Så attraktiva är spelarna på marknaden – Kristianstad!

I och med att de fyra lagen som nekades licens nu har fått sina avslag, så innebär det att spelarnas kontrakt i klubbarna nu bryts, något jag kunde avslöja i min intervju med spelarfacket SICO. Därmed så står 72 spelare nu utan kontrakt, och därmed till marknadens förfogande. Men hur pass attraktiva är spelarna på marknaden? Jag tänkte gå igenom samtliga 72 spelare, lag för lag, och ge mitt omdöme. Först ut är laget som hade högst ambitioner, och därmed också spelarna som kanske är allra attraktivast på marknaden.

Bedömning:
A=Borde vara intressant för lag högre upp i seriesystemet
B=Borde vara intressant för topplag i ettan
C= Borde vara intressent för lag under toppen
D= Kanske får svårt att få ettankontrakt

Ian Blomquist (G)

B=Borde vara intressant för topplag i ettan

En målvakt som visserligen är förstaårssenior, men han gjorde ändå 14 matcher med Västerås i allsvenskan säsongen som gick. Har dessutom meriter från junior-vmspel, så visst borde han vara attraktiv på marknaden. Dock är målvaktsbesättningen i de allsvenska lagen i stort sett fulla, endast Vimmerby och Östersund jagar ytterligare var sin målvakt, därmed så lär det vara ettankontrakt han kommer få jaga. Där skulle han dock kunna vara intressant även för topplagen.

Oliver Tornerefelt (G)

C= Borde vara intressent för lag under toppen

Oliver Tornerefelt har gjort en karriär av att vara en skicklig andremålvakt. Som mest under en säsong har han stått 20 matcher, och då har han ändå spelat seniorhockey i i alla fall 5 säsonger. Så visst skulle han kanske kunna landa ett kontrakt som backup i ett topplag, men vill han ha en förstaspade så är det nog längre ner han får sikta ambitionsnivån. Men visst skulle han kunna göra det bra i ett mittenlag någonstans.

Anton Davidsson (D)

B=Borde vara intressant för topplag i ettan

Visst skulle ett lag långt ner i allsvenska hierarkin kanske kunna göra en chansning och plocka in den 20-årige backtalangen Anton Davidsson. Men med bara en seniorsäsong innanför västen så skulle han nog må bra av att få lite mer rutin och speltid innan han tar steget. Men visst kommer han inte att sakna anbud från ettanlag med ambitioner, så pass klass visade han i Kristianstadströjan under säsongen.

Christian Lindberg (D)

A=Borde vara intressant för lag högre upp i seriesystemet

Christian Lindberg lyfte hela Kristianstad när han anslöt i slutet av förra säsongen. En tvåvägsback som både är välväxt och fysisk, men som också kan slå de avgörande passningarna. Det är klart att en så pass komplett back med framtiden för sig skulle kunna få ett allsvenskt anbud.

Simon Andersson i Kristaisnatdströjan. Foto: Lars Svensson

Simon Andersson (C)

C= Borde vara intressent för lag under toppen

Ansågs vara en stor talang men kanske inte riktigt fått det där stora genombrottet som poängspelare. Men visst är det en nyttig slitvarg, och är det ett topplag som vill ha en nyttig rollspelare så är det inte omöjligt att han kan vara mannen för dem. Men det troliga är att han får se sig om efter en klubb med lite lägre ambitioner.  

Nils Juntorp (RW)

B=Borde vara intressant för topplag i ettan

En ung kille som gjorde sin första seniorsäsong säsongen som gick. Rightaren gjorde det rätt bra, och var bidragande till Kristianstads fina säsong, även om han kanske inte hade någon ledande roll. Har en bakgrund i HV:s juniorer, och var även utlånad under fem matcher till Dalen med över en poäng per match i snitt som facit. Kanske en återkomst dit är aktuell?

David Karlström (C/RW)

B=Borde vara intressant för topplag i ettan

Hade en stark säsong i Tyresö/Hanviken, en spelskicklig center med rutin från allsvenskan och utlandet. Det är klart att en sådan är intressant för alla ettanlag. På twitter uppger ”Jordfrånvarande troll” att han är mer eller mindre klar för Karlskrona.

Gustav Lindberg (LW/RW)

B=Borde vara intressant för topplag i ettan

Lindberg kommer antagligen vara en av de allra mest jagade Kristianstadsspelarna i och med sina starka 42 poäng i Skövdetröjan säsongen som gick. En offensivt skillad spelare med ett bra direktskott brukar inte vara osajnad speciellt länge. Dock tror jag inte att defensiven håller för ett allsvenskt försök.

