Då har oddsen också kommit för att lagen i ettan ska gå till allsvenskan. Coolbet ser Västervik som favorit i hela ettan, men det är med knapp marginal ner till tvåan Väsby följt av Hudiksvall och Karlskrona. Notera att Väsby och Hudiksvall är väldigt tydliga favoriter i norr, medan det är betydligt öppnare i söder. Här är alla oddsen!
Västervik 3.25
Brödernas/Väsby 3.50
Hudiksvall 4.50
Karlskrona 5.50
Halmstad 15
Mariestad 15
Troja-Ljungby 15
Visby/Roma 18
Boden 18
Hanviken 18
Sundsvall 31
Dalen 31
Borås 31
Lindlöven 51
Tranås 51
Piteå 101
Forshaga 101
Huddinge 101
Vallentuna 151
Kiruna IF 201
Kalix 1001
Mörrum 1001
Alvesta 1001
Pantern 1501
Tyringe 1501
Borlänge 1501
Surahammar 1501
Enköping 1501
Grästorp 1501
Wings 1501
Mjölby 1501
Falun 1501
Clemensnäs 1501
Örnsköldsvik 3001
Sollentuna 3001
Nyköping 3001

Det finns kanske några som inte har Hockeynews plus och därför inte kan läsa innehållet i de genomgångar jag just nu gör där. Därför tänkte jag bjuda er på ett smakprov hur genomgångarna ser ut, för att själva kunna avgöra om det kan vara värt att skaffa tillgång till dem. Detta var mitt första inlägg som släpptes där, den om tian i den västra ettan, Borlänge!

10. Borlänge

Borlänge var under många år en toppklubb i ettan, och gick bland annat till kvalserien till allsvenskan såväl säsongen 15/16 som 17/18. Men minskade intäkter har gett åtstramningar i spelarbudgeten, och förra säsongen kom man femma i den norra vårettan.

Kuriosa: Borlänge HF som föreningen heter har inte alltid hetat så. Klubben bildades som IF Tunabro, innan man bytte namn till Borlänge HC, som blev HC Dobel, innan man -93 tog sitt nuvarande namn.

Målvakter – Betyg: 3-

Emil Ranehamn

Borlänge har endast en målvakt under kontrakt, men Emil är en rätt bra ettanmålvakt. Han är reaktionssnabb och följsam i spelet. Men att inte ha en backup drar givetvis ner betyget.

Backar – Betyg: 2+

Pontus Bergman
Emil Danerhag
Hugo Hedvall
Emil Hälldahl
Linus Lundberg
Hampus Malm
Isac Ollas Mattsson
Henning Rothsten
Johan Strömgren

Det är en trio backar som står ut i samlingen. Henning Rothsten är en stöttepelare från säsongen som gick, en av få starka kort som ändå blev kvar. Han är spelskicklig och lär få en hel del speltid i offensiva situationer, som powerplay. Isac Ollas Mattsson, Färjestadsbacken Adams lillebror, är en mer defensiv kugge som älskar att spela rejält. Till sist Linus Lundberg, som gjorde det bra i Borlänge innan han försvann till Huddinge inför förra säsongen. Också han är en spelskicklig herre. I övrigt är det mer utfyllnadsbackar, även om ungdomarna Felix Hälldahl och Hampus Malm ser rätt spännande ut.

Forwards – Betyg: 2+

John Blank
Olle Blank
Leon Cadei
Axel Eriksson, ny från Malmö J20
Sigge Grundlitz
Felix Hälldahl, ny från Vännäs
Viktor Johansson, ny från Kiruna
Joel Myrberg Andersson, ny från Nyköping
Victor Olsson
Tim Palmberg, ny från Vännäs
Marcus Runnkvist, ny från Kiruna
Viktor Sandell, ny från Metro Jets
Axel Stoltz
Casper Östberg

