsnitt på hela 1,45, imponerande, och han fortsatte också att leverera i playoffspelet där han gjorde 4 poäng på 3 matcher. Trots att han lär ha haft ett antal lukrativa anbud från toppklubbar i ettan så väljer han ändå att vända hem till sin moderklubb och kommer där få en viktig roll att ersätta Jesper Norbäck.
Tyngsta tapp
Jesper Norbäck, fw till Almtuna IS
En poängspelare av rang som passar alldeles förträffligt tillsammans med Pelle Hedlund. Radarparet kunde såra vilket lag som helst och skar igenom motståndarförsvar som en varm kniv genom smör. Rapp och avig spelare som vann Grums poängliga säsongen som gick.
Tre nyckelspelare
Martin Svedberg, mv
Martin Svedberg var den som fick stå något fler matcher än till Vimmerby flyktade Gustav Bågenvik säsongen som gick, även om ansvaret var tämligen delat. Nu får Martin istället konkurrera med Elias Olofsson, som gångna säsongen stod i Köping, och jag tror att Martin fortsatt kommer att få mest ansvar. Det är en trygg och stabil målvakt som trots sina blott 22 år börjar få en hel del rutin och han gör sällan en dålig match.
Pelle Hedlund, c
Pelle var en av ettans allra bästa centrar säsongen som gick och det lockade naturligtvis större klubbar att törsta efter hans signatur. Mariestad lyckades också få den, men Grums kunde visa att han skrivit med dom först och Pelle fick bli kvar till alla Grumssupportrars lycka. Kan Pelle bara komma över den missade chansen att gå till ett topplag så kommer han bli grymt viktig för sitt lag. Förra säsongen bar han mer eller mindre laget på sina axlar då förstakedjan under hans ledning stod för närmare 40% av lagets gjorda poäng. Kommer fortsatt vara lagets enskilt viktigaste spelare, speciellt som man ännu inte plockat in en ersättare för andrecentern säsongen som gick, Noah Lindquist Muci.
Johan Mörnsjö, fw
Kommer med allra största sannolikhet att få ersätta Jesper Norbäck i den för Grums så otroligt viktiga förstafemman. Mycket kommer att hänga på att han hittar kemi med Pelle Hedlund och att han kan fortsätta spruta in poäng i samma takt som han gjorde säsongen som gick.
Kommentar om sillyn så här långt
För andra säsongen i rad så lyckades Grums med att ta sig till allettan, denna gång med rätt bra marginal. Mycket hängde på en tät defensiv och en producerande förstafemma, och även om Johan Mörnsjö kanske kan ersätta poängkungen Jesper Norbäck så kvarstår ett annat frågetecken i förstafemman då otroligt viktige och duktige backen Jesper Appel ännu inte skrivit på. Han har ett kontraktsförslag liggandes, men han har just blivit pappa och det är inte helt 100 att det blir en fortsättning i Grums. Skulle han lämna kan det bli väldigt jobbigt för Grums då han betyder mycket med sin spelskicklighet och rörlighet på backposition. Laget saknar också än så länge en bra ersättare till Noah Lindquist Muci som andrecenter, men här ryktas klubben rycka i Johan Erkgärds som egentligen har kontrakt med Munkfors men man hoppas ändå kunna lösa det på något sätt. Johan har gjort två säsongen i klubben som back tidigare, men är från början en center. Om Appel säger nej till kontraktsförslaget och Grums hittar en annan andracenter skulle Johan annars kunna ersätta honom. Målvaktstappet av Bågenvik har man täckt upp rätt bra och av de övriga tappen är det nog inga spelare som man kommer att sakna alltför mycket,. Samtidigt har det utöver möjligen Robin Johannesson inte heller tillförts så mycket spets.
Varje säsong så fylls hockeyettantrupperna på med unga, hungriga spelare från J20-superelit. I år mer än någonsin kanske med tanke på att så många äldre lagt av och de utländska spelarna minskat. Men det är nog få av oss som har riktig koll på förstaårsseniorerna, iaf så bra att vi vet vad kan vi förvänta oss av dom. Och då många är säkert nyfikna på detta så bestämde jag mig för att försöka få svar på vad spelarna går för genom att ta kontakt med deras före detta tränare i superelitlagen.
Superelitlaget som skickat flest spelare till hockeyettan är Eric Karlssons KHK.