Joel Ratkovic Berntsson lär vara attraktiv på marknaden. Foto: Lars Svensson

Joel Ratkovic Berndtsson (LW/RW)

B=Borde vara intressant för topplag i ettan

Ännu en spelare som anslöt sent under säsongen och gjorde det bra. Snabb och fysisk och utrustad med ett bra skott dessutom. Dock ung ännu, och någon säsong till i ett topplag i ettan skulle göra honom gott.

Kaptenen Dennis Svensson lär få allsvenska anbud. Foto: Leif Svensson

Dennis Svensson (C/LW)

A=Borde vara intressant för lag högre upp i seriesystemet

Hjärtat som drev laget säsongen som gick, och dessutom en grymt skicklig och rutinerad center. Det är klart att han kommer kunna få ett allsvenskt kontrakt om han så önskar.

Wiggo Weinö (LW/RW)

C= Borde vara intressent för lag under toppen

Visst var även Wiggo Weinö en viktig del av kollektivet Kristianstad säsongen som gick.En riktig bulldozer som vann massor med närkamper. Hade det inte varit så trångt i topplagen så skulle han definitivt ha kunnat ta en plats där, men jag misstänker att det nu är så pass välfyllt i topplagen att han får leta sig längre ner i hierarkin bland lagen.

Ett slut utan slut

Så kom de där besluten, äntligen får man väl ändå säga. För visst är det ett riktigt tråkigt besked att få för de fyra inblandade klubbarna att de blir degraderade, men frågan är om inte väntan varit än jobbigare. Väntan måste ha känts som en tortyr, och nu när till slut plåstret ryckts så vet man i alla fall förutsättningarna. Men även om denna process nu kommit till ett slut, så är det långt ifrån slut på historien om hur hockeyettan kommer att spelas 24/25.

Till att börja med: Skittråkigt för alla fans till de fyra lagen (Strömsbro, Bäcken, Kristianstad och Krif), de förtjänar alla ett lag på ettannivå, men den ekonomiska situationen i hockeyettan blev för tuff. En realitet också för kvarvarande ettanlag som i stort sett samtliga kämpar för att få debet och credit att gå ihop. Förhoppningsvis gör denna motgång att man kan sluta sig samman för att ta nya tag, så de snart är tillbaka i ettan igen. Samtidigt ett stort grattis till alla Panternfans som idag istället fick ett positivt besked, det BLIR hockeyettanspel kommande säsong och därmed derbyn i alla fall nere i Skåne för Tyringes del.

Nu när detta tråkiga kapitel lagt till handlingarna, så är det väl dags att börja ladda för issäsong igen? Nej tyvärr, än så finns det kapitel att skriva innan vi kommit så långt. För i nuläget så är det 36 ettanlag klara för spel, och då målet är 40 så kommer det innebära att KB65, Malung och Värmdö kommer att få en förfrågan om de vill spela i hockeyettan. Där ser läget ut som följer:

  • KB65 kommer nog allvarligt diskutera frågan. I min intervju med Johan Holmberg, ordförande i klubben, så lät han försiktigt positiv.
  • När jag pratade med Malungs sportsligt ansvarige, Ola Olsson, så var han betydligt mer skeptisk, där känns det som ett nej är mer eller mindre klart. Här tror jag att den stora anledningen till det skeptisismen är att Malung vid ett ja lär placeras i den norra ettan, med dyra resekostnader som följd.
  • Värmdö fick jag klart besked från direkt, deras kansli meddelade mig att de tackat nej.

Detta innebär att det blir 36, eller möjligen 37 lag i hockeyettan kommande säsong. Enligt den seriefördelning som kom ut innan licens-nejen så finns det då…

  • 8 lag i den södra ettan: Pantern, Tyringe, Karlskrona, Mörrum, Alvesta, Troja, Halmstad och Västervik.
  • 10 lag i den västra ettan: Mjölby, Borås, Dalen, Tranås, Grästorp, Mariestad, Forshaga, Lindlöven, Borlänge och Falun.
  • 10 lag i den östra ettan: Surahammar, Wings, Väsby, Sollentuna, Vallentuna, Tyresö/Hanviken, Huddinge, Nyköping, Enköping och Visby.
  • 8(9) lag i den norra ettan: Kiruna, Boden, Piteå, Kalix, Clemensnäs, Örnsköldsvik, Hudiksvall, Sundsvall (och KB65).

Nu kommer en uppgift jag inte är avundsjuk på, nämligen att avgöra om serierna ska spelas med ojämnt antal lag, eller om man ska fördela de 36(37) lagen jämnt, så det blir 9 lag i varje. Det förefaller givetvis vid en första anblick vara det givna alternativet. Men vilket lag ska man i så fall flytta norrut om KB65 tackar nej? Falun? Då lär vi ha få ett nytt kaos i ettan, då Falun lovat att gå i ordentlig strid om så blir fallet. Mer tid lär förspillas innan de mycket väl kan tacka nej till ettanspel, och då står vi där ytterligare någon månad senare med kaos, och nu med endast 35 lag.