Det är svårt att hitta de där riktiga spetsspelarna i Borlänges forwardsuppsättning. Men det finns ändå en hel uppsjö helt ok ettanspelare, spelare som skulle kunna göra det bra även i ett topplag, fast då långt ner i hierarkin. Jag tänker till exempel på Casper Östberg, en riktig slitvarg men han besitter faktiskt också en hel skills. Trots att han endast är 21 år har han redan spelat a-lagshockey i sex säsonger, och han blir bara bättre och bättre. Han lär få en stor roll tillsammans med nyförvärvet Felix Hälldahl. Han kommer från tre (förhållandevis) poängstarka säsonger i bottenlaget Vännäs, och han är tilltänkt som en offensiv spets i laget. Speedkulan Sigge Grundlitz ska också bli spännande att se, Färjestadsjunioren gjorde en bra första seniorsäsong säsongen som gick, han kan bidra i båda riktningarna. Bröderna Blank, Joel Myrberg Andersson, Tim Palmberg och Markus Runnkvist är kanske inte heller några stjärnor, men de kommer verkligen till jobbet varje dag. Och sist men inte minst: Bryskt spelande Leon Cadei, en spelare som det gör riktigt ont att möta. 

Tränare – Betyg: 1

Liam Wallström

Liam har varit assisterande tränare till laget i två säsonger, men nu får han för första gången ansvar för ett seniorlag. 

Totalbetyg: 8+

Det är ett jämnt lag utan några riktiga spetsar, men inte heller några riktiga svagheter mer än att man har en orutinerad tränare. I de övriga ettanserierna hade man absolut undvikit sistaplatsen, men den västra ettan är riktigt jämn och tajt i år, och då räcker man inte riktigt till. 

Då är det dags att presentera oddsen för den sista ettanserien, den södra. Här är det en enorm skillnad mellan topp 4 och bott 4, sällan har jag sett ett sådant hopp i odds. Fyran ger blygsamma fem gånger pengarna, medan femman ger hela 251 gånger pengarna! Ska man tro Coolbet verkar med andra ord kampen om allettanplatserna redan vara avgjord. Favoriter av de åtta lagen är från allsvenskan degraderade Västervik.

Här är oddsen för alla åtta lag!
Västervik 2.25
Karlskrona 2.90
Halmstad 5
Troja-Ljungby 5
Mörrum 251
Alvesta 251
Pantern 501
Tyringe 501

Då har Coolbet också presenterat sina odds för den västra ettan. Att det är en rekordjämn serie verkar de hålla med om, men de kommer lite överraskande fram till att det är Lindlöven som får ses som favoriter inför seriestarten. Men det är knallhårt mellan tre lag: Lindlöven står i 3,75, Mariestad i 3,90 och Borås i 4 gånger pengarna. Här är samtliga odds för den västra ettan!

Lindlöven 3.75
Mariestad 3.90
Borås 4
Dalen 7.50
Forshaga 7.50
Tranås 7.50
Borlänge 151
Grästorp 151
Mjölby 151
Falun 151

Jag hade ingen möjlighet att följa DM i norr då det inte räckte med att ha svenskhockeytv, man var dessutom tvungen att ha ett extra abonnemang för att se matcherna. Men tack vare en välvillig sponsor så fick jag igår kväll tillgång till matcherna, och efter det så har jag sett fyra matcher från turneringen, två matcher vardera för de inblandade lagen, Kalix, Kiruna, Boden och Piteå. Och efter dessa 240 minuter ishockeytittande så kan jag konstatera: Det var rättvist att Boden tog hem distriktsmästerskapet!

jag tänker inte sätta mig och grotta ner i varje match och ge enskild spelarkritik, men här är i alla fall mina intryck av lagprestationerna under de fyra matcherna.

Kalix var det klart svagaste laget. Offensivt såg de helt ok ut, det var inte där akkilleshälen fanns, utan det var defensiven som såg minst sagt undermålig ut. Jag såg ingen struktur, jag såg ingen idé hur man ville spela försvarsspel. Gång på gång gick man bort sig i markeringsspelet och det kunde stå fria motståndare mitt framför mål långa stunder utan att någon Kalixspelare kom på tanken att det kanske är en nyttig yta att ha markering i. Vid flera tillfällen så stod man samlade när motståndarna kom igenom mittzonen, och ändå så kunde motståndarna rinna igenom som en varm kniv genom smör till fina lägen. Nej försvarsspelet måste skärpas, annars så kommer Kalix få det väldigt tufft i serien.