Robin var vår bästa forward förra säsongen och är en ganska stor och riktigt vältränad och skicklig forward som har sin uppsida i det offensiva spelet. Har bra fart, stark och irrationell. Skulle behöva bli jämnare i sitt spel, han har väldigt stor potential men behöver bli jämnare. Jag tror han har alla möjligheter att gå så långt han vill, han har talangen och de fysiska förutsättningarna, men det kräver att han får en offensiv roll och en bra omgivning i Kalmar.
Gustav är en rörlig tvåvägsback med bra förstapass. Han behöver jobba på sin fysiska status, han tog stora steg förra året men behöver fortsätt lägga krutet där. Gustrav kan definitivt bli en bra back på hockeyettannivå. Han var vår bästa 00-back förra säsongen .
Arvid är en gammaldags center, smart som ligger rätt i banan. Han har fortsatt mycket att utveckla, och är fortfarande junior, men jag hoppas han kan slå sig in i laget. Det han främst behöver utveckla är det tekniska färdigheterna och farten.
Eric är en ganska liten och kvick forward med näsa för mål, han har farten som sin stora styrka. Det stora för Eric är att utveckla sitt taktiska spel och att han landar lite och får kontinuitet och inte byter klubb så mycket. Eric kan bli duktig och kan säkert stänka dit några påsar på hockeyettannivå, men behöver några år på sig.
Albin är en stor målvakt som hade en bra säsong hos oss med mycket matcher och en fin utveckling. Som huvudtränare har man inte så bra koll på detaljer för målvakter, men han vill mycket och det är hans bästa egenskap, men han behöver lägga stort krut på sin fysiska status.
Anton är en liten och spelsmart och lojal spelare, ligger ofta rätt i banan och tar ansvar. Hos oss hade han en mer defensiv roll och det tror jag Borås kommer att se honom som också. Anton behöver jobba på sin fysik för att konkurrera om en plats i ettan till att börja med, men då han har Borås som sin moderklubb kommer han säkert kriga på bra.
Rasmus är den spelare som tog flest steg förra säsongen, och var kanske den viktigaste spelaren i vårt lag. Otroligt ambitiös och driven, en tvåvägscenter som tar stort ansvar. Duktig i boxplay. Han gjorde en jätteresa hos oss och kommer fortsätta ta kliv. Rasmus kan ta sig uppåt i seriesystemet, men var lite sen i sin fysiska utveckling så han behöver fortsätta utveckla sin fysik, men han kan ta kliv uppåt med sin smartness.
Mackan är en lång rightarback som har spelet med pucken som sin stora styrka. Bra förstapass, bra på att få igenom skotten, han sköt nästan flest skott på mål av alla i laget. Behöver jobba på det fysiska och sin fart. Det som är hos mackan är att han behöver höja sin träningsflit, då kan han bli en bra hockeyettanback, men då behöver han lägga ner jobbet.
När jag i min intervjuserie av J20 superelits tränare gick igenom vart spelarna som lämnar superelitlagen hamnade, så reflekterade jag över vilken stor andel av spelarna som lämnar som verkar gå till just hockeyettan. Annars tror man nog till mans att de högre serierna suger upp de flesta av de duktigaste talangerna. Jag satte mig och gick igenom alla övergångar som gjorts så här långt och kom fram till att så här långt har inte en enda spelare som lämnar superelit gått till en annan SHL-klubb (en del får ju kontrakt med sin egen klubb på SHL- eller allsvensk nivå givetvis). Och det är endast 15 spelare som går från superelit till en allsvensk klubb. Nej, den stora majoriteten av spelarna går faktiskt till hockeyettan, så här långt är det hela 63 stycken som presenterats av hockeyettanklubbar. Sex stycken väljer att satsa på en serie längre ner medan 15 stycken söker sig utomlands. Några stycken (11) som lämnar en superelitklubb hittar en ny klubbadress i en annan superelitklubb. Här är hela tabellen!
Idag fastställdes spelordningen för Hockeyettan västra. I den första omgången hittar vi två matcher som sticker ut ur mängden. Den mest intressanta matchen i den första omgången är enligt mig mötet mellan Skövde och Nyköping. I den andra omgången så drabbar Mariestad samman med Grums, en match där sommarens stora snackis i Hockeyettan Pelle Hedlund är huvudrollsinnehavaren. I den tredje omgången är toppmatchen mötet mellan Borlänge och Forshaga, två lag som garanterat vill vara med i fajten om Allettanplasterna.
