Jag har under de senaste dryga två veckorna gått igenom och rankat respektive serie lagdel för lagdel. Härnäst tänkte jag vi skulle summera den rankingen och se vilket lag som fått den lägsta rankingpoängen i respektive serie. Man skulle kunna säga att man matematiskt summerar placeringspoängen för att av det sedan få en slutplacering. Det är ett rätt trubbigt sätt att räkna ut hur starka lagen är, (det kan ju vara tätt mellan två placeringar på ett ställe och långt emellan placeringar på ett annat till exempel), men det ger ändå en indikation av hur styrkeförhållandena ser ut. Men oroa er inte, detta är bara en första genomgång, framöver kommer jag också ge er en mer noggrann genomgång då jag ger mitt definitiva tips på hur jag tror serien slutar. Men nu kör vi matematiska presentationen, och som tvåa ut kommer den östra ettan!
Visby
Målvakter: 1
Backar: 1
Forwards: 2
TOTALT: 4
Visby har satsat rejält inför denna säsong och framför allt deras backsida ser grym ut. Ser ut att gå en kamp med Väsby om seriesegern.
Visby satsar i väntan på att få en ny hall. Foto: Anna Engström, Mariestad
Väsby
Målvakter: 2
Backar: 2
Forwards: 1
TOTALT: 5
Väsby har lyckats få till en än starkare trupp denna säsong, men har fått en rejäl utmanare i Visby.
Väsby kommer kampas med Visby i den östra ettans topp. Foto: Mats Tjernström, Väsby
Tyresö/Hanviken
Målvakter: 3
Backar: 3
Forwards: 3
TOTALT: 9
Tyresö/Hanviken har ett intressant lagbygge på gång, men är ändå ett snäpp efter de två stora i serien.
Vallentuna
Målvakter: 5
Backar: 5
Forwards: 5
TOTALT: 15
Vallentuna har också de ett lite starkare lagbygge jämför med förra, men är ändå rätt långt efter Tyresö/Hanviken.
Huddinge
Målvakter: 6
Backar: 6
Forwards: 4
TOTALT: 16
Huddinge har inte de stora stjärnorna, men ändå ett homgent och bra lagbygge. Bör ta sig tämligen komfortabelt till allettan.
Enköping
Målvakter: 9
Backar: 4
Forwards: 6
TOTALT: 19
En rätt bra backsida och en helt ok forwardssida. Målvaktssidan ser dock ut att bli Enköpings akilleshäl. Men kanske kan lösa en allettanplats som en av de bästa utanför övre halvan i respektive serie?
Surahammar
Målvakter: 7
Backar: 7
Forwards: 7
TOTALT: 21
Surahammar har inte muskler för att utmana högre upp, men borde kunna undvika bottenplacering.
Wings
Målvakter: 4
Backar: 8
Forwards: 8
TOTALT: 24
Wings har tappat rätt mycket, men är fortfarande bra nog för att inte bli sist.
Nyköping
Målvakter: 8
Backar: 10
Forwards: 9
TOTALT: 27
Nyköping har skurit bort i princip hela spelarbudgeten och kommer få slåss med Sollentuna om att undvika sistaplatsen.
Sollentuna
Målvakter: 10
Backar: 9
Forwards: 10
TOTALT: 29
Sollentuna är nykomlingar och har värvat sparsamt med spets inför säsongen.
Jag har under de senaste dryga två veckorna gått igenom och rankat respektive serie lagdel för lagdel. Härnäst tänkte jag vi skulle summera den rankingen och se vilket lag som fått den lägsta rankingpoängen i respektive serie. Man skulle kunna säga att man matematiskt summerar placeringspoängen för att av det sedan få en slutplacering. Det är ett rätt trubbigt sätt att räkna ut hur starka lagen är, (det kan ju vara tätt mellan två placeringar på ett ställe och långt emellan placeringar på ett annat till exempel), men det ger ändå en indikation av hur styrkeförhållandena ser ut. Men oroa er inte, detta är bara en första genomgång, framöver kommer jag också ge er en mer noggrann genomgång då jag ger mitt definitiva tips på hur jag tror serien slutar. Men nu kör vi matematiska presentationen, och vi börjar med den norra ettan!
1. Hudiksvall
Målvakter: 1
Backar: 1
Forwards: 1
TOTALT: 3
Hudiksvall har starkast besättning i samtliga tre lagdelar. Trots stor omsättning och än så länge svagare lag så håller man ställningarna som norra ettans starkaste lag.
Hudiksvall blir att räkna med även i vinter! Foto: Oliver Åström, Kalix
2. Sundsvall
Målvakter: 2
Backar: 2
Forwards: 3
TOTALT: 7
Sundsvall har också tre riktigt starka lagdelar, men snäppet sämre än Hudiksvall. Dock klart starkare denna säsong jämfört med förra.
Det blir ett klart vässat Sundsvall säsongen som kommer, kanske man till och med kan utmana Hudiksvall? Foto: Oliver Åström, Kalix
3. Piteå
Målvakter: 3
Backar: 3
Forwards: 2
TOTALT: 8
Piteå får se sig passerade av Sundsvall, i mitt tycke är man klart försvagade.
Vad förmår Piteå utan skicklige Mikael Aaro vid rodret? Foto: Oliver Åström, Kalix
4. Boden
Målvakter: 6
Backar: 4
Forwards: 4
TOTALT: 14
Boden har skurit i kostnader rejält och har inte lika imponerande lagbygge så här långt. Men nog räcker det till en allettanplats.
Boden har dragit ner på spelarbudgeten men ser ändå ut att gå till allettan. Foto: Oliver Åström, Kalix
5. Kiruna
Målvakter: 7
Backar: 5
Forwards: 5
TOTALT: 17
Kiruna ser lite vassare ut denna säsong och har tagit in på ett par av lagen framför, men det räcker kanske inte hela vägen till en fjärde och säker allettanplats.
Det kommer bli en ordentlig kamp mellan Kiruna och Kalix i vinter! Foto: Oliver Åström, Kalix
6. Kalix
Målvakter: 5
Backar: 6
Forwards: 6
TOTALT: 17
Kalix har vässat truppen rejält, speciellt på forwardssidan. Kommer utmana om femteplatsen.
7. Clemensnäs
Målvakter: 4
Backar: 7
Forwards: 7
TOTALT: 18
Målvaktssidan är klart vässad hos Clemensnäs, men backsidan ser svag ut och forwardssidan är ungefär lika bra som förra.
Örnsköldsvik slipper riskera att ramla ur i vinter. Foto: Oliver Åström, Kalix
8. Örnsköldsvik
Målvakter: 8
Backar: 8
Forwards: 8
TOTALT 24
Örnsköldsvik gör ett kanonjobb med små resurser, men man får svårt att räcka till.
Nu har säsongen dragit igång och därmed är silly season i praktiken över. Det betyder att denna veckans lista blir den sista ”Veckans bästa värvningar”. Det kommer säkerligen droppa in någon övergång då och då även framöver, men inte tillräckligt många för att kunna ge en veckolista. Redan denna vecka blir listan kort, då det endast skett fem övergångar. Men ett par av dem är riktigt bra, så nu kör vi!
Med 223 SHL-matcher och 230 allsvenska matcher så är det både en meriterad och rutinerad ytter som ansluter till Borås. Netterberg har noterats för runt 20 poäng per säsong i allsvenskan och det brukar indikera att man når i alla fall det dubbla i ettan. Det är med andra ord en riktigt vass värvning, och där kommer Borås ha någon att ta rygg på i vinter.