Då kanske det är lättare att istället låta norra serien bestå av 8 lag. Och släpper man igenom det, så kanske man också låter den södra ettan spela med 8 lag? Annars så kommer det ju bli en serie med 8 lag, två med 9 och ett med tio? Låter ju konstigt det med… Kanske det blir så att åttalagsserierna kompenseras det minskade antalet matcher genom att man får möta varandra tre omgångar istället för två? Ja som ni hör, det sista kapitlet återstår ännu att skrivas…

Pantern fick licens!

Efter en riktigt lång process är det nu klart: Pantern får licens för spel i hockeyettan kommande säsong! Den handlingsplan som Pantern skickade in besvarade de frågor licensnämnden hade på ett tillfredsställande sätt. Därmed så kommer de nu att spela i den södra ettan kommande säsong, just nu tillsammans med Troja, Halmstad, Tyringe, Mörrum, Karlskrona, Alvesta och Västervik. Frågan är om det blir dessa åtta lag som kommer utgöra den södra ettan, eller om det blir någon överflyttning av lag från den västra eller östra ettan, som båda innehåller 10 lag.

Alla överklaganden avslogs!

Kristianstad, Krif, Strömsbro och Bäcken överklagade alla sina nekade elitlicenser för att slippa degraderas till tvåan. Nu har överklagandenämnden meddelat sina beslut: Inga överklaganden godkänns! Därmed så tappar ettan fyra klubbar och består just nu av endast 36 lag. Platser kommer nu att erbjudas treorna i kvalserien till ettan, nämligen KB65, Malung och Värmdö. Som kmhockey.se avslöjat så kommer Värmdö tacka nej, medan Malung lutar åt ett nej. KB65 är det lag som verkar mest positiva, men det är långt ifrån säkert att de tackar ja.

Med beskedet kom också meddelandet att serieindelning och spelschema kommer att komma först i augusti, och att seriestart blir som förut sagts, den 22/9.

Besök i hockeyettanhallar, D-H

Ännu en gång har jag råkat hoppa över en hall, denna gång Dalen, men jag är inte sämre än att jag kan ta med den denna gång istället. Dessutom blir det minnen och betyg även för Halmstads och Huddinges arenor. Det kanske är bästa att påpeka att alla detaljer kanske inte är exakta, då minnen kan förvanskas med tiden.

Smedjehov (Dalen)

Byggd: 1984

Publikkapacitet: 1900

Minne:
Dalens ishall ligger långt upp i en backe, väldigt off jämfört med samhället, och det vill till att ha bra vinterdäck för att klara av att ta sig upp till hallen. Ett av minnena var när jag åkte bild dit. Chaufför var en Boisare som tror han är hockeyettans svar på rallycrossens Kenneth Hansen, så det gick i vådlig fart hela vägen. När vi kom till vägen med backen upp mot hallen så missade han avfarten och tvärbromsade då, vilket gjorde att bilen snurrade ett helt varv på vägen. Som tur var mötte vi ingen, så vi undvek döden, även om hjärtat hamnade någonstans i höjd med adamsäpplet. Det är alltid svinkallt i Dalen av någon märklig anledning, även inne i hallen, så det går knappt ta av sig handskarna när man ska klabba händer och så vidare. De har dock riktigt god tjockkorv som jag kan rekommendera. Jumbotron finns det också, alltså inte en mediakub med bildskärm, men en sån där stor gammal kub över isen som meddelar resultat, tid och utvisningar. Ska tydligen vara HV:s gamla som de skänkt.

Betyg på hall: 2
Kylan drar ner betyget, samt att den känns rätt sliten och trött. Annars är det bra sikt, med en stor sittplatsläktare på ena sidan, och en mindre ståplatsläktare på andra. Höga trappsteg dock på sittplats.

Halmstad arena

Byggd: 1971

Publikkapacitet: 4000

Minne:
Här har jag också varit några gånger. Vid senaste tillfället så ville de bara ha betalt med swish, vilket alla inte hade. Eftersom jag var ansvarig så fick jag samla in pengar i förhand för att sedan swisha från mitt eget konto. Men när vi sedan kom fram till biljettluckan så tog de dessutom en extra bokningsavgift på en tjuga för varje biljett, så det blev dyrt för mig (hade inte hjärta att kräva en extra tjuga av alla). Har ettans häftigaste intro med Thor som kommer ner från taket och skjuter raketer från sin hammare.

Betyg på hall: 3
Förstå mig rätt, det är en riktigt fin och bra hall, men den är ju alldeles för stor! Det är väldigt svårt att skapa tryck i hallen och ett stort minus är att man som supporter på bortastå har en kilometer (typ) att gå för att komma till kiosken. Det är omöjligt att hinna gå dit, handla, och hinna tillbaka igen under en paus. Men visst är det en häftig anläggning de har, med inte bara en ishall, utan det är handbollshall, kampsport, bordtennis med mera med mera.