Varje säsong så fylls hockeyettantrupperna på med unga, hungriga spelare från J20-superelit. I år mer än någonsin kanske med tanke på att så många äldre lagt av och de utländska spelarna minskat. Men det är nog få av oss som har riktig koll på förstaårsseniorerna, iaf så bra att vi vet vad kan vi förvänta oss av dom. Och då många är säkert nyfikna på detta så bestämde jag mig för att försöka få svar på vad spelarna går för genom att ta kontakt med deras före detta tränare i superelitlagen.
Pär Hellenberg, tränade Västerås säsongen som gick.
Hugo kom från Karlskoga inför säsongen och är en riktig målgörare. Han är inte den bästa på skridskorna och inte den starkaste spelaren, men han har en otrolig förmåga att vara där det händer. Han har en otrolig näsa för målet och att allt vara på plats. Han är inte stor och stark, men tar sig ändå in på insida med smartness och djärvhet. Hoppas han kan fortsätta med det på seniornivå också när backarna blir större och smartare. Det han behöver utveckla är som de flesta som kommer från juniorhockeyn att de måste lära sig att minimera misstagen. Men fortsätter han utveckla målskyttet finns det potential också för spel högre upp, i allsvenskan.
Samuel tror jag passar bra i seniorhockeyn, han är en smart center som jag tycker utvecklades bra sista året, Ansvarsfull och stark på pucken. Ingen man kan förvänta sig en massa poäng av, men en riktigt bra tvåvägscenter som kan komma högre upp i seriesystemet då han jobbar på så bra defensivt. Med lite mer styrka och lite bättre skridskoåkning så kan han spela center i en tredje eller fjärdefemman i en allsvensk klubb.
Simon är en stor forward med bra fart och skott. Behöver tuffa till sig och vinna fler närkamper och utnyttja sin fysik, sitt skott och att gå rakare på mål. Han prövade på hockeyettan några matcher under säsongen så han är lite bekväm med det och är väldigt seriös och vill verkligen bli bättre. Jag tror han kan göra avtryck direkt faktiskt, han gjorde det första året i superelit, då gjorde han mål på allt, nu har han stått still lite sista säsongen, men det finns mycket i han.
Karl är tvilling med Simon. Framför allt en defensivt stark back som gjorde lite poäng på slutet. Styrkan är man-man-spelet, det får han bekänna färg med nu när motståndarna blir större, men jag hoppas han har styrkan för det. Han är rätt kvick på fötterna och kan även bära upp pucken bra. Jag tror Surahammar blir en mellanstation för tvillingarna som tar dom högre upp, till en allettanklubb eller så, det har dom båda kapacitet för. Dom är målmedvetna och vet vad dom vill, så jag hoppas få se dom ännu högre upp.
William kom inför säsongen från Skövde och gjorde en bra säsong med oss. En bra tvåvägsback, bra pass och rörlig på offensiv blå, men han har redan gjort en 100 matcher i hockeyettan och fick också göra några matcher i allsvenskan med oss under säsongen också. Blev bättre fysiskt under säsongen som gick, han tränade nog tuffare än han gjort tidigare, så hoppas Skövde får tillbaka en bättre spelare än den som lämnade. Jag tror att mycket för hans del handlar om att han måste bestämma sig för vad han vill, lägger han ner det som krävs för att bli bättre kan han spela i allsvenskan i framtiden.
Daniel spelade hos oss ett år, kom från Huddinge. Han är otroligt speedig, har en fantastisk skridskoåkning. Användbar i både powerplay och boxplay, och skapade otroligt mycket chanser, hoppas han gör fler poäng än han gjorde hos oss bara för han har en hög kapacitet med sin skridskoåkning och är bra tränad. Han kan bli viktig för Hammarby, hoppas han får en bra roll.
Är det någon av dessa du tror extra mycket på?
Samuel Ander tror jag kommer tillföra mycket för Surahammar och Hugo Bergström kommer göra mycket poäng.
Varje säsong så fylls hockeyettantrupperna på med unga, hungriga spelare från J20-superelit. I år mer än någonsin kanske med tanke på att så många äldre lagt av och de utländska spelarna minskat. Men det är nog få av oss som har riktig koll på förstaårsseniorerna, iaf så att vi vet vad kan vi förvänta oss av dom. Och då många är säkert nyfikna på detta bestämde jag mig för att försöka få svar på vad spelarna går för genom att ta kontakt med deras före detta tränare i superelitlagen.
Först ut är Anton Blomqvist, tränare för Malmö J20, som har tre adepter som gått till hockeyettan.