Isak Renemark i sitt esse, tätt och fysiskt på motståndarforwardsen. Foto: Leif Svensson, Kristianstad
Isak är en stor och stark back som ursprungligen är främst en trygg defensiv klippa. Men visst finns det en del offensiv att få ur honom också. Har två allsvenska säsonger i ryggen och kommer få leda lagets defensiv i vinter.
Då Pantern inte har den där riktiga spetsen offensivt så kommer man behöva ha många som hjälper till att bidra framåt, och där kan mycket väl Simon Bondesson vara bidragande. Snittade en poäng per match i tvåan från sin centerposition, och kan han nå en halv poäng per match i ettan är det riktigt bra.
En trygg defensiv back som spelar enkelt och rejält. Det lär inte bli många poäng från Bergmans klubba, men defensivt tillför han rutin till nykomlingen.
Med ettans minsta spelaromsättning så hade Kirunas sportchef Mattias Älvero kanske inte mest hektiskt av alla sportchefer. Men man måste ändå credda honom, för av de blott fem nya spelare som tillkommit under sommaren, så är i alla fall tre att betrakta som klassnyförvärv. Men vad gör att Kiruna kan konkurrera säsong efter säsong, trots dyrast omkostnader i form av resor, hur gör man för att locka folk till norraste Norrland och hur ser han på årets lagbygge? Efter ett lite uppdelat telefonsamtal på grund av lite dålig mottagning så fick jag följande bild av Mattias.
Hur ser du på allt det som hänt i hockeyettan under sommaren med konkurs, nedflyttade lag och nej tack till erbjudna ettanplatser?
– Det är jättetråkigt för svensk hockey och visar att den inte mår bra. Det behöver göras något åt hela seriepyramiden, Samtidigt är det rätt att reglerna följs och att det blir konsekvenser. Jag tycker man ska tävla på samma villkor och luftslott ska inte tillåtas. Jag är stolt över att vi klarar kraven utan dispensår så här långt, trots att vi har de högsta kostnaderna.
Hur löser ni det?
– Det är enkelt, vi vet vilka kostnader vi har och budgeterar utifrån det och försöker ha kontroll på ekonomin. Konsekvenserna blir att vi måste ha många egna spelare, vilket i och för sig jag tycker är en bra konsekvens, men också att vi måste ta hand om spelare som kommer utifrån så att de trivs och vill bli kvar. Det är en nyckel för oss.
Har du något förslag för att lösa att lag inte har råd att spela i norra ettan?
– Det enda som jag kan se är ett reseutjämningssystem, men jag förstår att alla lag inte vill det. Men det är enda sättet som det ser ut just nu.
Vad förespråkar du, kvalseriesystem eller ett slutspelsträd som är på förslag?
– Vi har Inte varit med i någon kvalserie, men Piteå har haft det väldigt tufft, så jag kan tycka det är bättre med slutspelsträd. Då gäller alla matcher något med, är det sex lag i en kvalserie blir det avslaget när för vissa lag när de blir för långt efter den enda platsen det finns att slåss om. Så jag tycker det är bra med slutspelsträd, och som jag ser det så finns inget annat val än att spela norr och söder för sig, både ekonomiskt men också för att hinna ta sig till matcher i tid.
Då ska vi prata ditt lag, och ni har haft ovanligt låg omsättning, hur kommer det sig?
– Vi tycker att vi fick in några bra nyförvärv förra säsongen och har prioriterat att ha kvar dem, vi var nöjd med förra säsongens trupp så det har varit vår prio. Vi har bara fem nyförvärv, det är enligt strategin vi la.
Vilka har du prioriterat att ha kvar?
– På backsidan så klart Philip Kemi, han är pappan i laget. Sedan backen Eddie Ahlmark, en trygg defensiv back, de har spelat mycket ihop så de har jag lagt mycket krut på. Framåt är det Teemu Siironen som varit viktig att behålla, han hade jag inte bytt ut mot någon annan center i norra ettan.
Jacob Hansson Geidon är viktig för Kiruna. Foto: Oliver Åström, Kalix
Är det någon av de som lämnat som ni velat behålla?
– Vi har haft en stor generationsväxling av egna produkter som lämnat, killar födda runt -95, så William Palovaara hade jag gärna behållit. Men han ska flytta till Umeå för att plugga, det var synd för honom hade vi gärna velat behålla. Sedan det kanske var någon mer, men framför allt han.
Då ska vi gå igenom era fem nyförvärv, och vi börjar med enda backförvärvet, Sebastian Kauppila…
– Han känns bra att få in, han spelade med oss för två säsonger sedan och hörde av sig själv till oss och frågade om han fick komma. Han trivdes bra och ville komma till en klubb där han trivdes. Han är en defensiv back som offrar sig för laget och som älskar att vinna, precis vad vi ville ha, så han kom som en skänk från ovan.
Henrik Marsk…
– Han har spelat med oss också en alletta för 2-3 år sedan. En stor, stark, och rejäl spelare med hår på bröstet, precis vad vi behövde. Han har bra erfarenhet från den danska högstaligan där han spelade final ifjol. Han kommer inte vinna poängligan, men bidra över 60 meter.
Johannes Mäki…
– Det är en Kirunakille som varit Luleås juniorverksamhet men kommer tillbaka nu. Det är en jätteseriös kille, jag hade honom som J20-tränare när han var 15 år. då jag tog upp honom och spelade några matcher. Bland annat när vi hade derby mot Kiruna AIF:s juniorer med 7-800 på läktaren. Det är en stor talang som fått utveckla sitt defensiva spel i Luleå, en bra center som jag tror och hoppas mycket på. En tvåvägscenter, som ung var han offensivt skicklig, men han har fått spela i en mer defensiv roll i Luleå boxplay och så där, så han har inte gjort mycket poäng, men har utvecklat den defensiva delen. Han kan spela i alla roller på isen, både när vi ska göra mål och när vi ska försvara ledningar, en klassisk centertyp.
Då avslutar vi med ett par riktiga spetsvärvningar, Matej Galbavy…
– Han har erfarenhet, han har varit runt lite överallt och har bra statistik poängmässigt överallt han varit. En målskytt som ska vara en toppspelare hos oss. Vi försökte få honom redan ifjol, men nu lyckades vi, det är vi glada över.
Till sist då, Miro Lehtimäki…
– Det är våran tränare (Nico Surenkin) som scoutat honom, själv hade jag inte superkoll på honom, men det är en stor och stark spelare med bra skott. Han var vår bästa spelare mot Piteå, hoppas han kan smälla in rätt många mål.
Visst känns det som att ni fått till ett starkare lag?
– Ja jag tycker vi är snäppet vassare, sedan har vi många unga egna killar som måste ta klivet med.
Är ni färdigbyggda?
Ja för tillfället i alla fall.
Vad har ni för målsättning i år?
– Det är allettan så klart, sedan blickar man framåt så vill vi bli bättre än förra året när vi blev nia, nu vill vi nå slutspel.
Det kan bli tuffare att nå allettan i år i och med att det endast är fyra lag som automatiskt går till allettan från norra, hur ser du på det?
– Det kanske var enda lösningen, jag har inte tänkt på det faktiskt, men det blir stentufft att ta sig till allettan. Jag tror att Hudiksvall och Sundsvall kommer topp två och att det sedan blir väldigt jämnt mellan lag 3-7.
Två av lagen som kommer slåss om allettanplatsen är Kiruna och Kalix om man får tro Mattias. Foto: Oliver Åström, Kalix
Då blir jag ju nyfiken på vilka du tror kommer 3-7?
– Utan ordning så Piteå, Boden, Clemensnäs, Kalix och Kiruna. Örnsköldsvik gör det bra med extremt små resurser, men de går inte till allettan även om jag är imponerad över deras verksamhet.
Om du tippar ett norrlag och ett söderlag i final, vilka tror du möts?