Björkängshallen (Huddinge)

Byggd: 1965

Publikkapacitet: 2500

Minne:
Här har man varit några gånger. Bästa minnet är när Bois spelar kvalserie mot allsvenskan. Det står 1-1 med bara minuten kvar, då väljer Huddinge av någon outgrundlig anledning att ta ut målvakten. Bois vinner tekningen i egen zon, pucken går till spelgeniet Tomas Mitell (numer tränare i Färjestad) som lägger en lobbpuck hela vägen in i mål! Ett stort steg mot allsvenskan var därmed taget. Vi stod kvar en halvtimme efter slutsignalen och både ropade in laget och blev kvar en god stund till, det var ingen som ville åka hem! Det värsta minnet var när vi sedan mötte dem i allsvenskan säsongen efter. Bois behövde desperat vinna, och dominerade matchbilden. Men tre(!) bortdömda Boismål gjorde att vi föll med uddamålet. Tre busslaster med Boisare fick besvikna åka hem igen.

Betyg på hall: 4
Stor och rymlig hall som det ändå går att skapa lite tryck i tack vare bra akustik. Läktare på båda sidor och kafeterian enkelt tillgänglig.

Besök i hockeyettanhallar, B-G!

Ja jag vet, jag hade ju B-E igår, varför B denna gång med? Jo för jag råkade ju hoppa över Borås ishall när jag skulle skriva om hallar igår. Därför får den komma med idag istället, tillsammans med Forshaga och Grästorp. Precis som senast så skriver jag samman lite minnen jag har kopplat till varje ishall, samt ger ett betyg på hur jag tycker hallen är. Hoppas ni tycker det är läsvärt!

Borås ishall

Byggd: 1972

Publikkapacitet: 3949

Minne:
Här har jag också varit många gånger, även om det var ett gäng år sedan nu. Jag brukar kalla den foliehallen, för den är beklädd med något som ser ut som metallfolie i taket för att ta bort resonansen. Det gör den effektivt. Så effektivt att det är fullständigt omöjligt att skapa något tryck där inne, det känns som att stå och ropa i vakuum. Ett minne var när vi mötte dem i allsvenskan, det var en full buss på väg ner, full på mer än ett sätt. En var så dragen så han blev kvar i bussen, och när vi kom tillbaka så hade han spytt ner hela sätet. Det blev dyra böter för honom! En annan gång efter en seger så fick vi vänta länge, länge på en tjej. Vi vågade ju inte åka utan henne, utan vi skickade ut flera scouter för att leta rätt på henne. Till slut, efter en halvtimme, hittade de henne, stående utanför ett hörn av hallen, pratande med två killar, utan en tanke på att hon hade en hel buss som stod och väntade på henne.

Betyg på hall: 3
Att det inte är så bra akustik drar ner på betyget, för annars är det en uppdaterad hall med bra sikt och läktare på båda sidor. Enkel åtkomst till kiosker.

Ängevi ishall (Forshaga)

Byggd: 1984

Publikkapacitet: 890

Minne:
Här har jag varit otaliga gånger, så det finns hur mycket storys som helst. Som när vi åkte upp en full busslast men isen höll inte så vi fick åka hem utan att ha sett en minut. Eller när de tagit dit Tre kronor-legendarerna Ulf Sterner och Nils ”Dubbelnisse” Nilsson (ni vet han som sköt pucken så Hyland skrek, ”den gliiiider in i mål!”) så vi fick snacka med dem. Eller de båda ultrasfansen som står och trummar på en kaffeburk i otakt med liv och lust (har ni inte sett Joel Segerdahls reportage om dem, gör det!) Eller alla jobbiga hemresor, en gång hade vi två fulla busslaster som fick åka hem utan poäng. Eller som när jag fick en tablettask av deras starke man, Christer Larsson, ”den ska du ha för det enorma jobb du lägger ner”.

Betyg på hall: 4
Ja den är inte modern, den har inga snygga loger eller jumbotron. Men den andas hockey och hockeynostalgi, något jag gillar. En liten mysig hall med läktare bara på ena sidan, och man står så nära så man kan ta på spelarna när de åker förbi. En kafeteria med hockeymemorablia, bland annat Nisse Nilsson klubba han gjorde det legendariska målet i Colorado Springs. Och antagligen världens enda arena med en packmoppe upphissad i taket!