”Albin är en hårt jobbande forward och en duktig skridskoåkare. Väldigt laglojal och jobbar hårt, han har ett hyfsat skott som han kunde använda mer. I grund och botten är han en hårt jobbande spelare som man kan använda i boxplay framför allt, men han är rightare så det finns potential att spela powerplay också. Behöver jobba på kylan för att få det där sista lyftet i offensiven. Han gör mycket bra grejor över hela isen och då vill man också att han ska få mer betalt offensivt med sitt fina skott. På sikt kan han bli en bra allsvensk spelare och med sin skridskoåkning och hårda jobb samt genom att han läser spelet bra kan han kanske gnugga sig ännu högre upp. Sedan är han en bra ledare också, dedikerad och först in i gymmet och tränar bra och seriöst.”
”Det första jag tänker på är spelskickligheten och hans fina spelsinne. Han är en väldigt duktig offensiv framspelare och otroligt smart. En väldigt duktig center som tar den längre vägen via ettan, men han har en väldigt bra framtid framför sig med sitt grymma spelsinne som jag sett få spelare ha. Jag tror definitivt att han kan komma att spela i SHL, men då behöver han bli större och starkare. Men potentialen han besitter med spelsinnet samt att han är väldigt lätt att jobba med och snappar upp saker snabbt och dessutom är en bra kille gör att han har alla möjligheter att bli hur bra som helst. Han kommer att tillföra väldigt mycket redan första säsongen skulle jag tro. Utöver fysiken så skulle han också kunna jobba på skottet för att spela på högsta nivån.”
”Charlie är en spelskicklig back som både kan spela både offensivt och defensivt. Han spelar större än sin storlek och är väldigt spelskicklig och bra på att hitta passningar och lösningar på olika situationer. Rätt allround skulle jag säga, han beskriver säkert sig själv som offensiv men han har också bra egenskaper i egen zon, det är mer att han behöver göra det varje dag. Han har bra skridskoåkning och touch. Jag tycker han har hög potential och kan absolut nå SHL men måste bli bättre på att göra rätt varje dag. Det tror jag sitter mer i huvud än i händer och fötter, sedan behöver han bli lite starkare i kroppen. Han skulle också behöva få lite mer attack i sitt offensiva spel, han skapar mycket och borde hänga dit mer mål på alla chanser han skapar. Jag har sett honom på a-lagsträningar där han är riktigt, riktigt bra, så han kan bli väldigt bra om det slår väl ut.”
Som jag skrivit i ett tidigare inlägg så är det en tydlig trend att sportcheferna inte har lika mycket pengar att jobba med inför denna säsong. Det har bidragit till att många av de rutinerade spelarna valt att lägga skridskorna på hyllan men det har också gett en annan konsekvens: Att det blir betydligt färre utlänningar i ligan kommande säsong. Förra säsongen hade uppåt 70 spelare utländsk härkomst, i år är jag förvånad över om det ens blir 20.
Detta till trots så har det faktiskt så här långt anslutit fyra nya spelare med utländskt pass. Fyra spelare som aldrig tidigare beträtt en svensk rink och därmed är oskrivna kort. Spelare som både kan bli flipp eller flopp, som är lite extra svåra att veta var man har på grund utav att man inte känner till dom lika bra som spelare som lirat superelit eller kamperat i lägre/högre svenska serier. Jag tänkte försöka sia om vilka av dessa jag tror flippar, och vilka som floppar. Men låt oss först göra en återblick på några av förra säsongens invärvade utlänningar och se hur det gick för dom.
Några flippar
Om vi börjar med att kika på några av förra säsongens stora flippar så kan vi konstatera att Visby lyckades få väldigt bra utfall av sina värvningar. Teemu Huttu gjorde stor succé som förstacenter och hade den bra egenskapen att han levererade som allra bäst när det gällde som mest, i playoffspel, där han snittade över 2 poäng per match. Ryker Leer vid hans sida gjorde det också väldigt bra med en säsong med i stort sett en poäng per match, även i playoffspelet. På backplats är det inte heller dåligt att som Nikolas Koberstein noteras för mer än en halv poäng per match. Tre tydliga exempel på flippar med andra ord.
Ett annat exempel på lag som hade bra utdelning på sitt värvningsarbete av spelare från utlandet var Kiruna AIF, där såväl Cheyne Matheson som Kyle Brothers var ledande spelare i laget och starkt bidrog till att laget gick till sitt första playoffspel till allsvenskan sedan återstarten av klubben. Båda snittade över en poäng per match i seriespelet och måste anses vara flippar.