– Från norra blir det Hudiksvall eller Brödernas, så jag säger Brödernas. Från söder känns Västervik med deras satsning att de borde de kunna vara där.
Jag har kunnat läsa både här och där om folk som tycker träningsmatcher är tråkiga. För mig är det fullkomligt obegripligt, träningsmatcher är en både spännande och intressant del av en säsong som jag aldrig skulle få för mig att missa!
Varje säsong så dyker det upp röster som menar att träningsmatcher är meningslösa. Varje gång så ställer jag mig då frågan: Vad är det för supportrar?! För jag brinner för mitt Mariestad, för mig är Mariestad min bebis. Och ens bebis följer man inte bara sådär när lusten faller på, utan den följer man genom hela livet, över hela säsongen.
För mig är träningsmatcherna som den första tiden med ens nyfödda. Man ser den knappt klara av en vändning, man ser den försöka gå men misslyckas, innan den till slut tar sina första stapplande steg. Ju längre tiden går, så blir gången säkrare, den börjar hoppa, springa och när den börjar bli vuxen så kan man sitta och vara stolt över hur långt ens ”lilla” kommit.
Träningsmatcherna är min hockeybebis första famlande steg. Det kanske inte ser så vackert ut alla gånger, men det är absolut inget jag vill missa. Jag vill se min bebis lära sig gå, att springa och att utvecklas till något att vara stolt över. Jag skulle aldrig för mitt liv kunna tänka mig att missa när ens bebis personligheter utvecklas, när den får sina styrkor och svagheter, när den växer och blir ”stor”. Att se laget falla och resa sig igen, att känna den glädje och stolthet man har över sitt barn, sitt hockeylag. Jag tycker ärligt talat synd om dem som inte får känna den kärleken, som frivilligt väljer att strunta i att se ens bebis, laget i ens hjärta, ta de där första darriga stegen på en fantastisk resa.
Då går min ranking av lagets olika lagdelar i i mål! Sist ut är min ranking av den södra ettans forwardssidor, där det är rätt stor spridning mellan den starkaste och den svagaste. Men visst finns det några riktigt starka, och skillnaden mellan tvåan och fyran är hårfin!
Gustav Lindberg är ett av många spetsnyförvärv i Västervik. Foto: Sofie Alexandra Kitteröd
Västervik har i konkurrens med Väsby ettans allra starkaste centersida med George Diaco, Tatu Kokkola, Anton Johansson, Eric Olhans Lind och Helmer Styf. Det är riktigt två riktigt starka offensiva centrar i Diaco och Kokkola, en stark tvåvägscenter i Anton Johansson och två lovande unga centrar i Olhans Lind och Styf. Där har man en urstark centrallinje. Yttersidan är inte mycket sämre den, med offensivt starka kort i Emil Öhrvall, Gustav Lindberg, Calwyn Watson och Christian Axelsson. Det ger två starka offensiva kedjor. Rollspelare saknas inte heller, Robin Höglund är en riktigt attitydspelare som älskar att smälla på, och Oskar Stål är lite samma spelartyp men saknar inte heller skills.
Viktor Bernhardtz, nyförvärv som vet att göra poäng. Foto: Halland i fokus
Karlskrona har gjort en ordentlig ombyggnad av sin forwardsuppställning. Bara sex spelare är kvar, men det är viktiga sådana. Det handlar dels om rutinerade trion och spetsarna Alexander Bergström, Filip Cruseman och Victor Crus Rydberg, dels om breddspelarna Alexander Heiver, Sebastian Sundlöv och Oscar Hagman. Man skulle i princip kunna säga att man där har en stark förstakedja och en stark fjärdekedja med spelare som är kvar. För att fylla på så har man värvat sju spelare, och det är tydligt vad man jagat för egenskaper: Fart samt starka målskyttar. Axel Björnkvist, Nils Bolin, Lukas Sjöblom och Viktor Bernhardtz är alla spelare vi sett i ettan tidigare och som passar väl in på den beskrivningen. Spetsvärvningen Robin Carlsson Tillström lär också göra en hel del poäng, precis som David Karlström, medan Liam Engström är en liten joker.
Visserligen har man blivit av med ett par poängstarka pjäser i Victor Bernhardtz och Lukas Sjöblom, men i övrigt har Halmstad fått behålla hela sin starka stomme. Robin Dahse är en komplett forward och han brukar ha skicklige attitydspelare Victor Gagic vid sin sida i förstakedjan. Kvar finns också poängstarke yttern, skridskostarke Albin Blomberg, och viktiga breddspelare som William Berg, Alexander Klarin med flera. Till denna starka grund har man sedan fått tillbaka två skickliga ess i Carl Westberg och Melker Iversen som kommer tillföra både spets och hårt arbete. Dessutom har man några riktigt spännande talanger i Jakub Kanka, Alexander Artursson och Otto Stahre. Spelare som Halmstad brukar kunna förädla. Det gör att Halmstad sitter på en bredd och en spets som de tidigare inte haft.
Får Joel Wahlgren det att lossna i vinter? Foto: Oliver Åström, Kalix
Troja har ökat på sin spelarbudget en del, vilket märks när man synar forwardssidan. Hela åtta nyförvärv är gjorda och det är några riktigt fina nyförvärv. Filip Lennström var en riktigt framstående pjäs i det Kristianstad som sånär gick upp i allsvenskan, hans fart kommer bli nyttig för att få lite snabbare omställningar. Men det finns fler nyförvärv med speed i Troja, som Isak Salqvist som gjorde 11 poäng i allsvenskan med Västervik säsongen som gick, det kan säkert bli uppåt 30 i vinter. Tvillingarna Joel och Max Wahlgren har också speed, men även attityd. Kan de steppa upp med poängproduktionen i vinter efter en svag säsong i Boden? Carl-Henrik Edvardsson kanske inte gör så väldigt mycket poäng, men fart har han sannerligen och blir en nyttig tvåvägsspelare. Jonathan Andersen blir en lite joker för mig, då jag har dålig koll på honom. Då har jag bättre koll på Oscar Nordin och Jonathan Wikström, de visade upp sig från sin bästa sida i vintras och kommer säkert snitta runt en poäng per match.
Mörrum har byggt i stort sett helt nytt inför denna säsong, endast tre spelare är kvar. Det handlar dels om Mattias Kemppi och Samuel Wälimaa, som nästan får bettaktas som trotjänare, dels om unge talangen och egna produkten Vilmer Stahmann, som kommer från en kanonsäsong. Dessa tre kommer också vara de kanske viktigaste spelarna i Mörrum kommande säsong. Men visst har man också gjort några intressanta värvningar. Noah Lindqvist Muci är en skicklig tvåvägscenter som kan spela i alla spelformer. Viktor Fridolfsson hade en kanonhöst i Linden, men lyckades inte alls under våren, kan han komma tillbaka till höstformen så kan det bli en hel del mål från hans klubba. Elias Andersson gjorde det också bra i Skövde fram till han skadade sig, där finns också bra potential.
Alvestas framgång säsongen som gick har kostat dem mång av deras främsta spelare, av deras sju främsta i interna poängligan så har sex lämnat. Ersättarna är till stora delar oprövade på nivån, det är bara Robin Nilsson och Joakim Nilsson som har spelat ettanhockey tidigare. Ingen av dem båda lär kunna ersätta tunga tapp som Victor Lindman och Otto Henell. Det gör att Alvesta ser klart försvagade ut, och mycket ansvar lär ligga på Hampus Andréens axlar, även om en skadefri Albin Bardh också kommer kunna hjälpa till. Rutinerade Hampus Henriksson och de två nämnda nyförvärven Eriksson (som gjort rätt bra med poäng ändå under sina år i Kiruna) och Nilsson måste också hjälpa till. Men det ser både tunt och trubbigt ut.