Kiruna var mer solida. De spelade välstrukturerat och tydligt i försvarsspelet, motståndarna behövde göra något bra för att komma till lägen. I deras fall var det kanske lite tyngd i offensiv del av banan som saknades. Mot Piteå hade de långa stunder (av första perioden tex) långa anfall, men det blev inte så mycket verkstad av det. Man hamnade för mycket på utsida, och hade förtvivlat svårt att skapa målchanser. Här krävs det mer desperation in på kassen och att också lägga in puckarna in i trafiken, annars så ser det mest bra ut, men hur bra är det om det inte skapas målchanser?

Matchen Piteå-Boden var minst en klass över de andra matcherna. Där upplevde jag att det spelades ”riktig” hockey, med hårda pass, rejäla åkningar, och med en tanke och spelidé i allt de gjorde. Piteå var en del i att det såg så ut, men de var (för dagen iaf) klart distanserade av Boden. Boden kändes rejälare i det mesta. Man vann fler närkamper, man hade bättre passningsspel, man kom samlat hela tiden och malde på så vis ner Piteå. Nu var det match tre på tre dagar, men Boden kändes mycket fräschare i skallarna, benen och kom mer rätt i alla situationer, det var som att det var Bodens första match, medan Piteå var betydligt mer slitet. Boden är att gratulera till en fin insats, för Piteå så får man slicka såren och kanske inse att det kan bli en lite jobbigare säsong än det varit de senaste två.

PS! Tyvärr kommer jag inte kunna uppdatera kmhockey.se på samma vis den närmaste tiden (ungefär 10 dagar). Detta då jag fått ett ärofyllt uppdrag åt sajten Hockeynews. Detta kommer prioriteras, så hoppas ni har lust att läsa mig på den sajten istället! Men finns det tid så blir det givetvis lite uppdatering även på kmhockey.se! DS.

Två nya matcher satta under luppen, och det var verkligen olika besked jag fick i de två. För medan Västervik verkar vara lite på g i och med dagens seger över Visby, så gjorde Tyresö/Hanviken en minst sagt medioker insats när man föll mot tvåanlaget Tumba.

Jag såg Visby i gårdagens möte med Tranås, och det var ett lite nytt Visby denna gång. Jag vet inte om det berodde på att de var trötta i skalle och ben, eller om det var sättet Västervik spelade på, men det var inte alls lika strukturerat spel från Visbys sida denna match. Mot Tranås så var det stängt centralt, och det bjöds inte på några spelvändningar och målchanserna var glesare mellan än städer i Norrlands inland. Mot Västervik så var det helt plötsligt öppna spjäll i båda riktningar stundtals, och spelet böljade fram och tillbaka med spelvändningar och målchanser i parti och minut. Västervik var inte sena att utnyttja ytorna som bjöds och tog också en tidig 2-0-ledning. Samtidigt så var inte Visby ofarliga de heller, det var inte bara Visby som bjöd på spelvändningar och lite givmilt försvarsspel, och därför var det rätt logiskt med 2-2 en bra bit in i andra perioden, där speciellt Elias Lindströms 2-2-mål var en riktig läckerbit, se här!

Det var ändå Västervik som kändes som det lite spetsigare laget offensivt, och med hjälp av lite powerplay och påpasslighet framför mål så vare det Västervik som till slut drog det längsta strået med 6-3. Detta var Västerviks klart bästa insats jag sett av dem i år, och då tänker jag framför allt offensivt. Defensivt och strukturellt finns det fortfarande att slipa på, men det ska det väl samtidigt göra så här på försäsongen. Visby var nog inte lika nöjda med sin insats, även om Andreas Thelander och denna gång fysiska Simon Eriksson stod för storstilade insatser. Simon var inblandad i det mesta som hände offensivt för Visbys del. I Västervik var det kedjan med Christian Axelsson-Erik Olhans Lind-Gustav Lindberg som var mest framåt.