Vimmerby plockade in en transatlant under säsongen vid namn Kristoff Kontos som blev en redig flipp. Den tunge centern bidrog starkt till det lyft som Vimmerby fick när man som första fortsättningsserievinnare någonsin gick hela vägen till playoff 3 där man hade 1-0 i matcher mot Hudiksvall när matchandet avbröts. Så långt hade Kontos noterats för 33 poäng på sina 24 matcher varav 8 på de 6 playoffmatcherna.
Kalix Caleb Efting är ett sista exempel på en framgångsrik investering i utländsk arbetskraft. Den 24-årige Kanadicken vann backarnas poängliga i fortsättningsettan och hade ingen skuld till den mindre lyckade säsongen för det annars återkommande allettanlaget Kalix. Efting ryktas vara klar för Mörrum säsongen som kommer.
Några floppar
Men även om det finns ett antal spelare som lyckades acklimatisera sig till den svenska hockeyn på ett bra sätt, så var det också ett gäng som hade det betydligt svårare. Jag tänkte vi ska ge några exempel på det också.
Boden trodde sig säkert ha gjort en riktig kanonvärvning när man värvade in Henri Tamminen med mängder med meriter från båda finska Liiga och Mestis, han hade bland annat både silver och brons i SM-Liiga. En spelare som borde vara klart överkvalificerad för ettan kan man tycka. Men Henri såg mest grinig ut när han åkte och letade tacklingar överallt på banan, och blev snarare till en belastning än en tillgång för laget. Befinner man sig i utvisningsbåset 98 minuter är det svårt att bidra…
Att fina meriter inte behöver betyda leverans kunde man finna ännu ett exempel på när Kalmar slog på stora trumman och basunerade ut att man gjort en kanonvärvning i form av Kristjan Cepon. Kristjan hade meriter från det slovenska landslaget och hade fina stats från Österrikiska AlpsHl. Men när den väldige backen anslöt så hängde han inte alls med och redan efter 10 matcher bröts kontraktet.
Mörrum hade heller ingen lycka med sina invärvade finnar, Mika Koivisto och Janne Pälvä. Med bra säsonger i den finländska andraligan, Mestis, så hade man höga förväntningar på att de skulle kunna bidra till ett lyft för laget. Men efter blott 6 respektive 5 matcher där de tillsammans mäktat med blott två poäng så fick de foten. Floppar var ordet!
Jag skulle kunna fortsätta att lista framför allt fler floppar, men tanken var ju att jag också skulle kika på hur årets värvningar skulle kunna falla ut och då nöjer jag mig där. Detta år går det betydligt snabbare att lista då det blott är fyra stycken.
Hur ser det ut i år?
Kalix lyckades ju bra med värvningen av Caleb Efting och det verkar ha gett dom råg i ryggen för till denna säsong är de det enda laget med två utländska värvningar. Igår basunerade man ut att man värvat in en Lettländsk landslagsman med KHL-meriter i form av Deivids Sarkanis. Den 25-årige yttern känns som ett väldigt osäkert kort som kan bli både flipp eller flopp, men jag tror ändå lite mer på att det blir en flipp. Visserligen kan KHL-matcherna ha berott på att lettiska spelare kvoteras in i KHL-laget Riga och under landslagsturneringen var inga KHL-spelare med, men det kräver ändå en viss klass för att få chansen. Då tror jag risken för flopp är större för den andra Kalixvärvningen, Austin Crossley. Och då bara för att han drar på sig väldigt mycket utvisningar, 155 minuter i en amerikansk liga som tillåter betydligt tuffare spel än vad den svenska gör. Samtidigt är USHL den bästa amerikanska juniorligan och WHL är en toppjuniorliga i Kanada, så han har definitivt potential.
Kalmar har också hittat spelare på andra sidan pölen. Zach Remers snittade över en poäng per match säsongen som gick och det låter ju som fina papper, men så är NCAA III av betydligt lägre kvalitet än NCAA som är den högsta collegeligan. Jag tror att Zach kan noteras för sådär en halv poäng per match i den svenska hockeyettan, om det sedan är en flipp eller en flopp får ligga i betraktarens öga. Fast ställer du mig med kniven mot strupen så kallar jag det ändå en flopp, en utländsk värvning ska tillföra spets i laget, inte vara en i mängden.
Som jag skrev ovan så är NCAA en betydligt bättre liga än NCAA III och sista spelaren ut har meriter från just NCAA.Tegs värvning Zac Tierney har inte bara spelat där, han har dessutom blivit NCAA-mästare. Han har också fått spela matcher för kanadensiska U19 öst-landslaget, vilket är en fin merit. Jag tror han kommer att flippa. Inte genom att ösa in mål, men genom att spela ett stabilt och bra defensivt spel.