Ludvig Jansson återförenas med sina forna kedjekamrater i vinter. Foto: Halland i fokus
En kedja, det är vad jag får ihop som offensivt hot, i övrigt blir det prat om rollspelare som får sikta på att spela 0-0. Kedjan som ska vinna matcherna åt laget är givetvis den återförenade trion med Jesper Ahlgren, Ludvig Jansson och Heikki Harju. Den trion har levererat riktigt bra tidigare och kommer säkert få spela tillsammans igen.
Nykomlingen Pantern har blivit av med två riktigt tunga namn, rutinerade Viktor Holmkvist och Tom Mäkitalo. Det är rätt mycket erfarenhet av spea på ettannivå man blir av med som man absolut hade haft nytta av. Samtidigt får man in en hel massa rutin när Daniel Andersson plockas in, där har man fått en riktigt ledartyp som är nyttig över hela isen, även om han kanske inte är den poängspelare han var för några år sedan. Isac Göransson och Isak Ivehed tillför också ettanrutin, om än inte i samma mängd. Men vem ska göra poängen? Brian Liechti kommer få dra ett väldigt tungt lass, sedan hoppas man givetvis på att Malmölånet Freddie Larsson ska kunna bidra. Simon Bondesson snittade en poäng per match i tvåan, kanske han kan göra hälften i ettan.
Jag missade tyvärr att se gårdagens träningsmatcher då mitt Mariestad hade sin officiella ispremiär och jag var där som konferencier. Men jag är inte sämre än att jag kan försöka gottgöra det, så inatt och så här långt idag har jag sett ifatt fyra av matcherna. Det handlar om Kalmar-Karlskrona, Boden-Luleå, Almtuna-Hudiksvall och Kiruna-Piteå som jag nu tänkte försöka ge lite korta intryck ifrån.
Kalmar-Karlskrona var den mest välspelade av de fyra matcherna. Jag såg två lag som bjöd på en fartfylld och underhållande hockey, där faktiskt Karlskrona överraskningsvann, även om jag faktiskt skrivit med en KHK:are om att det var klart spelbart odds (över 6 gånger pengarna) på en Karlskronaseger. Jag imponerades faktiskt av Karlskrona. De spelade med bra precision i passningsspelet, vilket gav dem möjlighet att utnyttja att man har ett klart skridskostarkare lag i år. Det tog inte lång stund från det man erövrade pucken i försvarszonen till man kom i flygande anfall in i anfallszonen. Axel Björnkvist vara bara en av flera som visade framfötterna med intensiv skridskoåkning och hårt jobb. I två perioder så höll man jämna steg med Kalmar, men man orkade kanske inte riktigt i den tredje, där Kalmar tog över rejält. Då klev Carl Malmkvist fram och storspelade och räddade på så vis 2-1-segern för gästande Karlskrona, och därmed en kanonstart på säsongen. Kan man fortsätta med samma fartfyllda spel även mot lag som inte bjuder upp på samma sätt som Kalmar (som ju är ett höghastighetslag) så bådar det gott för laget.
***
Boden hade inte mycket att sätta emot Luleå i DM-finalen i norr. Delvis ursäktade givetvis av att man kom till spel med bara sju ordinarie forwards, men Luleåsegern med 8-1 var klart i underkant. Det var stundtals kattens lek med råttan, och hade inte målvakterna Anton Hjalmarsson (framför allt) och Felix Stenmark gjort finfina insatser i målet så hade siffrorna runnit iväg på allvar. Utöver målvaktsinsatserna så var ljusåunkten i Boden att kedjan med Nisson-Thomasson-Tamminen ändå lyckades lyfta upp spelet stundtals, och att nye backen Vigor Andersson ändå visade prov på rejält backspel. Samtidigt ska man ha klart för sig att Luleå var riktigt, riktigt bra, de snurrade friskt i anfallszonen med det överlägset bästa passningsspelet jag sett i matcher så här långt denna säsong. En sista positiv sak: Riktigt bra tryck på läktarplats där det var två klackar som tävlade om det!
***
Almtuna-Hudiksvall slutade med en 8-3-seger, innan jag såg matchen så tyckte jag det var överraskande stora siffror och ifrågasatte Hudiksvall lite. Men efter att jag sett matchen så tycker jag ingen skugga ska falla på Hudiksvall. De stod upp riktigt väl, speciellt i den första och tredje perioden, och då spelade man helt jämnt. Dilemmat var bara att Almtuna var effektivare när lägena dök upp. Annars hade nog nästan Hudiksvall bättre passningsspel, men de spelade lite rejälare när lägena dök upp, och Edvin Olofsson i Almtunakassen överglänste Hudiksvalls dito William Larsson med marginal. Bäst i Hudiksvall var Anders Limpar Lantz samt kedjan med Adam Byström Johansson, Henrik Olsén och Karl Umegård. Offensivt stod man för en bra insats, defensiven var kanske lite för ihålig, men det är tidigt på säsongen med.
***
Till sist kampen mellan Kiruna-Piteå. Den var svår att ge en definitiv bild av, då sändningen segade så det såg ut som om spelarna åkte i tuggummi. Men det såg i alla fall ut att vara en tafflig match med massor med felpass, vilket gav lågt tempo och få riktigt bra, ordnade anfall. Det var en rätt jämn tillställning där lagen turades om att ha initiativet. Jacob Hansson Geidon och Matej Galbavy var väl de som stack ut mest positivt för Kirunas del, medan det var lite svårare att hitta något riktigt utropstecken i Piteå.
Det var banne mig ingen enkel sak att göra denna ranking! För det är klart vässade forwardssidor på många håll, och alla lag i den västra ettan ser faktiskt riktigt intressanta ut i offensiv del av banan. Det gjorde att jag flyttade lag fram och tillbaka i min ranking många gånger innan jag till slut tänkte att, nej nu får det bli så här, annars blir jag aldrig klar! Men här är i alla fall det jag kom fram till!
Jesper Lindén är ensam kvar av förra säsongens bästa kedja i ettan. Foto: Sofie Alexandra Kitteröd
Det har skett en rejäl makeover av Mariestads anfallsuppsättning under silly season. Tre tunga tapp till allsvenskan i form av Ludwig Wistén, Oscar Tellström och Joel Thulin är givetvis svåra att ersätta, och därtill några forwards som kanske är lite enklare att fylla ut hålen efter. Men även om det inte är lätt att hitta tre spelare som kan ersätta allsvenska lirare, så har man definitivt gjort ett riktigt gott försök. Att få tillbaka en hemvändare med tre säsonger med SHL-spel och tre allsvenska säsonger som ändå bara är 25 år är givetvis en riktigt glad nyhet. Max Wennlund kommer givetvis att bidra med hårt jobb och stark defensiv, men man hoppas nog också på att han ska kunna fortsätta spruta in poäng som han gjorde senaste säsongen i Österrike. En annan viktig signatur var givetvis förlängningen med Jesper Lindén, en av ettans mest kompletta och bästa forwards. Övriga förlängningar är dock av modellen duktiga karaktärsspelare, så övrig spets är nyförvärv. Där märks ettans snabbaste skridskoåkare, Kevin Engvall, spelskickliga center Linus Lööf, liraren och attitydspelare Emil Smedberg, välväxte yttern Wiggo Weinö och jokern Joel Benjaminsson. Så visst finns det ett helt koppel med forwards av bra ettanklass, nu gäller det bara att de får ut kapaciteten med.