Åse & Viste arena

Byggd: 1975

Publikkapacitet: 1100

Minne:
Grästorp var i många år ”lilla derbyt” för oss (efter Skövdederbyt). En perfekt bortaresa en dryg timme bort. Det har gett många fullsatta bussresor och magisk stämning. Det är nämligen en underbar resonans i hallen, så man får bra tryck i ramsorna. Hade länge en egen klack med, så det var extra roligt att köra över dem i klackmatcherna. Vid ett tillfälle så hade Skövdes supporterklubb, Rebellerna (kända under devisen ”Ring så hejar vi”) anslutit för att sätta oss på Oxarna på plats med gemensamma krafter med Grästorps. Det gick dock inte så bra för de båda hemmaklackarna… Kommer ihåg en hemresa, då jag ville åka bil hem istället (bor inte i Mariestad) så då bokade jag in mig i en bil med sex pers i, så en fick helt sonika ligga i bagaget på hemvägen, men han matades flitigt med dryck så han klagade inte. Vid ett annat tillfälle så körde busschauffören vilse på vägen dit, så vi missade matchstarten.

Betyg på hall: 4
En hall som från början var rätt risig, men föreningen har uppdaterat den löpande och det har nu blivit en riktigt fin hall med läktare på en sida. Loungen är öppen och fin med ölservering, souvenirkiosk och vanlig kiosk, och man har byggt loge i ena hörnet inne i hallen. I det andra så finns det en korvkiosk och kiosk med överkomliga priser (fanns det senast jag var där iaf).

VM-guldmedaljören blir tränare i Forshaga!

Han har tagit VM-guld och SM-guld som spelare, men kommande säsong så sadlar han om och blir assisterande tränare för Forshaga. Mikael Wikstrand är backen som på grund av skada tvingats lägga skridskorna på hyllan, men som ändå inte vill skiljas från världens bästa sport, ishockey. I denna intervju så berättar han om steget, varför hockeyettan överraskat positivt på honom, och varför han tror att Forshaga ska kunna utmana på allvar i år.

Många lyfter nog på ögonbrynen när det idag stod klart att du blir assisterande tränare i Forshaga. Hur kommer detta sig?!

– Det passar bra, då jag fick lägga av själv med hockeyn och då är det perfekt att börja i ettan med min tränarkarriär, jag ville inte flytta heller utan trivs bra i Karlstad så det är ett bra steg och chans för mig.

Du har ju en lång och gedigen karriär med spel i såväl landslag, KHL och SHL, vad skulle du säga är höjdpunkterna från din karriär?

– VM-guld och SM-guld, det slår ju högst att vinna, sedan har jag haft otroligt mycket roligt i karriären och har trivts överallt, men gulden slår alltid högst.

Har du alltid haft en tanke på att bli tränare efter karriären eller är det något som kommit på slutet?

– Jag har alltid tänkt på det faktiskt, för mig så finns en andra chans att få vara kvar i hockeyn, och då skulle tränare passa mig bra. Sedan har det växt mer och mer den senaste tiden.

Vad hoppas du kunna bidra med?

– Jag var med några matcher förra året som test, och jag tyckte det var sjukt roligt. Ettan håller riktigt bra nivå, det är en underskattad liga, folk tror den är sämre än vad den är. Så att komma in och hjälpa till med detaljer och en proffsighet, jag kommer ju från en högre serie och vet vad som krävs. Samtidigt måste jag vara ödmjuk, men att utveckla spelare och få dem att hitta ett driv för att bli bättre är målet.

Jag har hört att du varit rätt aktiv i värvningsarbetet med!

– Ja jag har kollat en hel del video och sagt vad jag tycker och tänker, så jag har hjälpt till med det jag kan och scoutat spelare, det har funkat bra.

Du blir nu assisterande tränare till Thomas Engman, hur funkar ert samarbete?

– Engman är en sjukt bra ledare med öppet sinne som lyssnar och tar till sig, samtidigt som han lärt mig mycket om ledarskap. Han funkar perfekt att ha som mentor, han har varit med länge som tränare. Jag har bara positivt att säga om Engman, han har tagit emot mig med öppna armar och sett och hört mig också.

Nu är ert lagbygge i princip klart, det är en back som ska presenteras kvar bara, vad har du att säga om ert lagbygge?

– Det ser intressant ut. Vi har fått behålla stora delar av det vi ville och fått in pusselbitar vi saknade, Med Pelle Hedlund, Lukas Smith och Lukas Enkvist, en sjukt bra center, så på papperet ser det intressant ut. Det var länge sedan Forshaga hade ett så bra lag på papperet. Sedan gäller det att få ihop det på isen med, att få detaljerna att funka.  

Något som Forshaga kanske fallit på är bredden, hur tycker du att er bredd ser ut?

– Jag tycker det är sjukt spännande i år,. Centrallinjen är riktigt stark med fyra starka centrar i Hedlund-Smidt-Enkvist-Jonsson, och på yttersidan så finns det lite spjut I Koskela, Stark och Nyman och så vidare, så spetsen OCH bredden finns där, det kommer vara konkurrens om platserna i vinter. Så vi tränare kommer ha fullt upp med att få alla nöjda och glada med istiden de får, men får vi trimma till det så kommer det se riktigt bra ut.