***

Tyresö/Hanviken vann förra säsongen den östra ettan och har ett minst lika intressant lag i år. Men ska man döma efter dagens match mot gästande Tumba så är man långt ifrån någon allvarlig utmanare i år. För i två perioder så var man inte alls noggranna i någon del av spelet. Man släppte till ytor i egen zon på ett sätt jag aldrig sett dem göra och de var väldigt slarviga i passningsspelet. Tumba behövde inte ens vara särskilt bra för att ta ledningen med 2-4. Sedan skärpte hemmalaget till spelet i tredje, men mycket berodde nog också på att Tumba var minst sagt möra vid det laget. Ändå så räckte skärpningen bara till 4-4 efter full tid och Tumba kunde sedan vinna efter straffar. Detta var första matchen jag sett med Tyresö/Hanviken i år, och jag hoppas inte den var representativ för dem, för det finns väldigt mycket mer att kräva utav laget än de visade upp.

Omslagsfoto: Halland i fokus

Det bjöds på en hel del intressanta matcher igår, tyvärr hade jag bara tillgång till två av dem. Men jag kunde i alla fall se Vimmerby-Mariestad och Tranås-Visby, och idag tänkte jag ge mina intryck av dem, men också om två spektakulära och vassa värvningar.

Mariestad har varit upp och ner under försäsongen så här långt. En strålande första match där man mönstrade (så gott som) bästa laget följdes av två förlustmatcher där man valt att ställa över flera av de ledande spelarna. Men det såg ändå inte så bra ut som det borde ha gjort, något som jag också skrivit om i tidigare inlägg. Därför var det inte med speciellt höga förväntningar jag satte mig och såg Mariestads möte med Vimmerby igår. Ett Vimmerby som mosat allt motstånd denna försäsong och endast släppt ett enda mål på fyra möten mot hockeyettanmotstånd totalt (Västervik 4-1 och 3-0 samt Tranås 4-0 och 5-0). Men trots att Vimmerby för första gången denna försäsong mönstrade full trupp medan Mariestad saknade fyra forwards från topp 3-formationerna så var det Mariestad som van med 3-1 på bortaplan. Detta efter en minst sagt imponerande insats, där man åkte massor med skridskor, där man låg nära och tacklades när läge gav, och gav Vimmerby noll utrymme att få till något vettigt spel på. Visst hade Vimmerby sina minuter i anfallszonen med, framför allt deras kedja med Anton och Jakob Karlsson samt Eddie Levin är skickliga, men sett till vassa målchanser speglade 3-1 matchen rätt väl. Just aggressiviteten i spelet även i försvarszonen är nytt för Mariestad denna säsong, och igår såg det faktiskt riktigt bra ut. Detta var ett riktigt statement att man i sina bästa stunder ÄR ett riktigt bra lag, men då gäller det att man verkligen stämplar in och lägger ner samma hårda jobb med.

***

Tranås-Visby var en riktigt jämn historia, men kanske ändå att Visby hade förtjänat bonuspoängen sett över 60 minuter. Visby kändes lite tyngre, och vann fler närkamper, och man hade framför allt Andreas Thelander och Daniel Gunnarsson på backsidan, som hela tiden gjorde kloka beslut över hela isen. Tranås å sin sida var det lite rappare laget, man kunde vända och vrida lite mer i spelet. Men båda lagen spelade starkt defensivt, det bjöds inte på många farliga målchanser under matchen, visst hade Visby något stolpskott och Tranås ett ribbskott, men det var snarare undantaget som bekräftade regeln, det var trångt att ta sig in på de farliga ytorna. I Tranås var det fortsatt Axl Johansson som ändå var den som var det största orosmomentet, medan Karl Smedberg var Visbys mest svårfångade. Men lite trubbigt kändes det ändå. Därför var givetvis gårdagens stora Tranåsvärvning av finska före detta Liiga-spelaren och juniorlandslagsmannen Emil Oksanen givetvis en välkommen nyhet för alla Tranåsfans. Jag ska erkänna att jag har dålig koll på honom, men tittar man på statistiken från hans historia indikerar den att det kommer vara en riktig spetsvärvning på nivån. Han kan mycket väl vara tungan på vågen i matcher likt den igår. Men överlag så var det två lag som visade att de kommer att bli att räkna med i vinter, för så pass stabilt såg det ut.