Dalen var lite för tunna framåt förra säsongen, speciellt sedan Erik Thorwalls lämnade. Nu har också tvåan i interna poängligan lämnat, Karl Smedberg, men jag tycker ändå att det är ett klart vässat Dalen till kommande säsong. Smedberg har fått en bra ersättare i William Romfors, med lite samma tvåvägsegenskaper. Nils Juntorp kan nog axla Thorwalls, då han också är snabb och avig och hela tiden är ett hot. De har också adderat spets i och med värvningen av Oskarshamns Liam Svensson, en skicklig playmaker som gjorde 60 poäng i J20 Nationell och 3 poäng på fyra ettanmatcher utlånad till just Dalen. Kanske han rentav blir förstacenter? En annan ung kille, Alexander Sandberg, kan säkert också producera bra med poäng, han gjorde 17 på 26 seriematcher säsongen som gick och med ett års mer rutin så borde det bli fler. Ja ni hör, det finns potential offensivt, och addera till det nyttiga tvåvägsspelare som Kalle Hult, Hugo Rostedt och Joakim Stjern Svensson samt ett par rutinerade rävar i Felix Lidgren och Daniel Bergqvist, och du har en riktigt bra mix.
Vincent Reimer prövar lyckan i Borås i vinter, det kan mycket väl bli succé! Foto: Sofie Alexandra Kitteröd
Det är en ordentligt ombyggd forwardssida som Borås har. Sju av tolv forwards är nya och en av de nya sticker givetvis ut: Pontus Netterberg 223 SHL-matcher och 230 allsvenska matcher och med 14 poäng gjorda för Tingsryd senaste säsongen på 37 matcher. Han kommer givetvis med poänggaranti. Även ett annat nyförvärv, Jesper Andersson, tror jag också kommer kunna ligga högt upp i interna poängligan, med sin rapphet och spelskicklighet. Övriga nyförvärv känns dock lite mer chansartade, som att det kan bli både flipp och flopp. Bröderna Fridén gjorde det jättebra i Mörrum men förra säsongen fick man inte allas till det i Karlskrona. Samma med Vincent Reimer, hans förra säsong var också ett steg tillbaka. Kan någon eller alla tre kliva fram igen? Även de båda finska nyförvärven är det ingen poänggaranti på, utan de är nog mer nyttiga rollspelare. Poäng tror jag dock Albin Storm kommer göra, det var en riktigt fin förlängning som man fick till där mot alla odds.
Visserligen har man blivit av med sin stora stjärna och poängligavinnare Tobias Sjökvist till Karlskoga, men ersättaren skäms verkligen inte för sig. Oliver Arle Östergren är en riktigt skicklig spelare med farten, skottet och tekniken för att hela tiden vara ett hot. I övrigt har man fått behålla i stort sett hela den kedjeuppsättning som förde dem hela vägen till semifinal säsongen som gick. Isak Jonsson, en av ettans mest underskattade spelare, fortsätter sin goda vana att göra avgörande mål mot bra motstånd. Förra säsongens succélån Olle Hilmersson är nu under kontrakt, och förra säsongens skadedrabbade Sebastian Falk är med från start. Lägg därtill förra säsongens lyckade Skellefteåvärvning Lukas Johansson, en spelskicklig Emil Norberg och att man får in ett intressant nyförvärv i Gustav Arvidsson PLUS att man har nyttiga slitvargar som Joel Kiirikki och Knut Köhler, och du har en både bred och rätt spetsig uppsättning som ska göra det framåt för Lindlöven i vinter.
Med tanke på att laget är en småspelare på den ekonomiska fronten så har Forshaga fått ihop ett riktigt intressant offensivt garnityr. Centersidan är riktigt stark med starke och spelskicklige Pelle Hedlund, puckstarka Lukas Smith, defensivkungen Lukas Enqvist och dugliga Linus Johnsson. Den centeruppställningen är det få hockeyettanlag som trumfar. Yttrarna kanske inte är lika vassa, men Hugo Ek Koskela är en speedig och avig ytter som snittade över en poäng per match redan ifjol med sämre uppbackning, och Viktor Stark och Joel Nyman är två puckstarka spelare med bra fart som också de goda för uppåt en pinne per match.
Petter Eklöf är ensam bror kvar i Tranås. Foto: Anna Engström, Mariestad
Det saknas fortfarande en ytter och en center som ska gå in i topplinorna, och känslan är att Tranås skulle behöva ha in lite mer spets. För tittar man på tappen är de många och tunga. Markus Ruuskanen och Oscar Gustavsson lämnar för allsvenskan, succékanadensarna George Diaco och Calwyn Watson lämnade för Västervik och mångårige stjärnan Pontus Eklöf flyttar utomlands medan omskolade centern Erik Brissle studerar (hehe). Det innebär att all offensiv spets är borta och måste ersättas, det är i princip bara spelare längre ner i kedjorna kvar. Och visst har man plockat in några namn som ser intressanta ut, som storväxta centern Jesper Hultberg, som om han inte varit så skadedrabbad antagligen redan spelat i allsvenskan. Axl Johansson kan också bli ett utropstecken när han får lite vassare omgivning. Till sist Skövdevärvningarna Oscar Johnsson, som har en hög potential men kommer från en helt skadespolierad säsong, samt Alexander Ternblad som mer är en rollspelare än en spets. Man får hoppas på att de sista två namnen in verkligen gör skillnad, samt att tränaren Phil Horsky än en gång kan göra guld av gråsten.
Falun gjorde en kanonsäsong som nykomling förra och gick hela vägen till playin. Nu har man blivit av med succévärvningen Hunter Godmere och genombrottsmannen Charlie Forslund, men man har också värvat efter sina mått mätt bra. William Danielsen var en av Borlänges bästa spelare säsongen som gick och kommer bidra med både mål och poäng. Gustav Karlsson var med och förde upp Vimmerby till allsvenskan, att den NHL-draftade 21-åringen väljer Falun är en rejäl fjäder i hatten. Gustav Norén och Oliver Pentler är också två intressanta nyförvärv. Dessa spelare adderas till de tongivande spelare som blev kvar. Jag tänker givetvis främst på rutinerade tvåvägscentern Patrik Elfsberg och bröderna Oscar och Gustav Haglund.
Mjölby fick ett väldigt sent erbjudande om spel i ettan förra säsongen, vilket gjorde att de i princip fick lita på att den tilltänkta tvåantruppen skulle göra det i ettan med. Och med tanke på det så måste man ge Mjölby cred för att de klarade sig kvar i ettan utan kvalspel. Och man gjorde det genom att spelare som levererat i tvåan fortsatte att göra det i ettan. Det klarast lysande exemplet på det var William Strand, som gick från 51 poäng i tvåan till finfina 39 poäng i ettan. Faktum är att han faktiskt gjorde fler mål (22 mot 21)! Den kraftfulla forwarden med det vassa skottet blir trots lockrop från större klubbar kvar i sin moderförening. Kvar blir också övriga toppar på forwardssidan, som speedkulan Christoffer Rapp, spelskicklige Edvin Lundqvist och vasse målskytten Tom Eriksson. Laget har dessutom vässat sig med några riktigt intressanta juniorforwards i William Lagerqvist, David Lindholm och William Nestun, tre killar med fina poängskördar på juniornivå. Det skulle inte förvåna om de kommer kunna bidra redan i vinter, och då måste Mjölby ses som klart vässade.