Vad ser du behöver utvecklas i Forshaga?

– Allting egentligen. Sedan hade inte Forshaga lag för att vara bättre heller, då var vi inte ett allettanlag, men det finns det fog för att säga att vi ska utmana i år. Men allt måste stämma: Spelsystem, spelare som utvecklas, ett fungerande special teams, ja det är många saker som ska klaffa, men så pass starkt lag har vi att vi ska utmana om en allettanplats.

Finns det några spelare som är värda att lyfta fram?

– Det är klart att Pelle Hedlund är en av de bästa spelarna i hela västra ettan, men jag är också sjukt imponerad av Hugo Ek Koskela. Sedan har Viktor Stark en hög högstanivå. Lukas Enkvist en centertank som kan bära ett lag,. Backarna med Hell som har fin utveckling i sig och Wiklund som kan ta steg, så det finns många som kan ta steg och få utveckling på ett bra sätt.

En spelare jag känner till mycket väl sedan hans tid i Boiströjan är offensivstarke backen Tobias Björklund, en tekniker och spelgeni, men hur ska du få fart på honom defensivt?

– Det är svårt att skola om honom helt, men jag ser honom som en tvåvägsback, han faller inte igenom i försvarszonen, utan är gedigen där. Han kommer vara ännu bättre och viktigare för oss i år, jag hoppas han blir ännu bättre i år.

Du var inne på det tidigare att du var överraskad över kvaliteten på ettan, vad överraskade dig?

– Först och främst så hade jag inte sett ettan innan alltför mycket, men det jag fick se de sex matcherna, då vi mötte Borås och Troja bland annat, var att det var fullvuxna lag, och att det är en väldigt sevärd liga. Farten finns där och skickligheten är ok, och det finns många spelare som är på gränsen till allsvenskan. Det spelas en rolig hockey, det händer oväntade grejer, men det finns också väldigt många skickliga spelare.

Har du hunnit skapa dig någon bättre bild av övriga ettanlag, eller har fokus legat på att scouta spelare till Forshaga bara?

– Jag har kollat extremt mycket video, både på enskilda spelare och lag, och har en uppfattning om hur ettan ser ut över lag, sedan kan jag inte alla spelare, då behöver man möta dem flera gånger, men jag har bildat mig en bra uppfattning om lag och spelare.

Vilka ser du att ni kommer tampas med om allettanplatsen?

– Det är klart det är många bra lag, Mariestad är där uppe givetvis, Borås har ambitionerna, Tranås, Dalen, Lindlöven, de klassiska lagen som bruka vara där uppe. Det är 6-7 lag som fajtas om 5 platser, så man får inte ha 3-4 dåliga matcher i rad utan det gäller att vara med bra från början.

Du snackar allettanplats, vill ni längre än så?

– Vi har inte snackat mål ännu, men Engman och jag har sagt det att allettan ska vi gå för, och det är ju steg 1. Sedan får vi se, men går vi in i allettan så kan vi ju inte säga att är nöjda och har spelat färdigt efter det, utan då vill vi spela playoff. Men man måste ta ett steg i taget och steg ett är att nypa allettanplatsen som vi verkligen vill gå till.

Du är ju Värmlänning, tidigare har vätsra ettan kallats för Värmlandsettan då det kunde vara 6-7 lag som spelade där. Numer är det bara Forshaga, vad tror du det beror på?

– Bra fråga… Det finns ju många anrika och fina Värmlandsklubbar. Men jag tror att det är svårt om man inte har en riktigt juniorsatsning utan måste värva från andra lag hela tiden, då blir det svårt att få det att gå runt. Visst hade det varit kul med fler Värmlandslag, men finns det kanske 30 spelare som vill spela hemma i Värmland så blir det väldigt tuff konkurrens om spelare, ju fler lag som slåss om få spelare, ju mer droppar kvaliteteten på lagen.

Till sist: Hur taggad är du på detta?

– Jag är grymt taggad! Jag har hoppat länge att det ska falla på plats, och nu längtar jag bara till den femte augusti så vi får återsamlas igen!

Besök i hockeyettanhallar, B-E!