Hur många lag blir det i hockeyettan säsongen 21/22? Kan föreningen Hockeyettan bestämma vilka lag som deltar i serien hockeyettan? Vad händer om Karlskrona blir degraderade? Ja det är många heta frågor kring hockeyettan just nu, och den som är den som bäst kan svara på dom är ishockeyförbundets tävlingschef Olof Östblom.
Hur blir det med antalet lag i hockeyettan säsongen 21/22?
I dom preliminära bestämmelserna som ligger på hemsidan så ska det bli 40 lag i hockeyettan till säsongen 21/22, men det är preliminärt som läget är nu med anledning av Covid. Men utgångspunkten är att gå ner på lag och att det blir 40.
Vad är idén med minskningen?
Det har funnits en önskan från föreningen Hockeyettan att minska lagen för att öka den sportsliga kvalitén och konkurrensen. Vi har också genomfört en undersökning bland distrikten då de förordat en mindre minskning för att spetsa hockeyettan. Så både hockeyettan som organisation och distrikten förordar denna minskning och jag antar att de har pratat med klubbarna så det är väl förankrat.
I en artikel i gårdagens Hockeybladet så står det att lag som inte är med i föreningen hockeyettan inte får spela i hockeyettan, stämmer det?
Hockeyförbundet äger ansvaret för serierna och i tävlingsbestämmelserna paragraf 6:1 står det att alla lag ska vara med ska vara med i serieföreningen, men det har aldrig prövats. Ska det prövas så tas det först upp i tävlingsnämnden och sedan i förbundsstyrelsen, men det står att man ska vara med i serieföreningen.
En annan aktuell fråga är det här med att Karlskrona fått avslag på sin elitlicens, något som de överklagat. Hur går tankarna ifall det avslås och KHK ska spela i hockeyettan?
Jag vill börja med att slå fast att i dagsläget så är Karlskorna ett allsvenskt lag, så just nu är inget annat aktuellt än att de spelar i allsvenskan kommande säsong. Men vi måste tänka ett steg till och får de inte licens så kommer dom att beredas plats i södra ettan och då blir man 13 lag och då får man justera det på något sätt. Dessutom kommer det att saknas ett lag i östra ettan ifall Väsby tackar ja till att gå upp, det har dom flaggat för att de kommer att göra även om de inte har fått någon fråga om de vill, den kan de få först när det står klart att Karlskorna mister sin plats. Dels ska det alltså bort ett lag i södra och dels ska det in ett lag till i östra ettan. Men hur det ska lösas är något som tävlingsutskottet får ta, det är folk från förbundet, Hockeyettan och de fyra regionerna som deltar där.
Ett annat scenario som väl ingen önskar man som ändå kan bli aktuellt är att Karlskrona gfår i konkurs. Vad händer då?
Som du säger så är det ingen som hoppas på det och det finns heller inget beslut på hur man ska göra då, utan det är också en fråga för tävlingsutskottet om det blir aktuellt. Antingen kan man erbjuda ett lag plats i hockeyettan, och det kan bli till i vilken serie som helst, eller så får man spela med 11 lag i den östra ettan. Men det finns som sagt var inget beslut än, men det får vi ta upp om så blir fallet. Samtidigt sp är utgångspunkten är att det blir 4*10 lag i hockeyettan till säsongen 20/21 och då ska vi ändå spela bort 6 lag, så då får man fundera över nyttan av att flytta upp ett lag bara för en säsong, men det blir en fråga för tävlingsutskottet.
Till sist: Hittills så är ett preliminärt startdatum för hockeyettans satt till den 4/10, kan det bli ännu senare?
Ja allt är preliminärt när läget är som det är. Tillsammans med hockeyettan har vi tittat på en start den 4/10, men vi följer myndigheternas beslut och på vad som händer i omvärlden. Ambitionen nu är start den 4/10 men ändras situationen, det kan ju komma en andravåg till exempel, så kan det komma att ändras. Situationen vi har just nu är extremt speciell med stor osäkerhet, jag kan inte komma ihåg att idrotten någonsin levt med sådan osäkerhet, och i en sådan situation är det extra viktigt med samarbete och att lyssna på alla. Därför har Hockeyettan en plats i elitkommitén just nu för att stärka den demokratiska processen. Man måste ha en stor respekt för folkhälsan och då får ishockeyn komma i andra hand.