Grästorps forwardsbygge var från början byggt för att vara ett lag med potential att gå upp i ettan, och av det lagbygget så kan man se killar som Dmitri Iskornev, Anton Kivelä, Linus Tjulander och Viktor Sandström. Det är spelare som i tvåan är vana att göra mycket poäng, och även om det inte blir lika många i ettan så finns det ändå kvaliteter hos dem som gör att de ändå säkert kan bidra på något sätt, kanske hälften av poängen. Där har man i så fall en bra grund. Men man har också plockat in spelare med vana av att spela i ettan. Victor Lindman är givetvis portalfiguren, han snittade över en poäng per match i ettan med Alvesta och kommer leda laget. Men man har också en etablerad spelare i David Lundmark, god för i alla fall 20 poäng om man ser tillbaka på hans ettansäsonger. Därtill mer rollspelare i ettan, Simon Niska var ett grymt multiverktyg i Mariestad, och Johan Ekberg hade en defensiv roll som han skötte med den äran i Halmstad. Lägg därtill prisade junioren Albin Sterner. Grästorps forwardssida är i och med dessa värvningar faktiskt inte så tokigt!
Spontant så tänkte jag att Borlänges forwardssida inte ser mycket ut för världen, men den är faktiskt inte så pjåkig. Den absoluta spetsen kanske inte finns, men spelare som allrounda Casper Östberg, skridskoskickliga Sigge Grunditz och nyförvärvet Felix Hälldal håller faktiskt rätt bra klass. Där bakom finns också några lovande spelare som gjort ett par bra seniorsäsonger redan i bröderna Blank, Joel Myrberg Andersson och Tim Palmberg, så det ger också lite bredd. Dessutom har man en riktig attitydspelare i Leon Cadei och en rutinerad kraft i nyförvärvet Markus Runnkvist. Man ska alltså inte räkna ut Borlänge alldeles!
Detta projekt med att ranka alla lags målvakts-, back- och forwardssidor har blivit ett riktigt mastodontuppdrag, långt mer tidskrävande än vad jag kunnat föreställa mig. Det är därför (plus att jag har jobb att sköta) som det tar lite tid mellan dessa uppdateringar, det är inte att jag sitter och rullar tummarna, utan varje genomgång tar några timmar. Men nu är jag snart i mål, för här kommer min ranking av den östra ettans forwardssidor, en ranking med en tydlig topp, mitt och bott.
Tobias Liljendahl är bara en av alla stjärnor i Väsbys forwardssida. Foto: Leif Svensson, Kristianstad
Här vimlar det fullkomligt av klasspelare, jag skulle kunna räkna upp hela forwardssidan! Men visst måste man nämna spetsvärvningen Viktor Hertzberg, en spelare som gjort 39 poäng i allsvenskan kommer givetvis vara en pretendent att vinna hela ettans poängliga. En annan som måste lyftas fram är spelgeniet Carl Wassenius, han lyfte laget när han återvände under förra säsongen. Nik Allain kan bli en riktigt flipp, NCAA-ligan är riktigt bra. I övrigt så finns det en bra mix av starka skridskoåkare, attitydspelare, målskyttar, lirare och klasspelare allmänt. Den enda frågan är väl om det är för många som vill ha en stor roll, då de är vana vid det från tidigare lag. Men köper alla bara sin roll så är detta antagligen ettans allra starkaste forwardssida.
Simon Eriksson har spelat upp lag (Nybro) tidigare, kan han göra det med Visby i år? Foto: Hampus Gliving, Nybro
Visby hade en lite trubbig offensiv förra säsongen, där det väl egentligen bara Elias Lindström och Nils Bolin som levererade kontinuerligt. Bolin har nu lämnat, men det betyder inte att Visby är försvagade, långt därifrån! För kvar finns nämnde Elias Lindström, och han har fått flera riktigt vassa kamrater att leka med. Alexander Bjurström är både en skillad tekniker och målskytt som dessutom har bra passningsöga, så en tämligen komplett forward. Pontus Karlsson en kraftfull spelare med fart och spelsinne. Niko Lahtinen har gjort massor med poäng i Mestis, och då brukar man lyckas bra även i ettan. Karl Smedberg är en riktigt tvåvägscenter som både kan göra poäng och spela robust och elakt försvarsspel. Simon Eriksson och Hampus Engman två riktiga powerforwards som älskar att tacklas. Så det har adderats både offensiv spets och attityd till Visby, som definitivt blir att räkna med i vinter.
Visserligen blev man av med David Karlström och Oskar Ståhl, men i övrigt så har Tyresö/Hanviken faktiskt fått behålla spetsen från säsongen som gick. Eller spets och spets, utöver Hampus Larsson som piskade in 20 mål och vann interna målligan i stor stil, så är det mer ett brett lag med hög lägstanivå snarare än ett lag med stjärnor. Men en stjärna har man faktiskt fått in, nämligen Lukas Macklin. Att han vinner den interna poängligan i vinter ger väl knappt pengarna tillbaka? Han lyfter givetvis lagets forwardsuppställning ett snäpp. Det ska också bli väldigt spännande att se vad snabbskrinnande Mika Ounasvuori och potentialla snipern Henrik Hallberg kan få ut i Tyresö/Hanviken, de brukar ju kunna få spelare att lyfta.
Det är ett till stora delar nytt Huddinge som vi kommer få se i vinter. Hela nio av tretton forwards är nyförvärv, och det är väl egentligen bara veteranen Björn Jonasson som är riktigt etablerad av de som är kvar. Jonasson som har en rätt tydligt nedåtgående trend både vad gäller poängmakande och det han faktiskt åstadkommer på isen. Därmed så finns det kanske inga direkta givna spetsar i laget, emn det finns ändå ett koppel intressanta spelare som står inför genombrott, frågan är bara om det blir kommande säsong. Jag tänker på spelare som Michael Taylan, en riktig attitydspelare som inte är rädd för att vara där det hettar till. Jag tänker på likaledes välväxta William Hedman som verkligen gjorde avtryck i Segeltorp sedan han plockats in från Sollentuna och tvåan i slutet av säsongen. Adam Helldén och Hugo Pettersson är två andra talanger. Två speediga och puckstarka herrar, där Hugor tyvärr varit väldigt skadedrabbad de senaste säsongerna, men talangen har han definitivt. Daniel Liic, Filip Jakobsson och nämnde Jonasson får stå för rutinen och ledaregenskaperna. Det ser brett ut, men kanske inte så spetsigt.
Att veteranen Marcus Andersson lägger skridskorna på hyllan är givetvis olyckligt, men Vallentuna ser ändå ut att få en vässad forwardsuppsättning säsongen som kommer. Man har kvar topparna Lukas Paulsson, Filip Sundell, Gustav Eriksson och Oskar Söderberg, vilket ger en bra grund att bygga på. Sedan har man adderat spännande talang i spelare som Erik Andersson, Axel Blom och Simon Delden, spelare som fortfarande är unga men som redan visat en uppsida i ettan. Därtill en nyttig slitvarg i Rasmus Olofsson och en Samuel Lidström som bidrar med ledarskap. Detta ger en rätt bra bredd och rollfördelning.
Enköping brukar kunna ha hyfsat starka uppställningar men lyckas ändå aldrig riktigt få ut potentialen ur laget. Det ser lite liknande ut i år, med ett antal rätt kompetenta forwards i truppen. Daniel Andersson är givetvis det stora namnet, den välbyggde centern är en spelskicklig pjäs som alltid gör mycket poäng. Ska man ha ett vasst ytterpar bredvid honom så skulle speedige Lucas Lagerstedt och spelskicklige nyförvärvet från Linden Alex Korpela kunna vara tänkbara namn, en kedja som borde kunna leverera även mot starkt motstånd. Alfred Aalto gjorde en bra första seniorsäsong i Linden, och bör kunna centra en andrakedja. Han skulle kunna få lite vägledning med rutinerade Adam Lidström och Tobias Smids vid sin sida. Jag tror att det krävs att dessa två kedjor går i bräschen för Enköping i vinter, för i övrigt är det mer breddspelare i rostern.