Jag har under mina år besökt många hockeyettanhallar när jag följt mitt lag, Mariestad. Jag tänkte i en artikelserie presentera hallarna och dela med mig av lite minnen från hallarna. Högst subjektiva minnen ska medges, men ändå kanske lite av läsvärde. Samtidigt passar jag på att betygsätta hallarna, vad gäller dessa betyg så ska jag dock vara så objektiv jag bara kan. Idag kör vi ishallarna för lag som börjar på B-E,

Borlänge ishall

Byggd: 1970

Publikkapacitet: 1776

Minne:
Jag har varit där två gånger, men den ena gången kommer jag ihåg lite extra. Det var i allettan norra vi möttes, och det i en match som länge stod 0-0. Vi var en liten klack som rest de 3½ timmarna och som vanligt så stöttade vi våt lag i positiv anda utan hån eller liknande mot motståndarna. Men med typ 10 sekunder kvar så får Borlänge ett friläge och gör matchavgörande 1-0. Fram rusar en tonårig (?) tjej som börjar peka finger och håna mot oss i Boisklacken. Hon får en skarp tillrättavisning av mig om hur man beter sig, för jag avskyr folk som istället för att glädja sig åt sitt eget lag utan som istället glädjer sig åt andras olycka.

Betyg på hall: 3
En hall med läktare på båda sidor, med bra sikt. Men lite steril.  

Hive arena (Boden)

Byggd: 1965

Publikkapacitet: 4000

Minne:
Vi kom dit en riktigt kall vinterdag med massor med snö överallt. Dyr entré kommer jag ihåg det var (140 kr?). Skoterlotteri innanför dörrarna. Vi var drygt 30 supportrar som tagit sig hela vägen upp en alletta, men då hälften var lite äldre så var vi uppdelade mellan sittplats och ståplats. En av oss bytte halsduk med en Bodensupporter, så han hade en Bodenhalsduk om halsen hela matchen. Vi som stod på ståplats hade kanske fått i oss en och annan öl, och ingen av oss kunde trumma. Så det var kanske inte taktfast, men vi gapade ändå hela matchen igenom, och vann gjorde vi ändå om jag kommer ihåg rätt. Vi bodde i Luleå och var bland annat och åkte lånespark på Lule älv i underbart vinterväder (-33 grader och strålande sol), riktigt härligt. Vi hade hyrt en minibuss på ”Rent a wreck ” som omöjligt kunde gå över 80, iaf tills en välkänd Boisare sa att ”nu kör jag”, och se på fan, nog kunde han pina upp den stackars välfyllda minibussen till 100, men då lät den som den skulle explodera. På vägen till hallen fick vi stanna för renar som stod på vägen och vägrade flytta sig.

Betyg på hall: 3
En riktigt stor hall, men betong, betong. Kändes daterad.

Bahcohallen (Enköping)

Byggd: 1983

Publikkapacitet: 1800

Minne:
Jag har varit i Enköping en gång bara, då de normalt inte spelar i Bois serie. Men på vägen upp stannade vi på en liten restaurang som hade så himla god mat så jag har letat efter den varje resa norrut sedan dess utan att hitta den. Vi var några Boisare på plats som gapade så gott vi kunde, någon hemmaklack fanns inte. Tvärtom så verkade folk mest tycka att vi borde sitta ner och vara tysta och inte störa dem när de såg på hockey. I pausen kom en kille fram och ville prata om Eddie Davidsson och Jonas Pontusson, två skickliga spelare som tidigare spelat i Enköping men nu spelade i Bois.

Betyg på hall: 2
Lite ruffig är mitt minne.

Spelarna i allsvenskan med ettanlag som moderklubb!

Igår så presenterade jag vilka SHL-spelare som har ettanlag som moderklubb kommande säsong, (en riktigt uppskattad lista), och med en gång så fick jag tre önskningar om att jag skulle göra en likadan lista för allsvenskan. Och då er önskan är min lag så tog jag mig ett par timmar och sammanställde en sådan. I allsvenskan har lagbyggena inte alls kommit lika långt, vissa lag har bara kommit halvvägs, men ändå så tog 35 allsvenska spelare kommande säsong sina första skridskoskär i en ettanklubb. I topp hittar vi tre klubbar som alla fostrat tre allsvenska spelare var. Det handlar bland annat om Huddinge, som hade fostrat flest spelare i SHL, men även Tyresö/Hanviken och Borås. Lite överraskande kanske det är att tvåan i SHL-moderklubbar, Troja, endast har en spelare i allsvenskan. Här är hela listan!