***

När vi ändå pratar spetsvärvningar, eller är det en värvning egentligen? Ja hur det än är så blev det igår klart att Mörrum värvar/förlänger med trotjänaren Khalid Ibrahim. Jag förstod det som att han var klar för spel utomlands, men det sket sig tydligen, och nu blir det alltså en fortsättning i Mörrumströjan. Bättre värvning kunde inte Mörrum önska sig! Det är en klasspelare i ettan, som dessutom redan har ett stort hjärta för föreningen. Kan man dessutom få till en återkomst av Adam Ingvarsson som det ryktas om, så kanske man kan bli en joker i kampen om en allettanplats ändå.

***

I övrigt på värvningsfronten så är nu Forshagavärvningen jag avslöjade, Victor Kembel, officiell. Boden värvar Osku Kaivistoinen som ser rätt intressant ut, men kanske ingen spets.

Omslagsfoto: Sofie Alexandra Kitteröd

Boråssupportern Erik Hultin kom upp med ett kul grepp där han lanserade ett dream team för västra ettan. Reglerna var att man skulle ha minst en spelare från varje lag, men som mest fyra spelare från ett och samma lag. Det är absolut inte så enkel uppgift som det kanske låter, men då jag gillar en utmaning så bestämde jag mig för att ta mig an uppdraget att utse ett dream team med två målvakter, sju backar, fyra centrar och nio yttrar. Här är mitt lag!

Målvakter (2 st)

Tobias Sandberg, Mariestad – Under flera år en av ettans bästa målvakter.
Scott Hector, Tranås – Slog igenom stort under förra säsongen.

Backar (7st)

Christian Lindberg, Borås – Tvåvägsback som knappt sätter en skridsko fel.
Tobias Björklund, Forshaga – Magisk teknik och spelsinne.
Christoffer Rasch, Forshaga – Nyttig back med bra skridskoåkning.
Tobias Aronsson, Mariestad – En av ettans bästa tvåvägsbackar.
Gustaf Malmkvist, Tranås – Fick ett stort genombrott förra säsongen.
Rasmus Berntsson, Grästorp – En defensiv jätte, kommer betyda massor för Grästorp.
Henning Rothsten, Borlänge – Borlänges backgeneral.

Centrar (4 st)

Max Wennlund, Mariestad – Hemvändare med tunga meriter.
Oliver Arle Östergren, Lindlöven – Spelskicklig center som kan styra tempot på isen.
Pelle Hedlund, Forshaga – Playmaker och målskytt i ett.
Patrik Elfsberg, Falun – Pudelklok över hela isen.

Yttrar (9 st)

Jesper Lindén, Mariestad – En av ettans bästa spelare, har hela paketet.
Pontus Netterberg, Borås – Tunga meriter från klubbar högre upp.
Henrik Eriksson, Borås – En riktig räv som visar vad rutin kan betyda.
Isak Jonsson, Lindlöven – Ettans bästa doldis?
Axl Johansson, Tranås – Kan bli Tranås nya Markus Ruuskanen.
Nils Juntorp, Dalen – Speedig ytter som gärna smäller på.
Hugo Ek Koskela, Forshaga – God för över 40 poäng denna säsong. Avig!
Albin Storm, Borås – Kraftpaket som också har massa spel i sig, får bli ytter i tuff konkurrens.
William Strand, Mjölby – Visade verkligen framfötterna under första ettansäsongen.

Då har de första oddsen kommit in för vilka som kommer vinna den norra och den östra ettan. Det är Coolbet som har två rätt klara favoriter i de olika serierna. I den norra ettan så är det Hudiksvall som är den stora favoriten i deras ögon, medan Väsby får finna sig i att vara klara favoriter i östra. Här är alla odds!

Odds för den östra ettan

Brödernas/Väsby 1.55
Hanviken 3.25
Visby 5
Vallentuna 51
Huddinge 61
Surahammar 301
Enköping 301
Sollentuna 301
Wings 301
Nyköping 501

Odds för den norra ettan

Hudiksvall 1.40
Sundsvall 4
Boden 7
Piteå 21
Kiruna IF 51
Clemensnäs 51
Kalix 101
Örnsköldsvik 1001

Då kör vi också igång tabelltipset för den östra ettan. Enligt önskemål filmad, och även denna gång börjar vi nerifrån med det lag jag tror blir nia.