Får Lukas Söderlund fart på målskyttet i vinter igen, efter en lite svagare säsong? Foto: Oliver Åström, Kalix
Det har varit stor omsättning även i Surahammars lagbygge. Åtta av fjorton forwards är nya och sex stycken blir kvar. Man blir bland annat av med överlägsna poäng- och målligavinnaren Adam Karlsson, och trean Filip Jakobsson, men man får ändå ha kvar tre av topp fem. Viktigast av dessa är givetvis målskytten Lukas Söderlund, men även lirarna Marcus Wahlgren och Ludwig Månegarm, samt attitydspelaren William Otter är viktiga för laget. Bland nyförvärven märks den före detta stortalangen Lukas Henze, men även Hampus Sjölund har potential.
Det är fyra av de fem främsta i poängligan som dragit vidare eller slutat spela i Wings denna silly. Men man har ändå fått behålla viktiga målskytten Dennis von Walden som vann både målligan och poängligan säsongen som gick. Han blir givetvis viktig, precis som Oscar Sarhus, som var kapten säsongen som gick. Och man har också fått in några ersättare, framför allt Alex Ek, som är en riktigt skicklig center med ett bra skott. Speedkulan Simon Hedlund är också ett intressant nyförvärv.
Här var det tunt och trubbigt. Allt av klass, med undantag av Albin Kedbrant, har lämnat Nyköping som en följd av ekonomiska neddragningar. Och ersättarna är unga och/eller nya på nivån. Ett tungt ansvar kommer vila på nämnde Albin Kedbrants axlar, och i övrigt måste man hoppas på att någofra av ynglingarna får ett ordentligt genombrott. Kanske speedige ytter Oskar Cederqvist får till det med en större roll? Eller kanske Visbyvärvningen Leo Landor är den som tar klivet? De har iaf lite rutin frpn nivån och vet vad som krävs.
Det är delar tvåantruppen som ska göra det också i ettan för Sollentuna. Man har tappat fyra av de fem främsta i interna poängligan och det måste givetvis svida. Men tre helt ok nyförvärv med ettanrutin har ändå plockats in: Marcus Ahlzén, Filip Lindén och Tristan Magnusson. De kommer från lite mindre roller i sina lag och ska nu ta klivet fram och axla en betydligt större roll. Klarar de det? Ture Edvardsson, enda i poängtoppen som är kvar, måste också leverera.
Tranås mångårige klubb- och sportchef Stefan Fransson har en hel del synpunkter på det tänkta upplägget på slutspelet. Men han ger också sin förklaring till varför laget överraskade så positivt säsongen som gick, varför laget drabbats av så många spelaravbräck och sin syn på nyförvärven när jag fick tag på honom ett par timmar innan deras möte med Vimmerby.
Det har hänt en hel del i sommar vad gäller upp och nedflyttning till ettan, vad är din syn på allt?
– Det är tråkigt att det blir så här för ligan, det gynnar oss inte, det har varit bråk innan och så nu det här. Så det är inte bra för ligan. Sedan ska jag inte säga varför det drar ut på tiden. Men det är ändå bra att det finns krav man måste följa, gör man inte det så måste det kanske få konsekvenser, sedan kan jag tycka det blir lite sent med beskeden bara. Men utifrån hur det blev och mötet vi hade för 1½ vecka sedan så kanske det är bästa utifrån förutsättningarna vi hade. Vi föreningar är inte några företag, men vi har ändå en skyldighet mot våra medlemmar, så man kan inte dopa sig, det måste finnas regler att följa. Annars får man se över sin organisation. Sedan kan jag tycka att det är dumt att inget lag åker ur, men det är klart, det finns kanske lag som kan pusta ut, och spara pengar, så att det finns lite spelare ute till försäljning vid jul, det är inte omöjligt. Men det får framtiden utvisa.
Vad föredrar du: Slutspelsträd eller kvalserie?
– Jag kanske kan tycka att det kan bli lite konstigt, där det kan bli en enkel väg på ena sidan av slutspelsträdet, så att det ena laget får slita mer än det andra. Att när man är i finalen är det ena mer sargat kanske. Jag kan tycka att i en kvalserie med fyra lag hade det funnits mer att spela för. Men det är inte lätt att hitta bra vägar, jag satt själv i hockeyettan styrelse i två år så jag vet hur svårt det är. Sedan blir det konstigt i vårettorna, men det kan man bara spekulera om, det kanske blir jättebra.
Nu ska vi prata Tranås säsongen som gick tänkte jag. Det var många som undrade lite över lagbygget säsongen som gick, vem skulle göra målen var frågan. Men det fullkomligt poppade upp målskyttar i laget!
– Jo så var det. Jag var ändå ganska övertygad om att vi hade några med potential, men visst gjorde vi det jättebra. Vi fick bra utveckling på spelare när vi gav dem förtroende. Sedan gjorde vi lite justeringar inför säsongen med, vi samlades lite tidigare och tränade sedan bra och effektivt vilket gav spelarna mer tid vid sidan av och mer fritid och tid för återhämtning. Sedan var vi sargade i slutet, det var många skavanker, men som helhet gjorde vi det fantastiskt bra. Vi gjorde flest mål av alla innan jul och näst mest efter Kristianstad efter jul. Vi gjorde även många mål i slutspelet mot Tyresö/Hanviken och Hudiksvall. Vi hade bra utveckling på spelare, mycket tror jag beroende på vårt upplägg. Vi får bygga därifrån.
Ni hade alltså tidigare träning på dagen?
– Ja vi gick på is vid tre och hade enorm intensitet i det vi gjorde, vi fick ut mycket av varje individ, det var mycket fart och tufft. Det skapade luckor med individuellt. VI kunde bibehålla fysen och hade snabba videogenomgångar, och kunde behålla lusten. Det märktes på exitsamtalen, det byggde gruppen och vi kände oss starka. Vi hade bra utväxling på många, det visar då vi hade tre som gick till allsvenskan, så något gjorde vi bra. Sedan är det alltid tråkigt att bli av med spelare, men det är ett kvitto på en bra säsong och att det pratades positivt om oss, det är bra för oss som förening och som grupp med. Vi ska bygga på vårt spår och det vi gjort.
Ändå så hade ni en rätt stor spelaromsättning
– Det är klart vi velat behålla flera, men ta Markus Ruuskanen, Oscar Gustavsson och Martin Skärberg som gick till allsvenskan, det är inte mycket att göra något åt, det var killar vi fick bra utveckling på, och det är extremt glädjande. Men andra känner jag, som George Diaco och Calvyn Watson, de var bra i grundserien men inte bra i slutspelet. Så att tappa dem ser vi som något bekymmer. Sedan gjorde de det bra, men Diaco kom var inte lika bra efter skadan, även om jag är nöjd med dem. Sedan Viktor Nilsson Westlund gjorde det jättebra hos oss, men han kanske fick mer pengar eller erbjöds en större roll, då är det bra för honom. Erik Brissle gjorde vi om till center och gjorde sin bästa säsong, men han går på utbildning och ska göra praktik och då finns det ingen lösning som kan göra att han kan kombinera det med hockeyspel här. Sedan är det tråkigt, men det är som det är, det är alltid en ruljangs. Men mest kännbara tappen är de tre allsvenska spelarna, det var tre bra karaktärer med. Ruuskanens mål, och Skärbergs backspel, de är mer kännbara. Men bi har en bra stomme vi har kvar som visar vad som krävs i det här omklädningsrummet, de driver på i träningen.
Gustaf Malmkvist, en av endast två backar som blev kvar, här från Mariestads-tiden. Foto: Sofie Alexandra Kitteröd
Ja du fick behålla nio spelare, var det någon det var extra skönt att få förlängt med?