AIK 4 st

Tom Hedberg, b Örnsköldsvik

Jesper Emanuelsson, f Krif

Theo Hårdstam, f Vallentuna

Daniel Ljungman, c/f Wings

Almtuna 0 st

Björklöven 3 st

Linus Cronholm, b Pantern

Liam Dower Nilsson, c/f Borås

Jacob Olofsson, c Boden

Djurgården 4 st

Victor Andrén, mv Mariestad

Albin Grewe, f Wings

Linus Klasen, f Huddinge

Marcus Krüger, c Huddinge

Kalmar 2 st

Albin Nilsson, c Troja

Linus Skager, c/f Forshaga

Karlskoga 1 st

Samuel Jonsson, mv Strömsbro

Mora 4 st

Carl Lidö, mv Tyresö

Kristoffer Gunnarsson, b Borås

William Pethrus, b Mariestad

Johan Persson, f Huddinge

Nybro 0 st

Oskarshamn 2 st

Ludvig Östman, b Borlänge

Zion Nybeck, f/c Alvesta

Södertälje 3 st

Amil Krupic, b Halmstad

Viktor Liljegren, f Hanviken

Egor Olin, f Tranås

Tingsryd 0 st

Vimmerby 2 st

William Alftberg, b Wings

Lukas Isaksson, c/f Tranås

Västerås 3 st

Erik Flood, b Borlänge

William Ekman Cederborg, f Surahammar

Carl Jakobsson, Visby

Östersund 4 st

Andreas Ljunggren, mv Borås

Fredric Jansson, b Tyresö

Isac Hamberg, c/f Vallentuna

Carl Skärström, Nyköping

Och här är spelarna listade i sina moderklubbar!

Tyresö/Hanviken 3 st

Carl Lidö, mv Tyresö

Viktor Liljegren, f Hanviken

Fredric Jansson, b Tyresö

Huddinge 3 st

Linus Klasen, f Huddinge

Marcus Krüger, c Huddinge

Johan Persson, f Huddinge

Borås 3 st

Liam Dower Nilsson, c/f Borås

Andreas Ljunggren, mv Borås

Kristoffer Gunnarsson, b Borås

Mariestad 2 st

Victor Andrén, mv Mariestad

William Pethrus, b Mariestad

Vallentuna 2 st

Theo Hårdstam, f Vallentuna

Isac Hamberg, c/f Vallentuna

Wings 2 st

Daniel Ljungman, c/f Wings

Albin Grewe, f Wings

Borlänge 2 st

Ludvig Östman, b Borlänge

Erik Flood, b Borlänge

Tranås 2 st

Egor Polin, f Tranås

Lukas Isaksson, c/f Tranås

Troja 1 st

Albin Nilsson, c Troja

Krif 1 st

Jesper Emanuelsson, f Krif

Örnsköldsvik 1 st

Tom Hedberg, b Örnsköldsvik

Boden 1 st

Jacob Olofsson, c Boden

Alvesta 1 st

Zion Nybeck, f/c Alvesta

Pantern 1 st

Linus Cronholm, b Pantern

Forshaga 1 st

Linus Skager, c/f Forshaga

Strömsbro 1 st

Samuel Jonsson, mv Strömsbro

Halmstad 1 st

Amil Krupic, b Halmstad

Wings 1 st

William Alftberg, b Wings

Surahammar 1 st

William Ekman Cederborg, f Surahammar

Visby 1 st

Carl Jakobsson, Visby

Nyköping 1 st

Carl Skärström, Nyköping

Fyra överklaganden – fyra olika strategier

Igår meddelade Strömsbro att de skickat in sin överklagan, och därmed så har alla fyra klubbar som nekats licens (Bäcken, Strömsbro, Krif och Kristianstad) skickat in papperen som de hoppas gör att de får sin licens trots allt. Och det är med rätt olika strategier de tagit sig an sin överklagan.

Bäckens strategi är att lägga sig platt. De hänvisar till att de är nya i ettan och att de inte alls var förberedda på vad som krävdes i handlingsplan för att beviljas licens när de inte nådde kraven. Att de var naiva och att de nu förstått vad som krävs, och i sin överklagan så har de också en mer detaljerad handlingsplan, där nya sponsorintäkter efter den nekade licensen är en av vägarna för att nå licenskraven kommande säsong.

Strömsbro påpekar i sin överklagan på det orimliga i att de ska behöva ha ett eget kapital som motsvarar 8% även av de andra sektionernas del av omsättningen. Innebandyn, fotbollen, ungdomsgården och det sociala projektet borde inte inkluderas i omsättningskravet. De har också med anförandet att de tack vare sponsorer och annan stöttning, efter avslaget, nu ändå klarar av (det orimliga) kravet.

För Krifs del så menar man att man har en ekonomi i balans, även om man inte når kraven på 8% av omsättningen i eget kapital (det ligger på minus 600 000 drygt).

Till slut Kristianstad som har som sin angreppspunkt att de inte var i kontrollår, man menar att man nollställdes i och med att man degraderades säsongen som gick. Frågan är dock om detta håller, då de för att få ett kontrollår måste visa på en handlingsplan som gör att man når kraven kommande säsong, något man inte gjort. Och nekas man så skulle man antagligen slå någon form av världsrekord då man degraderats av ekonomiska orsaker två säsonger i rad.

Nu väntar vi på att överklagandenämnden gör sitt jobb, hur lång tid det tar är svårt att svara på. Men ett rimligt antagande är att det kommer någon gång under början av nästa vecka.