– Det är hela stommen, med Caper Andersson, Oliver Nilsson, Petter Eklöf, Ludwig Svensson Träff, de är bra i gruppen, och bygger laget lite. Casper Arvfjäll, Oscar Lilja och Gustaf Malmkvist är också viktiga. Vi är nöjda att de stannade allihop. De vet vad det handlar om, nu måste några av de lyfta sig ett snäpp eller två till. Sedan valde vi att byta båda målvakterna, där var vårt största problem förra säsongen. Jag vet inte varför det blev så, men så var det.
Då faller det sig naturligt att börja med att kommentera nya spelarna och just målvakter. Vi kan väl börja med Scott Hector?
– Det är en seriös kille som hade en bra säsong tills han blev skadad i Vimmerby. Han känns stabil och tillhör våra äldsta i laget. Det är en bra målvakt som vill fortsätta utvecklas hos oss, det kommer han göra här med Adam Lund, vår målvaktstränare. Det känns jättebra.
Då kommer vi till andra målvakten Philip Aldenrud…
– Han är några år yngre, men gjorde en bra säsong i Falun i vårettan, där de gjorde en fantastisk resa i vårettan. Sedan skadade han sig första matchen, men kom sedan tillbaka. Han är från trakterna, och känner Malmkvist, han kan bli ett bra komplement. De ska få tävla om det, det är upp till dem om någon står mer än den andra. Sedan kommer Scott från en lite högre nivå än den som, fanns i Falun, så han har byggt lite mer erfarenheter och kommer från en annan kravbild.
Då fortsätter vi med backar och Karl Jonsson…
– Han har varit på nivån tidigare, vi har sett honom i Dalen och Skövde. Det är en ödmjuk kille som fick spela point i powerplay när Adam Thilander var borta. Vi tror han får ett lyft både offensivt och defensivt hos oss. Han ligger rätt i banan och håller spelarna på utsidan, jobbar bra med klubban. Dessutom är han rightare, det ger oss fler alternativ.
Då tar vi Alfred Hjälm…
– Det är en spännande back, vi var på honom inför allettan, men han valde vara kvar i Kalix då, men nu föll det på plats. Han var nere och ville kolla på omklädningsrum och så, så är det inte alltid, ofta sköts allt via en agent. Han är bra både offensivt och defensivt, han har lite större storlek med. Han ser mjuk och fin ut i åkningen, han kommer bidra i alla delar definitivt. En bra ålder med, han har varit med lite och har fått bra vitsord från Södertälje.
Nästa back är Ludwig Eriksson…
– Det är en ung kille från Brynäs, en defensiv pjäs med storlek. Stor och kraftfull i det defensiva spelet, och det är hans roll hos oss, att spela enkelt och inte sätta sig i svåra situationer. En defensiv back som kanske inte kommer synas i målprotokollet så ofta.
Winston Frimmel…
– Det är en stor rightback, han är här för det defensiva. Sedan ser han ganska mjuk ut i åkningen med, så vi ska inte måla in honom i ett fack, men han ska spela defensivt, hålla spelare på utsidan och spela tufft. Ligga rätt i försvarspositionen. Sedan kan han nog utveckla sitt spel med, men en mer defensiv back.
Sista backen ut: Alexander Popovic, där antar jag att det inte är defensiven ni är ute efter!
– Ja det blir mer offensiv roll för honom, man han kommer inte spela så mycket boxplay. Men han skadade sig första träningen, så han spelar inte ikväll heller, men är snart på is med. Han ser väldigt fin ut, spel- och skridskoskicklig, och kommer få en offensiv roll.
Då tar vi forwardssidan och Axl Johansson…
– Det är en spännande kille, bra fart. Vi söker lite olika karaktärer och Axl ser spännande ut. Han hade en bra första match mot Vimmerby, han är lite åt Oscar Gustavsson-hållet tycker jag. Han kommer göra en del mål, han har bra driv. Bra skolad i Skellefteå med. Han kommer nog lyfta här och producera, honom har jag bra känsla av. Bara en seniorsäsong än så länge, men jag tror på honom.
Alexander Ternblad…
– Vi har mött honom med Skövde, han har haft en defensiv roll, spelat boxplay och döda offensiva hot. Han kanske får en sådan roll här med, men det finns en vilja att utveckla hans spel över hela banan. En bra tekare och ålder, en nyttig center för oss.
Lyckas tränaren Phil Horsky lika bra i år? Foto: Lars Svensson, Kristianstad
Jesper Hultberg antar jag du har rätt höga förväntningar på!
– Det har jag faktiskt. Jag har följt honom i Blekinge, han är från Nässjö, men han har haft lite skadebekymmer. Men här finns det en vi kan få ut mer av, är han hel bara så finns hög potential. Han kommer vara ett offensivt hot, har storlek men också bra fart, en bra skridskoåkare. Sedan finns det spel i honom med, han försöker hela tiden hitta lösningar. Jag har höga förväntningar på honom, han ska producera.
Apropå skador, sista nyförvärvet ut är Oscar Jonsson som var skadad hela förra säsongen…
– Nu blev det bra att vi fick möjlighet att sajna honom, han passar oss bra. Han får komma lite i skymundan, han ska inte ha så höga krav på sig när han varit borta en hel säsong. Men han kommer bidra, det är en glad prick som kommer komma successivt under säsongen.
Ni har väl ändå lite tomma platser kvar, vad ska in mer?
– Så är det. Backsidan är vi nöjda med, den känns riktigt bra, där har vi en bra mix av offensiva och defensiva backar, några stora och andra mindre. Det vi ska ha in är någon som ska ersätta Ruuskanen, en målskytt. Han bör ha gjort bra med mål under några säsonger, så att man vet lite vad man får. Dessutom ska vi ha in en bra center. Vi har sökt ett tag och gått bet på någon, men vi har ingen panik, Vi får ihop verksamheten ändå, men det är klart att det ska in, och då spetsas gruppen. Någon av dem ska vara rightare med, så vi kan inte ta in vad som helst. Det är värt att vänta på vad vi hittar, det kanske öppnar upp sig framöver här. Så det är det vi siktar på i första hand, sedan behöver vi inte ha in någon åttondeback just nu, utan det blir någon från J20, det är inget problem. Så en riktigt bra center och en riktigt bra forward varav någon rightare. De ska spela powerplay båda två.
Är det aktuellt med någon nordamerikan med tanke på hur lyckade Diaco och Watson ändå blev?
– Jag tittar brett, men det är krångliga regler nu med transatlanter, så finns det en svensk tar jag hellre den. Just nu pratar vi svenska i omklädningsrummet och det känns bra. Men samtidigt letar vi brett så får vi se vad som dyker upp. Vi jobbar på en just nu, sedan om han är svensk eller utländska och om vi landar den återstår att se.
Vad är målsättningen med kommande säsong?
– Först och främst att fortsätta på resan vi började förra året och utveckla spelet och bli positivt omtalade. Allettan är första målet och sedan slutspel, det vore fel annars så klart. Vi vill vidare därifrån vi är.
Vad ser du för konkurrenter i västra?
– Vi ska vara där och vinna serien, det är inte omöjligt, Sedan är Mariestad alltid bra, de lär vi få kriga med, Borås kommer vara ett av lagen som vill vara med också. Forshaga kanske kommer försöka ändå, Lindlöven med, och Dalen med. Så det finns ett antal lag som vill kriga om allettan. Men vi ska kriga om topp två. Det är viktigt att visa redan från start att vi vill vara med och att visa att vi kan producera.
Och om du kikar på hela ettan, vilka bråkar om steget upp?
– På papperet är ju Västervik ett av dem, de verkar ju ha enorma ekonomiska muskler, så de måste vara en kandidat. Ska jag ta en till så är det Brödernas Väsby, de två är de främsta favoriterna, men det finns ett gäng lag som vill bråka med de båda och vi är ett av dem.